Industriarbetarnas tidning

GS siktar på hållbara löneökningar

2 oktober, 2012

Skrivet av

För tredje gången i rad inleds avtalsrörelsen när de flesta kurvor utom arbetslösheten pekar neråt. Men att låta lönebildningen styras av tillfälliga upp- eller nedgångar spär bara på instabiliteten. Det gäller att se långsiktigt när löneutrymmet förhandlas, menar Göran Nilsson på Facken inom Industrin.

Fackförbundet GS höll under tisdagen sin avtalsupptakt. Den sista mars nästa år löper de flesta kollektivavtal ut.

Den svenska industriproduktionen har återhämtat sig sedan finanskrisen, men står och stampar på samma nivå som 2007. Industrin går in i en lågkonjunktur och det är minst sagt besvärligt för flera av GS branscher. Särskilt sågverksnäringen går på knäna och har upplevt flera konkurser och neddragningar i år.

Trots detta är GS mål inför avtalsrörelsen tydliga. Medlemmarna ska ha en reallöneökning. Det förutsätter att LO-förbunden håller samman mot de allt starkare samordnade motparterna på arbetsgivarsidan.

Göran Nilsson, kanslichef på Facken inom Industrin (FI), gick igenom de ekonomiska förutsättningarna och listade fyra omvärldsfaktorer som kommer att påverka den svenska avtalsrörelsen:

  • Tyska fackförbundet IG Metall slöt i våras ett avtal som gav 4,1 procent på årsbasis.
  • Den svenska kronan har på kort tid ökat i värde, vilket försämrar de exportberoende basnäringarnas konkurrenskraft.
  • Riksbanken missar inflationsmålet och Sveriges inflation ligger jämfört med omvärlden mycket lågt, strax över en procent.
  • Euron krisar.

När det är avtalsrörelse i Sverige sneglar man gärna på den tyska lönebildningen. Den tyska ekonomin är loket i Europa. Den är stor, har varit stabil och Sveriges industri är beroende av den. Vad som händer i tysk lönebildning har blivit en slags Europanorm när det är dags att förhandla om löneutrymmet i Sverige. I maj slöt alltså det största tyska industriförbundet ett avtal som gav 4,1 procent på ett år, att jämföra med det senaste svenska avtalet på 2,6 procent.

Det tyska avtalet går ut den sista april. De svenska industriavtalen går ut den sista mars. När den svenska avtalsrörelsen närmar sig final är den tyska i full gång.

Jämfört med andra EU-länder har Tysklands arbetskraftkostnader ökat långsamt, mycket tack vare en snabb ökning av produktiviteten. Sedan 1998 ligger snittet i EU på 3,2 procent per år, medan Tyskland ligger på 2,2 procent. Sveriges arbetskraftkostnad har ökat med i snitt 3,6 procent.

Att tyska IG Metall slöt ett så pass högt avtal ska ses mot bakgrund av att det finns en obalans i Euroområdet. Irland, Portugal, Italien, Spanien och Grekland har alla haft snabba ökningar av arbetskraftkostnaden, som har stannat av först i och med krisen. För att få en balans i EU är det bara bra om Tyskland har en snabbare ökning av arbetskraftkostnaden än andra länder, menar Göran Nilsson.

Att den svenska kronan är stark har satt svensk basnäring som skogs- pappers- och stålindustri i gungning. De har sina kostnader i Sverige, men är beroende av export. När kronan stärks blir de svenska produkterna dyrare i exportländerna och konkurrenskraften försvagas.

Göran Nilsson menar dock att man i en avtalsrörelse inte kan ta hänsyn till tillfälliga förändringar i valutakurser.

– Det skulle leda till en väldigt instabil lönebildning. För några år sedan försvagades den svenska kronan med mer än 20 procent på kort tid. Då gick till exempel pappersindustrin väldigt bra. Man kan inte låta växelkursen styra hela lönebildningen.

Det svenska inflationsmålet ligger på två procent, men i år uppskattar både Konjunkturinstitutet och Riksbanken att den slutar på strax över en procent. Även nästa år ligger prognoserna på runt en procent.

Arbetsgivarna brukar vara snabba med att påpeka att en låg inflation innebär att det räcker med låga lönelyft för att ge reallöneökningar. Men även här ser Facken inom Industrin hellre ett långt perspektiv, förklarar Göran Nilsson.

– Vår fundamentala utgångspunkt är att vi ska utgå från att Riksbanken gör sitt jobb och att vi landar på en inflation på två procent över tiden. Vi ska inte låta tillfälliga förändringar i inflationen styra lönebildningen.

Den krisande Euron är ett nytt inslag i svensk avtalsrörelse. Det är en ny situation, svår att förutsäga.

Svåra förhållanden och stor osäkerhet är ingen orsak att släppa kravet på reallöneökningar i avtalsrörelsen, sammanfattar Göran Nilsson.

– Vi ska inte prisa ut oss. Vi ska ha reallöneökningar, men de ska vara långsiktigt hållbara.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.