Industriarbetarnas tidning

Här är bevisen: Arbetsförmedlingen ljög i ett år

11 september, 2012

Skrivet av

Arbetsförmedlingen dolde sanningen i ett år. Dagens Arbete berättar historien om hur myndigheten flera gånger ljugit för riksdagen och försökt dölja att funktionshindrade med lönebidrag saknar försäkringar. Ansvariga ministern Hillevi Engström har tacklat situationen med tystnad.

Anette Pernum höll sin Claes i handen när han dog. Höstvindarna tog fart över det skånska slättlandskapet och slog mot husfasaden. Claes var svårt lungsjuk i flera år. Som ungefär 70 000 andra funktionshindrade fick han hjälp att komma ut på arbetsmarknaden med lönebidrag. Arbetsgivaren får större delen av lönekostnaden i bidrag från Arbetsförmedlingen, upp till 16 700 kronor per månad.

I lönebidraget ingår ersättningar för försäkringar men Claes arbetsgivare betalde dem aldrig, utan stoppade pengarna i egen ficka. Claes jobbade oförsäkrad. När han dog fick änkan Anette inte en krona i ersättning. Hon gick miste om över 200 000 kronor. Dagens Arbete har visat att över 6 000 lönebidragsanställda och deras anhöriga riskerar att hamna i samma situation. Många får heller ingen tjänstepension inbetald.

Arbetsförmedlingen har gjort allt för att dölja sanningen.

Utöver bidrag till lönen får arbetsgivaren ersättning för att betala den anställdes försäkringar och tjänstepension. Det bidraget låg fram till 1 september i år på 9,17 procent av den anställdes bruttolön. En schablon som ligger mycket högre än arbetsgivarnas egentliga kostnader. Dagens Arbete avslöjade i mars att arbetsgivare mellan åren 2009-2011 fått nästan en miljard kronor i felaktiga utbetalningar från Arbetsförmedlingen. Efter Dagens Arbetes avslöjande har myndigheten beslutat att sänka procentsatsen från 9,17 procent till 6,8 procent.

Men allt började med en tre år gammal utredning från Riksdagens utredningstjänst, Rut. Utredningen handlar om hur stor del av människorna med nystartsjobb som är försäkrade. Förra våren kom jag över en kopia av rapporten. Den visade att hela 17,5 procent av nystartsjobbarna var oförsäkrade. Men det jag fastnade för, i slutet av rapporten, var att Arbetsförmedlingen svarat Rut att bristen på gällande försäkringar troligen inte är specifikt för nystartsjobben, utan för subventionerade anställningar i stort.

Med subventionerade anställningar menas bland annat lönebidrag. Nu blev jag nyfiken. Kan det verkligen vara så att Arbetsförmedlingen skickar ut funktionshindrade till arbetsplatser som saknar försäkringar? Och att de själva är medvetna om problemet? Och inte gör något åt saken?

Reglerna är tydliga. Arbetsförmedlingen får inte godkänna lönebidrag om försäkringar saknas.

I utredningen från 2009 framgår att myndigheten kände till problemet.

Nu ville jag veta mer.

Hur skulle jag komma vidare? Arbetsförmedlingen lämnar inte ut uppgifter på vilka arbetsplatser som tar emot lönebidrag. Det har Dagens Arbete tidigare fått erfara. Redan 2008 överklagade vi Arbetsförmedlingens beslut att inte lämna ut uppgifter på hur många människor som med medel från arbetsmarknadspolitiska program skickats ut till ett tvätteri. Kammarrätten gav Arbetsförmedlingen rätt.

Andra medier har gjort försök att få ut liknande uppgifter utan att lyckas.

SVT:s Uppdrag Granskning stötte på problem när de vill titta närmare på Fas 3. Redaktionen kom förbi problemet genom att starta ”Fas 3 bloggen.” Där människor själva kunde gå in och tipsa och skriva om sina erfarenheter från Fas 3. På så vis fick journalisterna fram arbetsplatser som de kunde titta närmare på.

Nu ville vi kartlägga hela omfattningen för lönebidrag och försäkringar. Det räckte inte med enskilda arbetsplatser, därför var Uppdrag Gransknings metod utesluten för oss.

Vi visste att Rut hade fått ut siffror när de gjorde rapporten om nystartsjobb. Kunde vi gå genom dem på något sätt?

Endast riksdagspolitiker kan använda sig av utredningstjänsten. Jag funderade länge och diskuterade med redaktionsledningen om det var etiskt möjligt att som journalist samarbeta med en riksdagsledamot. Vi landade i att det går, om rågången mellan vårt journalistiska arbete och politiken var tydlig. Riksdagsledamoten skulle hanteras som vilken annan källa som helst.

