Industriarbetarnas tidning

”Vi hade kunnat förändra historien – om vi hållit ihop”

31 maj, 2012

Skrivet av

Om LO-förbunden hade hållit ihop så hade vi kunnat förändra historien, säger förre LO-ekonomen PO Edin. Nu hoppas han på ett industriavtal för hela arbetsmarknaden. Då kan arbetslösheten pressas ned.

PO Edin var LO:s chefsekonom 1984-2000, alltså under de år som motsättningarna inom arbetarrörelsen varit som störst i modern tid. Edin var dessförrinnan utredningschef på Metall 1974-79.

Nu har han skrivit en bok om de stormiga åren, ”Så tänkte vi på LO – och så tänker vi nu” (Hjalmarsson & Högberg). Medförfattare är förre LO-ordföranden Bertil Jonsson och Leif Hägg.

Varför skrev ni boken?

– Vi tyckte att det var vår skyldighet att redovisa den dramatiska historien från 1980- och 90-talet utifrån vårt perspektiv.  Det är ju från den politiska sidan som man hittills har gett sin syn, jag tänker på de böcker som Ingvar (Carlsson) och Kjell-Olof (Feldt) har skrivit..

Och de gjorde LO till syndabock till att det gick snett?

– Inte Ingvar. Men Kjell-Olof skyller på alla de krafter som ville bevara det gamla välfärdssystemet. Han ville tvärtom förändra det i grunden.

Och det var den sidan som gick segrade inom arbetarrörelsen till slut, anser du?

– Ja. Kjell-Olof och många med honom var starkt påverkade av den tidens nyliberala strömningar. Nu är det lite mer sansat. Men på den tiden stegade finanskapitalet in på arenan efter att ha varit väldigt stukat och reglerat . På 1980-talet gavs det full frihet igen och det har ställt till med mycket oreda och mycket elände. Finanskapitalet gick segrande ur striden på 1980-talet och delar av socialdemokratin medverkade i den processen.

Ska boken ses som en försvarsskrift? Eller finns det skäl för er att vara självkritiska också?

– Visst är vi självkritiska. Vi förlorade ju. Det går ju inte att komma ifrån. Största motgången var att vi inte kunde hålla ihop LO. Det var LO:s största misslyckande. Hade vi kunnat hålla ihop så hade vi stått starkare.

Många ser Metalls avhopp från LO-samordningen 1983 som början till splittringen inom LO. Håller du med?

– Nej egentligen inte. Spänningarna fanns där redan innan och LO borde ha tagit tag i dem på ett betydligt bättre sätt än vad som gjordes. Metalls avhopp 1983 blev ju portalhändelsen så att säga, men det finns en förhistoria. LO kunde ha betett sig annorlunda.  Därför är det inte renodlat Metalls fel att LO splittrades.  Ansvaret är delat.

– Men faktum är att Blomman (Leif Blomberg, förbundsordförande 1981-93) och Göran Johnsson (förbundsordförande 1993-2005) drev Metall framför sig i en riktning som inte gynnade sammanhållningen inom LO. Så ser vi det. Kom ihåg att detta är vår version av vad som hände, inget annat.

Om ni hade hållit ihop, hade ni då kunnat påverka Socialdemokraterna på ett annat sätt under 80-talet?

– Javisst. Om vi hade agerat som en samlad kraft, då hade vi kunnat förändra historien. Ingen tvekan om det.

– Det säger ju Ingvar Carlsson i sin bok att de privatiseringar och avregleringar som inleddes under den senare halvan av 1980-talet skedde utan någon egentlig debatt inom arbetarrörelsen. Det var i stort sett bara LO-ekonomerna som var emot. Utredarna på Metall på den tiden lutade sig mer åt Kjell-Olof Feldt däremot.

– Vi ville bevara det gamla och samtidigt förnya det. Förnya måste man. Men inte på det sätt som skedde genom avregleringar och privatiseringar.

Vad kan den nya LO-ledningen lära sig av att läsa av den här boken?

För varje ledarskap är det viktigt att vara insatt i förhistorien. Det är nödvändigt. Det ger en slags utgångspunkt när man diskuterar vad som är det rätta att göra. Jag hoppas att de kan göra sina egna reflektioner och dra sina egna slutsatser efter att ha läst boken.

Vilka är de viktigaste lärdomarna i boken?

– Det finns två lärdomar. Den första är på ett organisatoriskt plan: vi måste hålla ihop. Människor med en svag position i samhället måste hålla ihop. Vi är varken förmögna , vackra eller framgångsrika. Men vi är många, vi är fler. Och det ger oss en styrkeposition. Förutsatt att vi går samman och håller ihop.  En otrolig fördel.

Och den andra lärdomen?

– Glöm aldrig att tänka självständigt. Det är viktigt att slå vakt om den egna tanken och den intellektuella nivån och inte ryckas med av tidsandan och av allehanda modenycker.

Arbetarrörelsen sägs ha tappat sysselsättningsfrågan. I vilken mån är LO medskyldigt?

– Eftersom vi ä två grenar på samma träd så har vi ett medansvar. Ingen är utan medansvar.

