Industriarbetarnas tidning

Här tjänar alla på nytt 
lönesystem

10 september, 2012

Skrivet av

För tio år sedan fanns inget lönesystem på Invacare i Diö. Då tog klubben stöd av förbundets hjälpmedel BV 2000. Resultat: en lönesättning som gav företaget ökad flexibilitet och de anställda ett mer varierat arbete.

Ett verktyg för bättre lön

  • BV 2000 hette det gamla verktyget för att bygga lönesystem ute på företagen. Tanken var att det hjälpmedlet skulle stimulera utveckling av arbets-
organisation och att löneskillnader skulle vara sakligt motiverade. Utveckling i jobbet skulle ge utveckling av lön.
  • Nu är förbundet i färd med att utveckla efterföljaren till BV 2000, kallat ”Verktyg för hållbart 
arbete”.

Invacare i småländska Diö är stortillverkare av rullstolar, rullatorer, sjukhussängar med mera. Grundat på 1950-talet av en möbelsnickare som startade hemma i garaget.
I dag sitter ägaren i Ohio, hälften av tillverkningen går på export utanför Norden och i Diö-fabriken är de nästan tvåhundra anställda. En av dem är Sandra Vigstrand, montör sedan drygt tio år tillbaka.

– Då byggde vi hela rullstolar, men idag är det linemontering. Rotationen gör att jobbet ändå blir varierande, säger hon.
När hon började skulle arbetarna på verkstan få sitt första lönesystem.

I sju år höll klubben och företaget på att förhandla fram ett nytt lönesystem. Stefan Jönsson, verkstadsklubbens ordförande:

– Det gick rätt segt eftersom vi ofta var oeniga med företaget. Problemet var att de ofta bytte vd och vi fick inte till någon kontinuerlig dialog.

Dialogen dröjde till 2002. Då tillträdde en ny ledning som är kvar än i dag – och som klubben haft en givande dialog med.

– Vi var överens om vikten av ett bra lönesystem. Sedan är vi inte ense i allt, i synnerhet inte betalningen.

Klubben använde sig av förbundets verktyg BV 2000 när de byggde sitt nya lönesystem. BV 2000 är ett datoriserat verktyg som ska stödja klubbar som vill utveckla lönesättningen.

Klubben på Invacare tyckte att verktyget ibland var aningen komplicerat och svårförståeligt.

– Men det gav oss en struktur och styrde oss mot det vi har idag. På så vis var det oerhört värdefullt, säger Roland Bengtsson, datorintresserad styrelseledamot vid den tidpunkten.

Inspirerade av BV 2000 byggde de upp ett eget system. Första steget var att göra en kompetensinventering. Medlemmarna intervjuades.

– På så vis fick vi fram dels vad medlemmarna kunde, dels vad de ville utveckla. Därmed kunde vi visa företaget vilken potential det fanns i personalen, säger Stefan.
Roland fyller i:

– Intervjuerna var oerhört givande. Det blev ett sätt att lära känna människorna som vi har glädje av än i dag.

Steg två blev att börja prata lönesystem med företaget som främst var intresserade av att öka flexibiliteten. Kraven på leveranssäkerhet är mycket stora. Normalt har man tre dagar på sig efter en order till stolen ska vara levererad.
Man gick över till linemontering.
– Men ingen driven lina. Vi puttar stolen framför oss till nästa station när vi är klara.

Lönesystemet uppmuntrar de anställda att lära sig flera moment så att man kan rotera. Detta för att undvika monotoni och eventuella förslitningsskador.
På rullstolsmonteringen där Sandra jobbar kan man lära sig tre nivåer som alla ger extrapengar.

  • Nivå 1 kallas delmontör. Där ska man bland annat kunna montera hjul, rygg, kolvar och olika stöd.
  • Nivå 2 kallas G1 och innebär att man ska lära sig hantera material: fylla på material vid vissa arbetsstationer, beställa material, kommunicera med arbetsledningen om kvalitetsbrister med mera.
  • Nivå 3 kallas linemontör och innebär bland annat man ska kunna montera och godkänna stolar, hantera order och kunna rotera på alla tre nivåerna.
  • Alla har samma grundlön och varje nivå ger extrapengar.

    – Klubben har satt ut pärmar på alla avdelningar så att alla vet vad man ska tjäna. Alla vet också vad som krävs för att kunna öka sin lön, säger Stefan Jönsson.

    – Systemet är helt och hållet transparent. Öppet och tydligt.

    En genomgång av lönerna görs vid två tillfällen varje år. Vid lönerevisionen i april finns det pengar att fördela. Vid den andra revisionen, i oktober, går klubben och arbetsgivaren igenom vad lönesystemet kan ge. Det vill säga: om den enskilde ligger rätt till i förhållande till arbetsuppgifterna, om det tillkommit nya arbetsuppgifter som motiverar högre lön osv.

    – På så vis kan vi hela tiden se till att vi får den lön vi ska ha, säger Stefan Jönsson.

    Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

    Tuff väg till ett rättvist avtal

    Tuff väg till ett rättvist avtal

    Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

    Industrin svarar på första avtalsskissen

    De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

    Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

    Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

    På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

    Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

    Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

    Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

    Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

    Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

    Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

    21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

    ”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

    ”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

    I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
    Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

    Han har gått 75 fackliga utbildningar

    Han har gått 75 fackliga utbildningar

    Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

    Dagarna då livet förändrades

    Dagarna då livet förändrades

    ”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

    Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

    Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

    Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

    Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

    Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

    Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

    Sätter stopp för smittan

    Sätter stopp för smittan

    Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

    Arbetsrätt Striden om las

    Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

    Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

    Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

    LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

    LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

    En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

    Välj förnuftet framför fundamentalismen

    Välj förnuftet framför fundamentalismen

    Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

    ”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

    ”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

    Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

    Las-förhandlingarna återupptas

    Las-förhandlingarna återupptas

    För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

    Släpp laghotet – förhandla vidare om las

    Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

    ”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

    ”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

    Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

    Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

    Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.