Industriarbetarnas tidning

Stålet, lönen och glömda paragrafer

28 november, 2012

Skrivet av

DA ANALYS Stålet är i kris och i synnerhet SSAB. Krisen har öppnat dörren till en halvt oanvänd paragraf i avtalet.

Höstmörkret föll snabbt för stålkoncernen SSAB. När resultatet från tredje kvartalet presenterades föll varselsläggan över Borlänge, Luleå och Oxelösund.

450 personer bort. Och nu ett avtal med 80 procents arbetstid till 90 procents lön i ett halvår. De cirka 12 000 kronor som stålarbetarna går miste om ska betalas tillbaka. Facket säger sig ha garantier, företaget talar om vinstdelning.

Överenskommelsen på SSAB blev möjligt genom den paragraf i Stål- och metallavtalet  som handlar om varierad arbetstid. Femte paragrafen, fjärde momentet. Där står:

”I syfte att utjämna beläggnings- och efterfrågesvängningar över åren finns möjlighet att över en längre period genomsnittsberäkna det ordinarie arbetstidsmåttet, varierad arbetstid”.

Vidare:

”Genom denna typ av arbetstidslösning ges alternativ till traditionella åtgärder såsom t.ex uppsägningar i samband med en efterfrågenedgång.”

I kommentarerna till avtalet har arbetsgivarna och facket enats om att den varierade arbetstiden kan användas för att överbrygga kraftiga konjunktursvängningar och stärka det enskilda företagets konkurrensförmåga.

Att överbrygga en kraftig konjunktursvängning – det är just det SSAB försöker sig på nu. Med tredje kvartalet i år föll som sagt höstmörkret för SSAB.

Kunderna satt på stora lager.
Efterfrågan sjönk.
Priserna föll.
Och förlustsiffrorna växte till ett gigantiskt minus.

Därtill: Företaget kom knappt upp till 60 procent av sin kapacitet – en alarmerande låg nivå för en investeringstung industri med höga fasta kostnader.

60-procentigt kapacitetsutnyttjande i ett stålverk är detsamma som att larmet går.

Därav storvarslet och därav krisförhandlingarna som ställde facket mot väggen. Och som tvingade fram en originell uppgörelse som dammade av en paragraf som aldrig har använts i den här omfattningen.

Paragrafen har funnits i avtalet sedan sent 1990-tal, ungefär samtidigt med Asienkrisen. När den tidens finanskrasch plågade Asien översvämmades den europeiska marknaden av billigt asiatiskt stål. Europas stålindustri krisade då också och gav avtryck i Stål- och metallavtalets bestämmelser om arbetstidens förläggning.

Lite då och då har paragrafen använts lokalt, men långt ifrån i samma omfattning – och under så stor uppmärksamhet – som nu.

Att den inte använts flitigare beror på att stålindustrin normalt tickar och går dygnet runt 365 dagar om året. Som den processindustri den är. Vid kontinuerlig drift finns det så att säga inte många timmar över på dygnet att dribbla med.

I verkstadsindustrin med dagtid och tvåskift är det tvärtom. Där används variationer i arbetstid betydligt mer.

Med tvära kast i efterfrågan drömmer arbetsgivarna om inte bara att kunna variera arbetstiden utan också om löneflexibilitet. Att kunna betala de anställda efter hur det går för företaget.

Men att allmänheten – så här veckan efter SAS-uppgörelsen – vänjs vid att lönesänkning är möjligt ses säkert som en skänk från ovan. Allt medan facket försöker förklara att de inte alls handlar om sänkta löner.

När TV-inslagen talar om lönesänkning vid SSAB upplevs det säkert som tidiga julklappar för arbetsgivarnas förhandlingsstrateger. Inte så att de önskar sig dåliga tider, tvärtom. Men att allmänheten – så här veckan efter SAS-uppgörelsen – vänjs vid att lönesänkning är möjligt ses säkert som en skänk från ovan. Allt medan facket försöker förklara att de inte alls handlar om sänkta löner.

Återigen har vi påmints om hur villkoren på svenska arbetsplatser påverkas av utvecklingen i omvärlden. Formuleringarna om arbetstidens förläggning och hur arbetstiden kan varieras kom in i Stål- och metallavtalet i samband med Asienkrisen för snart femton år sedan.

Men det är först nu det testas på allvar, nu när det europeiska stålbadet som ska rena krisländerna vid Medelhavet kastar sina mörka skugga långt in i hyttor och valsverk i Borlänge, Luleå och Oxelösund.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.