– Det som hände var att vi skulle bli med i EU och det innebar ett politiskt skifte av fokus. Med EU-medlemsskap förutsattes vi bekämpa inflationen, inte prioritera full sysselsättning. Det var ju kravet för att gå in i EU. Partiet drev på. Utan diskussion, utan någon egentlig analys. Industrins förbund inom LO drev också på.

– På den tiden, i slutet av 80-talet, hade vi låg arbetslöshet. 4 procent var katastrof på den tiden, vi hade under modern tid kommit upp i 3,5 procent som mest. Vi LO-ekonomer varnade 1990 för att arbetslösheten vid ett EU-inträde skulle rusa upp till 5-6 procent. Vi betraktades som idioter.

Nu är den runt 7 procent. Går det verkligen att pressa ned den till under 4 procent igen?

– Ja det tror jag. Men det kräver en förstärkt lönebildningsmodell. Vi behöver ett industriavtal för hela arbetsmarknaden, en modell som fångar in alla och som kräver ansvarstagande av alla. Då kan det gå.

Vem ska sätta riktmärket i en sådan modell?

– Den internationella konkurrenskraften sätter gränsen för löneökningarna. Inget annat. Den internationella konkurrenskraften är absolut det viktigaste för hela lönebildningen. Där finns riktmärket.

Du lanserade ju själv Europanormen på 1990-talet. Våra löneökningar skulle gå i takt med Europas. Hur tror du krisen i Europa påverkar det ekonomiska handlingsutrymmet för oss?

– Inte mycket. Vi har en flytande valuta och vi har stora marginaler. Därför spelar det inte så stor roll vad som händer i Grekland och Spanien.

Men om Spaniens fall skulle dra med sig Europa dit merparten av Sveriges export går?

– Spaniens ekonomi utgör så liten del av världsekonomin. För oss är det mycket viktigare vad som händer i Kina.

Det finns en diskussion om överskottsmålet på 1 procent av BNP. Tycker du att man ska behålla det?

– Jag har aldrig gillat det. Målet för den ekonomiska politiken ska vara att göra Sverige rikt, inte staten. Det ska självklart vara ordning och reda i statens affärer. Staten är stark och ska så vara. Den svenska offentliga sektorn behöver inte låna ett öre. Därför har vi en bra utgångsposition, en styrka att använda om vi vill uppnå full sysselsättning.

Förhållandet mellan LO och det socialdemokratiska partiet ständig fråga som diskuteras. Fanns det något hälsosamt med de öppna motsättningar som på 1980-talet kallades rosornas krig?

Javisst! O ja! Vi hade en bred och livlig diskussion om för- och nackdelar med olika vägar, en diskussion som fördes inom ramarna för socialdemokratin. Den var berikande.

Och sedan blev det tyst?

– Nej, i alla fall inte direkt. Efter det borgerliga maktövertagandet 1991 fick vi en gemensam fiende att klanka på, så det kanske inte blev så mycket debatt inom rörelsen. Men vi kritiserade besparingspolitiken i slutet av 90-talet.

– Men mycket hade skett i det tysta långt tidigare, utan debatt. Ta skattereformen. Först tar partiet död på folkpartiets Bengt Westerberg i valrörelen 1988 för att han vill sänka marginalskatterna. Kort därefter bjuder vi intill en skattereform där vi faktiskt sänker marginalskatterna.

– Eller ta avregleringen av kreditmarknaden 1985 som kom överraskande. Beslutsfattarna fick bara några dagar på sig. Vi släppte diskussionen inom arbetarrörelsen.

– Vi hade visserligen gemensamma arbetsgrupper mellan partiet och LO som bearbetade politiska frågor. De var framgångsrika. Däremot kom vi inte överens med Kjell-Olof Feldt och hans ekonomiska politik i den så kallade 90-talsgruppen.

Vad säger du om LO i dag?

– LO är inte längre någon tung maktspelare. Detta är först och främst LO-förbundens ansvar, de som inte har sett till att hålla ihop LO.

Men LO självt då?

– Man har inte lyckats formulera en egen ekonomisk politik. LO har inte alls lyckats formulera något alternativ till vare sig socialdemokratin eller den borgerliga alliansen. Man kunde ha varit tydligare och tagit fram en genomarbetad ekonomisk strategi.

Hur tycker du att LO skulle kunna driva SAP framför sig?

– Genom att formulera en helhetspolitik för full sysselsättning. Och genom en plan som återställer arbetarrörelsens välfärdsmodell. Välfärden har skalats av bit för bit och där har det socialdemokratiska partiet medverkat.

Ser du några tecken på att arbetarrörelsen formulerar en egen ekonomisk politik idag?

– Inte än. Jag ser ingenting som i allt väsentligt avviker från borgarna. Partiet har ännu inte formulerat något alternativ.

– Men jag är optimist. Jag vet att det går att utforma en bättre politik. Där kan LO spela en viktig roll. LO behöver inte, som partiet, snegla på tillfälliga opinionsvindar utan i lugn och ro utarbeta en långsiktig politik för full sysselsättning och generell välfärd.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.