Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

I löneligans topp 
jobbar alla åt samma håll

Bästa löneutvecklingen i landet finns på Waggeryd Cell AB. Förklaringen är enkel enligt företagets vd Ulf Karlsson:  Alla anställda är med på båten.

Här har lönen ökat mest:

1. ATA Timber Vaggeryd 26 623 (+8 957)

2. Nordic Paper Åmotfors  24 236 (+8 665)

3. Stora Enso Kvarnsveden 24 412 (+8 440)

4. Kinnevik  Frövi 25 366 (+8 075)  

5.  Munksjö Billingsfors 22 180 (+7 852)

6. Stora Enso Skoghall 24 607 (+7 810)

7. Svenska Panier Svanskog 23 000 (+7 711)

8. Södra Mönsterås 26 035 (+7 549)

9. Nordic Paper Säffle 22 939 (+7 482)

10. Södra Värö  25 306 (+7 463)

 

Här har lönen ökat minst:

1. Finess Hygiene Kisa 21 208 (+5 006)

2. Munksjö Aspa 22 500  (+5 108)

3. Billerud Karlsborg  23 255 (+5 251)

4.  Rottneros Vallvik 22 115 (+5 261)  

5.  Metsä-Tissue Pauliström 20 639 (+ 5 306)

6.  Holmen Hallstavik 22 863 (+ 5 318)

7.  Södra Mörrum 23 184 (+ 5329)

8. Metsä-Tissue Nyboholm 21 420 (+5 368)

9. Oppboga bruk 21 299 (+5 529)

10.  Fitesa AB  Norrköping 22 067 (+ 5 574)

  • Fotnot: Avser lönen 2011. Den totala ökningen sedan 2000 anges i parentesen.

 

Det lilla massabruket, ett stenkast från E4:an söder om Jönköping, har gjort en hisnande resa. Produktionsmässigt men i högsta grad lönemässigt.

Statistiken visar att de anställda här haft den bästa löneutvecklingen av alla inom Pappers mellan 2000 och 2011 (se tabell under faktarutan till höger).

Snittet har höjts med nästan 9 000 kronor i månaden för de 27 pappersarbetarna. Totalt har bruket 43 anställda. Ulf Karlsson tillträdde som vd på bruket första januari 1999.

– Fabriken var ganska nerkörd. Men vi hade en ägare som ville satsa och vara långsiktig.

Ägaren är kvar. Åttitreårige Tage Andersson, vars ATA Timber äger bruket, beskrivs av både vd Karlsson och Pappers lokale ordförande Per-Jonny Krohn som en riktig entreprenör.

– Och modern i huvudet, tillägger den senare.

Vi sitter på kontorets konferensrum. Per-Jonny Krohn är något försenad och när han väl kliver in i rummet säger Ulf Karlsson.

– Nämen, här har vi ”Hoffa”.

Från första stund märks att de här två känner varandra väl och i många år vandrat mot samma mål. Per-Jonny Krohn anställdes samma år som bruket drogs igång, 1989, och ordförande har han varit de senaste femton åren.

Minst.

Ulf Karlsson berättar om det förändringsarbete som drog igång när han började. Vänd mot Per-Jonny säger han:

– Här fanns inget fack som grävde ner sig i skyttegravarna. Alla klev inte bara in i båten, de tog varsin åra och började ro.

Han lägger på några overheadbilder för att illustrera vad som hänt.

  • På tolv år har produktionen ökat med 140 procent. Från 55 000 årston till dagens 135 000 ton.
  • Produktionstakten har fördubblats.
  •  Produktionen per anställd har gått från 1 146 ton till 3 140 ton.
  • De oplanerade stoppen har minskat från 1 800 timmar 1999 till 600 timmar i fjol.
  • Fyra operatörer per skift har blivit två.

– Här finns mycket av förklaringen till den löneutveckling de anställda haft under samma tidsrymd, säger Ulf Karlsson.

Per-Jonny Krohn nickar instämmande.

De kommer in på det lilla företagets fördelar. Vi-andan. Det korta steget mellan ledning och produktion.

Så när Ulf Karlsson pratar om frihet under ansvar och att ”vi litar på dom som kör fabriken”, nickar Per-Jonny fortfarande instämmande.

Så är det.

– Den kulturen har vuxit fram från början, säger Pappers starke man.

– När de som byggde fabriken försvann, var det dom på skiftet som kunde fabriken bäst.

– Vi fick på egen hand ta hand om de problem som uppstod.

Per-Jonny Krohn tittar på Ulf Karlsson och sen på mig.

– Jag tror också att vi är en av de där få fabrikerna där du kan hitta vd:n i overall. Inte bara för att titta utan för att hjälpa till.

