Industriarbetarnas tidning

Sänk lönerna, sänk lönerna! hojtar borgarna

14 maj, 2012

Det pratas mycket om extrapriser just nu. Borgerliga politiker och arbets- givarföreträdare vill sätta röda prislappar på alla som har det extra svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Det tycks vara deras patentmedicin mot arbetslöshet: unga ska ha lägre löner, äldre ska ha lägre löner, invandrare ska ha lägre löner, lågutbildade ska ha lägre löner. Alla ska de vara beredda att sänka sina löner med en fjärdedel eller mer.

Just nu är det arbetslösa ungdomar som är i fokus. Sänk lönerna, sänk lönerna! hojtar borgarna och arbetsgivarna. 75 procent av avtalets lägstalön är en siffra som ofta nämns. Det framgår inte av deras resonemang varför sänkta löner för ungdomar skulle ge fler jobb.

Skulle verkligen arbetsgivarna anställa fler än de behöver bara för att de får 25 procents rabatt? Det kostar ju ändå pengar, och sådana brukar de inte vilja spendera i onödan. Visst kan det finnas arbetsgivare som står i valet och kvalet och överväger att anställa, sådana som kanske skulle slå till tack vare ett extrapris. Men hur många är de egentligen? Den största effekten skulle troligen bli att de som tänker anställa ungdomar i vilket fall som helst sparar en rejäl slant, något som inte skapar nya jobb.

Till och med statsminister Reinfeldt tillät sig, i ett ögonblick av klarsyn, att tvivla på nyttan av att ha rea på ungdomars arbetskraft. Han konstaterade att regeringen redan har sänkt arbetsgivaravgifterna kraftigt vid anställning av ungdomar, utan att det har gett nämnvärd effekt.

I årets avtalsrörelse har flera fackförbund slutit avtal som innehåller möjligheter att, i samband med utbildningsprogram, tillämpa särskilda lägre löner för ungdomar.

Man kan, om man vill, hävda att lönen är oförändrad eftersom nedsättningen i lön motsvaras av en lika stor nedsättning av arbetstiden och att timlönen därför är oförändrad. Utbildningsdelen i anställningen betraktas i ett sådant resonemang som obetald, förmodar jag.

Även om arbetsgivaren kan gilla tanken på väl inskolad arbetskraft är det nog framför allt den lägre lönekostnaden, jämfört med en vanlig anställning, som kan tänkas locka. Det gäller nog för facken att se upp.

Illa skött skulle ett sådant system kunna resultera i lönedumpning. Det kan finnas en fara för att den lägre lönen införs utan att utbildningsprogrammet är tryggat. Då kan i värsta fall den extraprismärkta ungdomen sättas att sköta ett ordinarie jobb, men till mycket lägre lön. Det vore inte bra!

Det riktiga är rimligen att börja i rätt ände, nämligen med utbildningen. Först när arbetsgivaren konkret förbundit sig att avsätta rejäla utbildningsresurser i form av tid, kompetens och pengar; först när lärare, handledare, studieplaner och studiemateriel finns på plats; först när betygssättning, examensförfarande och utbildningens värde formellt och tydligt är fastställt; först då kan det vara dags att börja diskutera om utbildningsperioden eventuellt ska kombineras med nedsatt lön.

Pappers har inte fått någon propå om att införa denna typ av anställningsform, men om vi får det ska vi stå väl rustade att ta diskussionen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?