Industriarbetarnas tidning

”Lönen är det viktigaste”

10 januari, 2013

Bra. Nja. Skitdåligt. På Kontex i 
Uppsala är meningarna delade om 
IF Metalls avtalskrav.

Fakta

Detta 
har hänt

  • I december växlade IF Metall avtalskrav med arbetsgivarna när det gäller det viktiga teknikavtalet. Man har även växlat krav när det gäller bland annat gruv- och stål och metall-avtalen.

Detta
händer nu

  • Parterna ska förhandla. Om inget avtal träffats den 1 mars träder de opartiska ordförandena in och förhandlar. Den 31 mars löper avtalen ut.

IF Metalls avtalskrav

  • Löneökningar: 2,8 procent, minst 700 kronor per person, läggs i en pott.
  • Individgaranti: 430 kronor om ett lönesystem finns, annars 600 kronor.
  • Lägstlönerna: höjs med 700 
kronor.
  • Utbyggnad av arbetstidsförkortningen. Begränsning av övertiden.
  • Ettårigt avtal, som kan förlängas om arbetsgivaren möter vissa krav.

Teknikarbetsgivarnas krav

  • Låga löneökningar som kan förhandlas om lokalt på företagen
  • Inga individgarantier.
  • Inga låglönesatsningar eller höjning av lägst-
lönerna.
  • Arbetstiden ska kunna varieras upp eller ner fem timmar per vecka.
  •  En ökning av arbetstiden kan läggas måndag till fredag, samt lördagar 07-16.
  • Övertidstaket höjs från 150 till 250 timmar.
  • Treårigt avtal.

Dagens Arbete besökte företaget för ett år sedan, när det förra centrala avtalet var färdigt. Då hade fack och företag förhandlat fram en löneökning på 3 procent, vilket i snitt gav runt 850 kronor i månaden efter att företaget lagt till lite extra pengar. I år är tiderna kärvare, företag skär ned och tusentals varslas. IF Metalls krav är löneökningar på 2,8 procent och minst 700 kronor i månaden till de lägst avlönade.

– Det låter bra, säger David Rudberg som är en av Kontex femton elmontörer.

Men låglönesatsningen är alldeles för liten, tycker klubbordförande Salomon Heintie. Vi talar med honom och hans kamrater under en paus i arbetet. Han har fullt upp. Det gäller att bli klar med ett två meter långt elskåp som ska levereras till ett sjukhus i Stockholm.

Salomon berättar att snittlönen bland montörerna på företaget ligger runt 19 500 kronor i månaden, långt under Teknikavtalets snittlön. Fackts krav på 700 kronor till alla som tjänar under 25 000 är alldeles för lite, tycker han. När han förstår att kravet inte innebär en garanti på att alla lågavlönade faktiskt får 700 kronor blir han än mer besviken.

– Klyftorna mellan människor bara ökar. Dyrare mat, hyra och försäkringar slår hårdare mot oss lågavlönade, säger han.

Ett annat krav är mer arbetstidsförkortning. I dag har arbetstiden för dem som jobbar under teknikavtalet kortats med totalt 94 timmar sedan 1995. Det motsvarar runt 1,5 timmar i veckan. IF Metall vill nu ta ett steg närmare målet på 100 timmars arbetstidsförkortning.

– Kortare arbetstid är ingenting jag tänker på, säger David och får medhåll av de andra. Lönen är det viktigaste.

– När man närmar sig 50 är det kanske intressant med kortare arbetsdagar, säger Salomon. Men nu? Nej, nu vill man ha pengar för att kunna leva.

IF Metall vill också ha striktare regler för övertid. Det är ingen aktuell fråga på Kontex. Det händer mycket sällan att någon blir pressad till att arbeta övertid. Finns det behov sätter arbetsgivaren upp en lista. Den som vill jobba extra skriver upp sig.

– Generellt sett är det förstås bra med en gräns för övertiden och tydliga regler, säger David.

Dagen då vi talar med arbetarna på Kontex har även Teknikföretagen lagt fram sina krav. En punkt drar igång en ilsken debatt på internet. Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet, möjligheter att förlägga ordinarie arbetstid på lördagar, utan övertidsersättning.

– Jag har personligen inget emot att jobba på lördag, säger Mehradad Tavassoli. Men självklart ska man ha övertidsersättning. Lördag och söndag är heliga dagar för många.

– Vill arbetsgivarna ha flextid då måste vi också kunna flexa, säger Salomon. Men det går inte. Det skulle bli kaos, en djungelns lag.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?