Industriarbetarnas tidning

Veli-Pekka Säikkälä: Det är bara trams

21 november, 2012

Skrivet av

Nej, det går inte att sänka lönerna med stöd i kollektivavtalet. IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä avvisar Teknikföretagens uppfattning.

– Löneökningarna enligt avtalets övergångsbestämmelser måste ovillkorligen betalas ut. De lokala parterna förfogar helt enkelt inte över den frågan. Det finns domar från Arbetsdomstolen som entydigt slår fast det.

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe hävdar i en intervju med Dagens Arbete att lönesänkningar är förenligt med kollektivavtalet.

Lönesänkningar har enligt Weihe stöd i Teknikavtalets paragraf 10 som reglerar löneskyddet. Där står bland annat:  ”Vid oförändrade eller likvärdiga arbetsuppgifter kan arbetsgivaren inte utan frivillig överenskommelse ändra månadslönen”. Veli–Pekka Säikkälä:

–  Det innebär inte att arbetsgivaren kan göra upp med en klubb om att sänka lönerna kollektivt. Man kan heller inte lokalt komma överens om att sänka arbetstiden och därmed lönen. Det strider mot kollektivavtalet.

Men kan arbetsgivaren sänka lönen för en individ?

– Bestämmelsen i paragraf 10 innebär att arbetsgivaren kan komma överens med verkstadsklubben om att sänka lönen för enskild arbetare som av någon anledning har en felaktig lön.

– Däremot är inte kollektiva lönesänkningar möjliga. Det sätter avtalets löneökningsbestämmelser stopp för. De måste ovillkorligen följas.

– Det säger sig självt att en tvingande regel, som de lokala parterna inte förfogar över, om att lönen måste höjas med det tal som parterna har kommit överens om i riksavtalsförhandlingar inte sedan nästa dag kan sänkas med stöd av lokal överenskommelse.

 Försökte arbetsgivarna använda sig av paragraf 10 när ni förhandlade fram krisavtalet 2009?

–   Det kanske de gjorde. De hade väl åsikten att det gick att sänka lönerna enligt avtalet, medan vi inte hade den åsikten.

Anders Weihe säger att han i samband med krisen 2008–2009 talade med klubbordföranden som IF Metall hotat med att göra skadeståndsskyldiga om de gick med på att göra upp enligt paragraf 10. Var det så?

– Inte alls. Det där är bara trams. Om en arbetsgivare och klubb träffar en överenskommelse som är ogiltig så är det alltid arbetsgivaren som är skadeståndsskyldig. Det är en följd av arbetsledningsrätten.

Anders Weihe tycker att man ska kunna göra avsteg från kollektivavtalet exempelvis om ett företag ska göra en kostsam investering som tryggar jobben. Ligger det inte någonting i det?

– Enligt kollektivavtalet kan man skjuta upp löneökningen. Men den måste ovillkorligen betalas ut under avtalsperioden.

 – Anders Weihes resonemang visar tydligt varför vi måste ha tvingande bestämmelser om löneökningar. Annars skulle klubbar även i det här läget kunna hamna i utpressningssituationer där arbetsgiovaren säger ”om ni inte avstår löneökningar så hamnar investeringen någon annanstans”.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?