Första frågan var vilket parti jag skulle vända mig till. Det måste vara ett parti i opposition då det tänkta avslöjandet skulle handla om brister i den rådande arbetsmarknadspolitiken. En riksdagsledamot från något av de styrande allianspartierna skulle knappast vara intresserad av ett samarbete. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna var inte heller aktuella av skälet att Dagens Arbete ägs av tre fackförbund. Trots att tidningen står för en självständig journalistik har vi genom åren blivit anklagade för att vara alltför vänsterorienterade. För att undvika en sådan debatt landade jag i Miljöpartiet, MP. Sverigedemokraterna var aldrig med i diskussionen.

MP:s språkrör Gustav Fridolin har dessutom arbetat som journalist på TV 4:s granskade program Kalla Fakta. Han om någon borde förstå hur ett samarbete kunde läggas upp.

En första kontakt togs i maj 2011 med Gustav Fridolin som var positiv och delegerade frågan vidare till Mehmet Kaplan, MP:s riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet. Snabbt enades vi om att Dagens Arbete först skulle få tillgång till Rut:s rapport. Sedan kunde Kaplan använda den politiskt. På så vis drog vi en gräns mellan journalistik och politik.

Dagens Arbete försåg Kaplan med underlag. Det Rut skulle göra var att samköra Arbetsförmedlingens register för lönebidrag med servicebolagets Foras försäkringsregister för att då få fram hur stor andel som saknade försäkringar. Det är enbart genom Fora det går att teckna arbetsskadeförsäkring.

Vi räknade med att det skulle ta max ett par månader att få fram uppgifterna. Parallellt begärde vi ut flera års skadeståndsbeslut från Arbetsförmedlingens huvudkontor, 100-tals sidor dokument. Genom att gå igenom dem fann jag lönebidragsanställda som drabbats av olyckor och varit oförsäkrade. Jag fann flera. Bland annat den om Anette Pernum som förlorade sin man som var oförsäkrad under sitt lönebidragsjobb. Nu hade vi ytterligare bevis för att Arbetsförmedlingen inte kontrollerat försäkringsskyddet.

I september kom den första rapporten från utredningstjänsten. Förvånade insåg vi att någon samkörning av register inte gjorts. Arbetsförmedlingen slog nämligen fast att alla arbetsgivare som har anställda med lönebidrag tecknat arbetsskadeförsäkring hos Fora, någon jämförelse av register ansågs inte nödvändig.

Nu var myndigheten plötsligt säker på sin sak, två år tidigare hade Arbetsförmedlingen svarat Rut att det troligtvis fanns brister i försäkringsskyddet.

Våra misstankar att myndigheten försökte undanhålla information stärktes.

Vi förtydligade frågeställningen till Rut.  Vilket skulle tvinga Arbetsförmedlingen att lämna ut en lista med arbetsgivare som tagit emot lönebidrag för anställda med funktionshinder.

Men Arbetsförmedlingen vägrade låta Rut, riksdagens egen utredningstjänst, att ta del av informationen. Man hänvisade till sekretess.

Mehmet Kaplan tog upp frågan i Arbetsmarknadsutskottet, där ledamöterna förvånades över myndighetens ovilja att visa öppenhet för riksdagens granskning. Kanslichefen på utskottet kontaktade myndigheten. Men det hjälpte inte. Arbetsförmedlingens högsta ledning slingrade sig och gjorde allt för att inte lämna ut underlaget. Något som fortsatte i flera månader.

Under tiden hade ett samarbete etablerats mellan Dagens Arbete och Uppdrag Granskning. Vi beslutade oss för att inte längre vänta på siffrorna från Rut. En publicering med efterföljande medialt tryck skulle kunna förmå Arbetsförmedlingen att lämna ut underlaget till riksdagen. I mars 2012 sändes Uppdrag Granskning program samtidigt som Dagens Arbete publicerade.

Avslöjande uppmärksammades bland annat av Aftonbladet och Expressen.

Arbetsförmedlingen hölls fast vid sin ståndpunkt. Gång på gång upprepade myndighetens tjänstemän mantrat: ”Alla är försäkrade.”

Nu agerade också Arbetsmarknadsutskottet. Ett enigt utskott krävde att Arbetsförmedlingen lämnade ut uppgifter och myndigheten blev uppkallad till riksdagen för att förklara sig (se tidigare artikel i DA).

– Äntligen. En seger för riksdagens kontrollmakt. Det som Dagens Arbete och Uppdrag Granskning visat i sina avslöjanden är upprörande, sa Mehmet Kaplan.

Att utskottet nu krävde ut uppgifterna innebar att Arbetsförmedlingens sekretess hävdes. Myndigheten kunde inte längre slingra sig. Men tjänstemännen som kom till utskottet höll fast vid sin övertygelse om att ”alla är försäkrade.”