Per-Jonny Krohn minns när han kom till Waggeryd från Munksjö i Jönköping. Från början var han en vinnare i löneracet.

– Jag fick bättre lön här än vad jag hade på Munksjö efter fjorton år.

Inte har den blivit sämre med åren.

Ulf Karlsson säger att det inte är han ensam som drivit upp produktionstakten och 
drivit igenom de förändringar som skett.

– Det måste finnas en förändringsbenägenhet hos de anställda och är man med i båten, ska det också synas någonstans.

Exempelvis på lönekontot.

– Jag håller med, säger Per-Jonny Krohn. Vi har i allra högsta grad dragit vårt strå till stacken.

– Men vi har också haft vett att se till att det lönemässigt skvätter på oss.

Massaarbetarna på Waggeryd jobbar året runt. Årsarbetstiden är 1 500 timmar i stället för normala 1 616 timmar. Det gör knappt 29 timmar i veckan.

I normalfallet utfaller även en produktionsbonus som kan ge 800 kronor i månaden utöver lönen som redovisas i statistiken härintill.

– Den utföll bara elva månader i fjol, säger Per-Jonny Krohn med dagens bredaste leende.

Han tror att de flesta på bruket är medvetna om att de har det bra.

– De har löner i paritet med sitt ansvar, kunnande och engagemang, inflikar Ulf Karlsson. Just det senare betyder mycket.

– Uppstår ett problem en lördagkväll och vi måste ringa in nån är inte första frågan vilken ersättning som gäller. Prio ett är att lösa problemet och få i gång fabriken.

En viktig bit i delaktigheten stavas information.

Varje dag hålls morgonmöte i fabriken. 
Det kan handla om hur utfallet blev i en provkörning åt en kund eller vad som nu är aktuellt.

– På torsdagarna är det info för alla, säger Per-Jonny Krohn.

Sammantaget har de senaste tio åren varit ytterst lyckosamma.

– Jag hittar inget annat bruk som haft en sådan produktionsutveckling som vi, säger Ulf Karlsson.

Och han sticker inte under stol med att de anställda i dag kostar mindre per ton nu än då.

– Ja det är en enastående resa vi gjort, säger Per-Jonny Krohn.

Och gör en personlig reflexion:

– Man har gått från munksjöfilé (falukorv) till fläsk- och ibland oxfilé.  

Läs mer:


gw@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

”Det går alltid att hitta lösningar”

Coronakrisen krånglar till förhandlingarna – men kan också göra det lättare att komma överens, tror Erland Olauson som fått parternas uppdrag att titta på nya regler.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

Allt fler varsel inom industrin

Efterlysning2456 personer inom tillverkningsindustrin varslades om uppsägning i mars. Är du en av dem? Då vill vi på DA komma i kontakt med dig!

Litterär pandemi för karantänsoffan

DA GILLARI tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

MÖTE MED”Diskbråck är nästan omöjligt att få igenom som arbetsskada.” Det var förutsättningen som juristen gav Kent Dahlin. 13 år senare fick de ändå rätt.

Coronakrisen

Ferbe om uppdraget som coronasamordnare: Många är fortfarande i chock

DA MÖTERRegeringens coronasamordnare Anders Ferbe tog fram förslaget på korttidsarbete redan före krisen. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på införandet.

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

2

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Inkomsten kan bli lägre – men inte lönen

DA reder utKris i företaget men du får ändå behålla anställningen. Så här fungerar den nya korttidspermitteringen.

Från permittering till korttidsarbete

TidslinjeDet här med statligt stöd, minskad arbetstid och skyddad inkomst vid kriser är inget nytt. Häng med på resan från permittering till korttidsarbete.

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

HAMSTRINGLåt dig inte stressas av pappersbristen i butikerna. Produktionen på bruken rullar på som vanligt.

Skulderna plågar företagen

PerspektivI corona-krisen är det inte bara vikande efterfrågan och brustna leverantörskedjor som plågar företagen. Deras egna skulder riskerar att förvärra läget, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Så får du lättast fyr på brasan

DA testar: TändstålEn specialslipad knivrygg är bäst när elden tänds med tändstål. Metallbrickorna som följer med håller inte måttet, enligt de sjöscouter som testat.

Ångesten tog över Tommys liv

LEVA MED DIAGNOSMänniskor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

1
EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

LönAvtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

”Låglönesatsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

”Låt missnöjet höras ända till Storgatan”

KrönikaOm lönekrav och bättre villkor ska höras ända till beslutsfattarna på Storgatan i Stockholm måste vi hålla ihop, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Skiftschemat delar Grycksbo

Avtal 2020Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.