Industriarbetarnas tidning

”De borde ha slagit till med lite mer”

18 december, 2012

Skrivet av

Regeringen har i stort gått fack och arbetsgivare till mötes när det gäller korttidsarbete. Men staten borde lyfta en större del av kostnadsbördan från arbetsgivarna för att rädda så många jobb som möjligt, anser IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Regeringens förslag till stöd vid korttidsarbete ser i stort sett ut som den modell som fack och arbetsgivare lade fram för snart ett år sedan.

– Det är vi naturligtvis glada för. Vi tycker att det är bra att regleringen ska ske genom centrala avtal. Det innebär att parterna ger klartecken när det ska vara möjligt att träffa såna här avtal. Regeringen går inte in och detaljreglerar utan förslaget förutsätter att parterna gör upp på branschnivå, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Han delar finansminister Anders Borgs analys av att det är bråttom att få fram ett system.

– Det är en bra nyhet från Borg att det här skyndas på. Vi är inte i det läget nu, men vi vet inte om det förvärras.

Däremot saknar Veli-Pekka Säikkälä stimulanser till utbildning i förslaget. Han vill inte se något tvång till kompetensutveckling under perioder med korttidsarbete, men företagen bör ha möjlighet att söka någon form av ekonomiskt stöd för att passa på att utbilda personalen.

– Det kan ske antingen genom att man sätter ned arbetsgivaravgifterna, eller genom att företagen får tillgång till pengar från Arbetsförmedlingen.

– Man bör passa på att stärka individernas kompetens och även företagens konkurrenskraft.

Veli-Pekka Säikkälä är också kritisk mot statens andel av kostnaden i förslaget.

– Det är för klent. Hur stor del av kostnaden man lyfter av från företagen är avgörande för hur många som sägs upp.

Fack och arbetsgivare föreslog att en arbetstidsminskning på 20 procent fördelas så att lönerna sänks med 10 procent och att staten ska ersätta företagen för den resterande lönekostnaden på 10 procent. I den första nivån skulle alltså företagen inte ha någon kostnad för den sänkta arbetstiden alls.

Regeringen föreslår istället att lönerna sänks med 12 procent och att resterande lönekostnad på 8 procent fördelas så att arbetsgivarna tar 1 procent och att staten 7.

Vid en arbetstidssänkning på 40 procent föreslog parterna att lönerna sänks med 15 procent och att resterande lönekostnad fördelas med 5 procent på arbetsgivarna och 20 procent på staten. Regeringen föreslår istället fördelningen 16, 11 och 13 procent.

Vid en arbetstidssänkning på 60 procent föreslog parterna att lönerna sänks med 20 procent och att resterande lönekostnad fördelas med 10 procent på arbetsgivarna och 30 procent på staten. Regeringen föreslår istället att alla parter tar 20 procent var.

– Poängen är att lönekostnaderna ska lyftas från arbetsgivarna för att de inte ska behöva säga upp personal. Risken med regeringens förslag är att det blir ett system som företagen tycker är för dåligt och då används det inte, befarar Veli-Pekka Säikkälä.

Han jämför med Tyskland, ett av Sveriges viktigaste konkurrentländer, där staten lyfter av 33 procent av lönekostnaden. Modellen fanns på plats och användes under krisen 2008-2009. 

– De sa inte upp i närheten så mycket som vi och de var också i gång snabbare när det vände. Nu har de fler anställda än innan krisen.

– Det är också så att svenska företag har produktion i Sverige, men även i länder med såna här system. Är de systemen bättre i konkurrentländerna ser de till att komma upp i full kapacitet där innan de anställer i Sverige.

Regeringens förslag är ute på remiss fram till 31 januari 2013.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?