Industriarbetarnas tidning

Arbetslöshet har blivit fattigdom

13 mars, 2013

Tjugosex miljoner EU-medborgare är i skrivande stund arbetslösa. En siffra som på lång sikt är mycket allvarligare än alla skuldkriser tillsammans.

Debatten om hur vi ska skapa nya jobb behöver placeras mer centralt i Europapolitiken. Det politiska priset för dessa siffror är att en hel kontinents ungdomar riskerar att tappa tron på framtiden och därmed samhället, kanske även demokratin. Det har vi inte råd med.

Sverige bidrar med 400 000 arbetslösa till detta dystra facit.

Ett vanligt argument för att förminska detta faktum är att mer än 90 procent av svenskarna har ett jobb att gå till.

Det är förvisso sant, men i arbetslöshetsstatistiken döljer sig ett nytt fenomen som vi pratar alldeles för lite om. Ett fenomen som hotar själva kärnan i vår välfärd. Endast 37 procent av de arbetslösa uppbar förra året a-kasseersättning. Allra längst ifrån samhället står de 63 500 arbetslösa medborgare som förra året var hänvisade till familj, vänner eller försörjningsstöd för att klara sitt uppehälle.

Det har aldrig varit någon sinekur att bli arbetslös. En stark a-kassa har dock varit en försäkring mot att livet inte ska slås i spillror om arbetet försvinner. Det har också varit en hygienfaktor i vårt välfärdssamhälle. Samhället har signalerat att arbetslöshet är naturligt i en modern ekonomi. Det är inte en fråga som lastar individen utan kollektivet. Ena gången är det du, andra jag. Vi försäkrar varandra.

Detta system har inte bara omfattat de som för stunden är arbetslösa. Det har varit ett kontrakt för hela samhället. De som har arbete har spelreglerna klara för sig. Det är jobbigt men inte katastrof om uppsägningen kommer. Trygghet och förutsägbarhet som ledord.

I dag är situationen alltså annorlunda. Arbetslösheten har blivit individualiserad. Samhällskontraktet är upplöst. Faktum är att för många svenskar är arbetslöshet synonymt med fattigdom. Det är sannerligen en katastrof för den som drabbas men det påverkar oss alla, likväl som samhället i stort.

Även om du stiger upp och går till jobbet i dag finns det en medvetenhet om vad som kan vänta i morgon. Eller övermorgon. Detta skapar ovisshet. Man blir räddhågsen, ser över sitt eget hus. Osynliggörandet av dem som står utanför blir en naturlig del av rådande system.

Hur kan det ha blivit så här? Det är inte ett politiskt alexanderhugg. Snarare en kirurgisk politik som lett fram till detta. Högst medveten dessutom. Den nyliberala teorin har som utgångspunkt att det skapas fler jobb om drivkraften är hög att skaffa ett nytt jobb.

Det är inte en sinkadus att Fredrik Reinfeldt nu pratar om att vi behöver fler låglönejobb i Sverige. Alliansregeringens politik fungerar helt enkelt inte. Åtta procents arbetslöshet talar sitt tydliga språk.

Våra föregångare drev inte kampen för full sysselsättning som en politisk pamflett. De byggde inte en stark a-kassa för skojs skull. De gjorde det med vetskapen om vad massarbetslöshet gör med ett samhälle. Det är vårt ansvar att ta den stafettpinnen vidare. Det finns 400 000 anledningar till det.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.