Industriarbetarnas tidning

GS: Reallönerna är viktigast

12 november, 2012

Skrivet av

Viktigast är att klara reallönerna, både för medlemmarna och för Sveriges ekonomi. Det menar GS ordförande Per-Olof Sjöö.

För tredje gången i rad går fack och arbetsgivare in i en avtalsrörelse i en period av ekonomisk osäkerhet. Inte minst GS branscher har fått känna av effekterna av minskad efterfrågan och en stark krona. Men GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö vill inte kalla läget för en kris. 

– Det värsta var 2008 och efterdyningarna efter den finansiella krisen. Det var en väldigt annorlunda situation. Det här betraktar jag som en lågkonjunktur och det är vi vana vid att hantera.

Inbromsningen började före sommaren och har accelererat under hösten. För GS har problemen varit märkbara längre än så. Småhusbranschen som har lidit av allt mer pessimistiska byggprognoser upplevde många varsel redan förra året. Tidigt efter sommaren kom så flera besked om neddragningar och konkurser i sågverksbranschen.

– Vi var först ut. Men nu märker vi en liten stabilisering, säger Per-Olof Sjöö.

Facken inom industrin och LO bedömer att lönekravet på 2,8 procent ligger inom ramen för vad den konkurrensutsatta industrin klarar av. På den nivån garanteras också en reallöneökning.

– Viktigast för oss är att vi klarar reallönerna, säger Per-Olof Sjöö. När vi frågar våra medlemmar är det alltid den frågan som kommer i topp. Det är också samhällsekonomiskt viktigt att vi tar ut det utrymme som finns. Om vi inte gör det försämrar vi sysselsättningen genom att vi stryper konsumtion som inte är inflationsdrivande.

Den överenskommelse som industrifacken gör med motparterna på arbetsgivarsidan ska utgöra en norm för de löneökningar som resten av arbetsmarknaden följer. Att inte stå emot arbetsgivarnas krav på mycket låga löneökningar riskerar i slutändan att slå tillbaka mot den internationellt konkurrensutsatta industrin, menar Per-Olof Sjöö.

– En normering kan det bara bli om andra accepterar den.

En för låg överenskommelse ökar risken för att industrins avtal inte blir den norm som arbetsmarknadens parter de senaste 15 åren har varit överens om att det ska vara. En farhåga är att det i sin tur skulle leda till att lönekraven från andra fackförbund drivs upp till en nivå som inte är hållbar för den internationellt konkurrensutsatta industrin.

Facken inom industrins krav utgår från en avtalsperiod på ett år. Arbetsgivarna skulle gärna se en längre överenskommelse. Något som facken inte utesluter, men då vill de ha något i utbyte. Ett exempel är en vidareutveckling av det system med arbetstidsförkortning som finns i de flesta avtal.

Målet är att nå upp i en arbetstidsförkortning på 100 timmar per år. Dessutom vill Facken inom industrin införa en modell som tillåter att man sparar sin arbetstidsförkortning för att kunna delpensionera sig.

 – Det är ett krav som vi märker ökar från våra medlemmar. Och skulle vi få till ett sånt system så är jag positiv till en längre avtalsperiod, säger Per-Olof Sjöö.

Hur skulle längden på avtalet påverka fackens krav på löneutrymmet?

– Man får väl ha vårt krav på 2,8 procent per år som en utgångspunkt.

Vad tror du GS medlemmar tycker om kravet?

– Det kan nog vara lite olika. Det beror på hur man ser på framtiden. Jobbar man på ett företag där man har uppsägningsförhandlingar kanske man tycker att det är balanserat. Andra kanske tycker att det är för lågt.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?