Industriarbetarnas tidning

”Avtalet innebär ingen lönesänkning”

28 november, 2012

Skrivet av

– SSAB-avtalet innebär ingen lönesänkning. Pengarna kommer att betalas tillbaka, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Han ser inga problem med det avtal som klubbarna tecknat med företaget.

Han värjer sig mot beskrivningen av avtalet skulle innebära sänkt lön.

– Här handlar det om 100 procents betalning sett över hela perioden. Företaget ska betala tillbaka pengarna, det har klubbarna garantier för i avtalet, försäkrar han.

Under det närmaste halvåret kommer IF Metallarna vid SSAB i Borlänge och Luleå – Oxelösund röstar idag – att få 90 procent av lönen mot att de jobbar 80 procent av tiden. 10 procent av arbetstiden kan de anställda välja mellan att frivilligt delta i friskvård eller få tjänstledigt utan löneavdrag.

De pengar som IF Metallarna förlorar under halvåret – cirka 12 000 kronor – ska betalas tillbaka när tiderna blivit bättre. Sannolikt efter 2014 då stålkonjunkturen gissningsvis har förbättrats.

– Företaget är återbetalningsskyldigt, det är helt klart enligt avtalet. Däremot finns det ingen plikt för medlemmarna att arbeta tillbaka den tid man är skyldig.

– Man kan säga att medlemmarna lånar ut 10 procent av lönen som man sedan får tillbaka. Räntan skulle i så fall vara att man inte behöver jobba igen tiden.

SSAB:s kommunikationschef Helena Stålnert säger idag i Svenska Dagbladet att ”pengarna inte kommer att betalas tillbaka vid ett visst tillfälle”. Han hon fel alltså? 

– Hon har fel. Det finns en skrivning att pengarna ska betalas tillbaka.

Men hon säger också att det kan ”bli tal om vinstdelning” och att  ”vi då kan titta på hur det i så fall kan hanteras”.

– Det finns ingen frivillighet i det här. Pengarna ska ut.

Du ser inte överenskommelsen på SSAB som ett krisavtal?

– Det är ett avtal träffat i en lågkonjuktur och som håller sig inom kollektivavtalet. Avtalet innebär sänkt arbetstid och att lönen i slutändan blir 100 procent. I krisavtalet 2009 fanns ingen återbetalningsskyldighet för arbetsgivarna. Det är den stora skillnaden.

Är du inte rädd att exemplet SSAB ska sprida sig?

– De arbetsgivare som läser missvisande rubriker om ”sänkt lön vid SSAB” kanske frestas. Men så fort de får klart för sig att de måste betala tillbaka varje öre så tror jag inte intresset är lika starkt. Det här handlar ju inte om att sänka lönen.

Hur kan uppgörelsen på SSAB vara förenlig med Stål- och metallavtalet?

– Avtalet ger rätt att variera arbetstiden i syfte att utjämna svängningar i efterfrågan över åren. Det är precis det som hänt vid SSAB.

Går det att göra liknande överenskommelser på Teknikavtalets område?

– Ja, även där kan de lokala parterna komma överens om varierad arbetstid under ett eller flera år. I en sådana varierad arbetstid kan lönen variera utifrån arbetstiden men i slutändan får ingen lönesänkning ske.

– Arbetstiden är normerande under avtalsperioden. Till exempel: arbetstiden dagtid är 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka. De lokala parterna kan komma överens om att under några månader ha en kortare arbetstid, exempelvis 32 timmars vecka för att sedan under lika många månader jobba 48 timmars vecka.

– På så sätt blir veckoarbetstiden under den avtalade tiden 40 timmar i genomsnitt per vecka. Av det följer att även lönen under perioden kan variera men att den i slutändan blir den samma som utan varierad arbetstid.

Är du inte rädd att SSAB-avtalet ska ge arbetsgivarna råg i ryggen och kräva ett krisavtal som 2009?

– Arbetsgivare kräver hela tiden löneflexibilitet, oavsett kris eller inte. Vi befinner oss inte i en situation som motiverar krisavtal.

Varslen ökar, arbetslösheten stiger. Vad är skillnaden för förbundets medlemmar menar du?

– Läget är inte som 2008–2009. Förra månaden, i oktober, varslades 3 041 på våra områden. Motsvarande månad 2008 varslades mer än tre gånger fler, 9 400.

– Det senaste halvåret har 10 000 inom IF Metall varslats. När vi skrev krisavtalet hade 50 000 varslats de föregående sex månaderna. En avsevärd skillnad.

– Då hade vi en finansiell kris som lamslog betalningssystemet. I dag rör det sig om en klassisk efterfrågekris.

Men när det gäller stålindustrin handlar det snarare om en strukturkris snarare än efterfrågekris. Det finns för många stålverk i förhållande till efterfrågan i Europa.

– Och det måste lösas med strukturåtgärder. Stålindustrin i Europa är i kris, till en del därför att de europeiska bilföretag som tillverkar småbilar går dåligt. Det kan man aldrig lösa med krisavtal av den typ vi hade 2009.

Även bilindustrin lider ju av samma strukturproblem som stålet. Det finns för stor produktionskapacitet i förhållande till efterfrågan. Är du inte rädd att SSAB-avtalet ska sprida sig till fordonsindustrin?

– Teknikavtalet, som tillämpas för våra medlemmar i fordonsindustrin, tillåter variation i arbetstiden. Det används flitigt, dessutom i både goda och dåliga tider.

Innebär SSAB-avtalet en olycklig start på avtalsrörelsen för er?

– Det kommer säkert att användas av arbetsgivarna för att beskriva situationen som oerhört mörk. De kommer att säga att det inte finns något utrymme för löneökningar.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?