Industriarbetarnas tidning

Arbetsförmedlingen får kritik för Saab-hantering

14 februari, 2013

Skrivet av Anna Sofia Dahl

Senfärdigt och flagranta missbedömningar – kritiken mot Arbetsförmedlingen från Trygghetsfonden TSL är skarp efter Saab-projektet. Och även om majoriteten av ex-saabarna har hittat en ny sysselsättning saknar fortfarande 248 personer jobb.

Efter uppsägningarna

Av de uppsagda arbetarna från Saab valde 1 350 personer att gå in i Saab-projektets omställning, varav 1 069 är klara.

  • 736 personer har hittat ett nytt jobb.
  • 14 personer har startat eget.
  • 252 har börjat studera, där 183 personer har stöd från Globaliseringsfonden.
  • 76 personer har lämnat arbetsmarknaden permanent eller tillfälligt.

– Kritiken är inte till för kritikens skull, vi vill komma till något bättre. Man måste kunna jobba med alla grupper samtidigt och inte ställa dem mot varandra, säger Tomas Petti, vd för TSL.

Men i stället för att se varje individ och dess behov, tycker TSL att Arbetsförmedlingen var mer styrda av att uppfylla sina regler. Niklas Pettersson, chef för Arbetsförmedlingen Trestad Industri, har dock en annan syn på saken.

– Det är en väldigt skarp kritik, men den kommer inte som någon nyhet för oss då vi fick höra den tidigt. Jag känner att det är viktigt att ha respekt för de olika roller vi haft, vilket lokalt har fungerat bra.

Totalt ingick 1 326 personer i omställningsprojektet, vilket är ett av de största i Sverige i modern tid. TSL och Startkraft, som var den omställningsleverantör som användes, agerade tidigt för att möta de som sagts upp. Enligt rapportförfattarna var Arbetsförmedlingens insatser näst intill omärkbara ett halvår efter Saabs konkurs. Dessutom fungerade samhällets system – a-kassan, Försäkringskassan, den statliga lönegarantin och CSN – dåligt tillsammans. Bland annat nekades en del av de som kommit in på olika utbildningar för våren 2012 studiemedel från CSN för att de haft en för hög inkomst. Anledningen var att den statliga lönegarantin betalades ut efter årsskiftet 2012.

– När konkursen kom hade Saab haft problem länge, det var få som var överraskade. Startkraft började kartlägga varje individ tidigt och var klara i mars, men när vi pekade på de behov vi såg, sa Arbetsförmedlingen kategoriskt nej till att hjälpa till, säger Tomas Petti.

Men enligt Niklas Pettersson var det viktigt att först tillsätta de platser som fanns på arbetsmarknaden med den arbetskraft som fanns.

– Vi måste ta ett större grepp på alla arbetslösa, inte urskilja en speciell målgrupp, säger han.

Bland de saker som TSL ser som ett stort misslyckande är kommunikationen kring pengarna från EU:s Globaliseringsfond och när de kunde sökas för stöd i utbildning. Först till sommaren 2012 gick regeringen ut med att pengarna kunde användas, trots att Arbetsförmedlingen tidigt informerat om den möjligheten.

– Det upplevdes som frusterande med gapet mellan de utfästelser man gjorde och vad som fanns. Det man sa var inte det man gjorde, säger Tomas Petti.

En kritik som Niklas Pettersson kan förstå.

– Det är olyckligt att det kom olika signaler om när man kunde börja söka pengarna, men jag tycker ändå att det kom i rätt tid. Vi fick ut människor i arbete utan utbildningsstöd, men kunde ändå trycka på knappen när vi hade möjligheten.

Men trots kritiken mot Arbetsförmedlingen anser TSL att projektet som helhet har fungerat bra. Och speciellt Startkraft, IF Metall, Lärcentrum i Trollhättan samt arbetarnas egen vilja och energi. Nu tänker de ta ett nytt initiativ genom samtal med bland annat Arbetsförmedlingen, kommunen och regionen för att fortsätta arbetet.

– Men man kan ändå inte vara riktigt nöjd, vi är inte i mål än. Vi måste försöka lösa det för de 248 som finns kvar. Vi får aldrig ge upp, säger Tomas Petti.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?