Industriarbetarnas tidning

Krisen förvärras snabbt

11 oktober, 2012

Skrivet av

DA-ANALYS Så kom i dag den senaste smällen i den utförslöpa som ingen riktigt vet var den slutar: 450 jobb bort från stålkoncernen SSAB. Varslen ökar nu både snabbt och brett inom industrin. Läget har inte varit så dystert sedan finanskrisen. Frågan är vad vi lärde oss den gången.

1 860 personer varslades i tillverkningsindustrin förra månaden. Den högsta septembersiffran sedan 2008, enligt Arbetsförmedlingens nya statistik som kom idag.

Samtidigt har IF Metall gjort en egen underökning om krisens omfattning från första september fram till i måndags.

2 827 personer varslades om uppsägning.

Den siffran – till skillnad från Arbetsförmedlingens – tar även med varsel under fem personer. Många små arbetsplatser drabbas nu av nedgången. Siffror som inte märks i Arbetsförmedlingens kolumner.

IF Metalls statistik är ännu ofullständig. 12 av 38 avdelningar har ännu inte svarat. Ändå blir siffrorna så höga.

Dessutom: storvarslet vid Volvos bussfabrik i Säffle är inte medräknat. Och naturligtvis inte heller dagens storvarsel inom SSAB.

Arbetsmarknaden går mot en hård vinter.

Inbromsning, enligt alla bedömningar. Inget panikavbrott som hösten 2008. Septembersiffran det året var betydligt dystrare. Och sedan blev resan sju gånger värre.

Hur går det nu?

Tillräckligt illa. IF Metalls undersökning bland avdelningarna visar att varslen just nu är betydligt fler än under motsvarande period krisåret 2009.

Nu:  2 827 personer. Då: 1 816.

Den gången försvann både order och pengar. Nu handlar det om inbromsning och naturligtvis ovisshet om vart Europa går. Volvos bussverksamhet går inte med förlust. Ändå stängs Säffle därför att kapaciteten i den polska fabriken är större.

Inte heller SSAB går med förlust. Vinsten dalar däremot. Varslet läggs för att ”effektivisera” verksamheten. 200 bort i Borlänge, 150 i Oxelösund och 100 i Luleå.

Anmärkningsvärt är att SSAB i sitt pressmeddelande talar om ”möjligheten till arbetstidsförkortning inom den svenska verksamheten”. Krisavtal? Krisavtal i syfte att effektivisera?

Krisavtalen tjänade som nödåtgärd i en nödsituation. Och de kom till efter att facken stångat sig blodiga mot kanslihuset där regeringen vägrade gå med på några som helst utbildningspaket för att överbrygga krisen. Tvärtemot i Tyskland där regeringen aktivt gick in för att folk skulle slippa lämna sina jobb. Under värsta krisen steg den tyska arbetslösheten aldrig mer än strax över 8 procent – i dag uppgår den till 6,8 procent.

Frågan är vilka lärdomar som drogs i Sverige, ett litet, extremt exportberoende land som påverkas av svängningarna i den globala ekonomin?

Parterna har ett förslag till korttidsarbete, sammanfattat i en rapport som sedan i februari ligger på regeringens bord.

Riksdagsledamoten Isak From från Västerbotten undrade igår:

– Vilka åtgärder avser näringsministern vidta för att möta en ny industrikris utan att det blir ökad arbetslöshet som följd?

Näringsminister Annie Lööf svarade att det var regionernas ansvar.

Häromdagen kom det en dyster betraktelse för världsekonomin från IMF, Internationella valutafonden.

Där varnade man också för att åtstramningspolitiken i Europa håller på att ta död på tillväxten i ekonomin. Svältkuren riskerar att svälta krisländerna till döds och dessutom dra med sig de länder som har en friskare ekonomi. Som det extremt exportberoende Sverige.

Att vi klarat krisen beror enligt IMF på fyra faktorer, varav två förutsätter att vi inte är med i EMU: självständig riksbank plus en rörlig växelkurs, alltså en egen valuta som marknaden sätter priset på. En besynnerlig signal från IMF när eurons vara eller icke vara står på spel.

Den rörliga växelkursen har tjänat som draglok för svensk exportindustri när kronan varit lågt värderad. Det är den inte i dag. När andra valutor sjunker stärks kronan, gör den dyrare och följden blir naturligtvis att det blir svårare att sälja svensktillverkade varor på världsmarknaden.

En exportmarknad i djup kris som kan bli ännu värre. Dyrare exportvaror. Fler och fler varsel. Arbetsmarknaden går som sagt mot en hård vinter.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?