Industriarbetarnas tidning

Höjt lönebidrag ska ge fler jobb till funktionsnedsatta

4 maj, 2012

Skrivet av

Fler personer med funktionsnedsättning ska få och behålla ett arbete. Vägen dit går, enligt regeringens utredare, via höjt tak för lönebidrag, färre typer av lönestöd, ett konkurrensutsatt Samhall samt en oberoende tillsynsmyndighet.

Enklare, tydligare och mer överskådligt. Så sammanfattar regeringens utredare Christina Husmark Pehrsson sitt förslag till förändrade arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med nedsatt arbetsförmåga.

Utredningen har bland annat tittat på hur de stöd som finns i dag fungerar. I dag finns fem olika typer av lönestöd, vilket inte är optimalt, menar Husmark Pehrsson.

– Många gånger är det ett fixande och trixande med de olika stöden. Vi upplever att det sker en rundgång mellan dem.

I stället införs två typer av lönestöd. Dels ett lönestöd för trygghet, för personer med långvariga behov av stöd. Dels ett lönestöd för utveckling, där den anställde ska kunna kombinera anställningen med olika typer av insatser, till exempel studier eller behandlingar. Syftet är att personen ska komma vidare, kanske till en anställning utan lönebidrag eller till ett nystartsjobb.

I dag är det runt 3 000 funktionshindrade som har en utvecklingsanställning. Utredningen uppskattar att mellan 55 000 och 60 000 personer kommer att få del av det nya lönestödet för utveckling.

Lönestödet för trygghet kan likställas med den typ av anställningar som finns på Samhall i dag, där cirka 20 000 personer är anställda. Till en början tror Husmark Pehrsson att många personer med lönebidrag kommer att gå in i en trygghetsanställning direkt vilket kan leda till en fördubbling av antalet trygghetsanställda. På sikt bör siffran stabiliseras runt 30 000 personer, tror Husmark Pehrsson.

– Med utvecklingsanställningarna ska vi hindra att alltför många går in i en trygghetsanställning. De kan kanske gå vidare till ett arbete utan lönebidrag.

Utredningen har också lyssnat på företagens önskemål. Det starkaste önskemålet har varit ett höjt tak för subventionen.

I dag är det endast tre procent av företagen som får lönebidrag som betalar en lön som ligger under taket på 16 700 kronor. Att många företag saknar full täckning för kostnaden att anställa en person med nedsatt arbetsförmåga gör det svårt att få tag på arbetsgivare, uppger Husmark Pehrsson.

Därför höjs taket till 19 800 kronor per månad och det ska också indexeras, alltså höjas varje år i takt med den allmänna prisutvecklingen.

Ett anordnarbidrag på 50 kronor per dag införs, liksom ett förstärkt anordnarbidrag på 120 kronor per dag för de som har en särskilt organiserad verksamhet för personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga, så som Samhall fungerar i dag. Ett utvecklingsbidrag på 150 kronor per dag införs för de så kallade utvecklingsanställningarna.

Samhall ska få samma typ av stöd som alla andra företag, vilket innebär att de inte längre får en klumpsumma varje år. Men Husmark Pehrsson är inte orolig för att Samhall ska få mindre resurser.

Utredningen föreslår också att arbetsgivare ska kunna få lönestöd för anhöriga. Dessutom ska en arbetsgivare, efter en fullgod rehabiliteringsutredning, kunna få lönestöd för redan anställda vars arbetsförmåga sjunker på grund av sjukdom eller skada. I dag saknas den möjligheten.

För unga föreslås en trainee-utbildning samt möjlighet att prova att arbeta och samtidigt behålla sin aktivitetsersättning utan att arbetsförmågan ska omprövas.

En oberoende myndighet, men inte en ny sådan, bör ha uppdraget att utöva tillsyn och kontroll av de subventionerade anställningarna. Husmark Pehrsson nämnde inspektionen för socialförsäkringarna samt inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som möjliga alternativ.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2013 och beräknas kosta 2,4 miljarder kronor när de är fullt införda.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?