Det dröjde innan Rut fick tillgång till uppgifterna. Först i mitten på juni var utredningen klar. Flera månader efter medierapporteringen.

Det visade sig att över 6 000 lönebidragsanställda saknade försäkringar.

Så här kommenterade Kaplan:

– Det är en av våra största myndigheter. Det tog dem nästan ett år att lämna ut underlag för att vi skulle få den här informationen. Man kan undra om det är en tillfällighet att det kommer nu. Några dagar innan riksdagens sommaruppehåll.

– Arbetsförmedlingen har brustit. Det är helt oacceptabelt. Jag är förvånad att det är en sådan enorm mängd, sa han.

Han fick medhåll av sin Josefin Brink (V) också hon ledamot i arbetsmarknadsutskottet:

– Resultatet är väldigt allvarligt. Arbetsförmedlingen har för oss i utskottet och i media sagt att alla är försäkrade. Det är tydligt hur myndigheten försökt förhala att siffrorna kommer ut, sa hon.

Med all den dokumentation som Dagens Arbete tagit fram är det omöjligt att komma till någon annan slutsats än att Arbetsförmedlingen hela tiden känt till problemen med oförsäkrade lönebidragsanställda. I stället för att ta tag i situationen har myndigheten gjort allt för att dölja omfattningen för riksdagen, media, allmänhet och de drabbade.

Ansvariga minister Hillevi Engström har via sin pressekreterare Cherine Khalil konsekvent vägrat svara på Dagens Arbetes frågor. Den enda kommentar som lämnats från arbetsmarknadsdepartementet, trots otaliga påstötningar, är pressekreterarens:

– Jag förutsätter att Arbetsförmedlingen följer de regelverk som finns.

Dagens Arbete har visat att regelverket inte följs och att myndigheten flera gånger ljugit för riksdagen. Under tiden arbetsmarknadsministern fortsätter förutsätta att regelverket följs riskerar 1000-tals lönebidragsanställda att bli utan ersättning vid olyckor på jobbet. Eller att på 65-årsdagen upptäckta att arbetsgivaren struntat i betala in pensionen. Vilket hände Per.

Anette Pernum vars man Claes jobbade utan försäkringar, fick inte en krona i ersättning när han dog. Anette försökte förgäves få skadestånd från Arbetsförmedlingen. Sveriges tyngsta jurister på arbetsmarknadsfrågor har dömt ut myndighetens avslag. Anette skulle antagligen få rätt om hon stämde Arbetsförmedlingen i tingsrätten. Men pengarna är sedan länge slut. Och Claes långdragna sjukdom påverkade Anettes egen hälsa. Hon saknar kraft att utmana en Sveriges största myndigheter.

En ny höst är här och vindarna drar återigen in över de skånska åkrarna. Anette sätter sig vid köksbordet och bläddrar i pappersbunten med korrespondens från Arbetsförmedlingen. Hon suckar och drar fingertopparna över ansiktet.

– Jag förstår inte varför det gör så här mot mig, säger Anette.

Du kanske också vill läsa…

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Allt fler varsel inom industrin

Allt fler varsel inom industrin

2456 personer inom tillverkningsindustrin varslades om uppsägning i mars. Är du en av dem? Då vill vi på DA komma i kontakt med dig!

”Dubbla myndigheternas resurser”

”Dubbla myndigheternas resurser”

Det krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

Northvolt behöver anställa 2500 personer till sin batterifabrik i Skellefteå. En landsomfattande turné ska ge svar på om det ens är möjligt.

”Samhall sviker sitt uppdrag”

”Samhall sviker sitt uppdrag”

”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

Pengarna till aktivitetsstöd räcker inte

Pengarna till aktivitetsstöd räcker inte

Arbetsförmedlingens hårdbantning har lett till att aktivitetsstödet på vissa orter bara räcker till dem som står allra längst från arbetsmarknaden. En som drabbas är Anders, som plötsligt gick miste om sin arbetsträning.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

Ett samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Sommarjobben i industrin ökar

Den som söker sommarjobb inom industrin har i år stora chanser att få ett. Arbetsförmedlingen har fått in 2 500 sommarjobb, 500 fler än förra året.

”Inget stöd för att privat förmedling är bättre”

Samma dag som Arbetsförmedlingen varslar 4500 personer kommer arbetsmarknadsutredning med sitt betänkande: Det finns inget stöd i forskningen för att det vore bättre att lägga ut all arbetsförmedling externt, säger utredaren Cecilia Fahlberg.

Tvärstopp för Gröna jobb

Tvärstopp för Gröna jobb

Skogsstyrelsens arbetsmarknadsåtgärd för nyanlända och långtidsarbetslösa får ett abrupt slut. Riksdagens budgetbeslut innebär att 1 450 deltagare får lämna projektet direkt efter nyår.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.