Industriarbetarnas tidning

En vd lika med 83 anställda

7 mars, 2013

Skrivet av Harald Gatu, Research JENNY ZETTERGREN

För tio år sedan hade Assa Abloys vd en lön med bonus som motsvarade 27 arbetarlöner. I dag är siffran 83. Dagens Arbete har granskat tio industriföretag. Direktörernas löner stiger betydligt snabbare än arbetarnas.

Så gjorde vi

  •  Uppgifterna om löner och ersättningar för verkställande direktörer har hämtats från företagens årsredovisningar och arbetarnas genomsnittslöner från fackklubbar vid respektive företag. Inga uppgifter inkluderar sociala avgifter.

Halvtomma fabrikslokaler i Eskilstuna, jobbflytt till låglöneländer och vd-löner som skenar iväg.

På tio år har Assa Abloy valt att plussa på ersättningen till sin vd med 223 procent.

För arbetarna har löneökningen under samma tidsperiod varit betydligt mer blygsam, 35 procent, enligt Dagens Arbetes granskning.

Assa Abloy är en världsledande svensk tillverkare av lås. Ett företag med 42 000 anställda världen över. Företaget går bra.

Men framgångarna märks inte överallt. I Eskilstuna har stora delar av tillverkningen lagts ner och många har förlorat sina jobb.

I Göteborgsfabriken finns visserligen jobben kvar. Men lönerna släpar efter.

19 900 kronor i månaden. Det är vad Yolanda García Castilla och Carolina Mendez vid Assas fabrik i Göteborg tjänar. Yolanda har varit anställd i nitton år, Carolina i tre.

De skrattar uppgivet när de hör hur mycket vd-lönerna har dragit ifrån.

– Vad ska man säga? Man slutar att förvånas. Samtidigt som man blir arg, säger Carolina som är montör på avdelningen som tillverkar vridbeslag (bild ovan).

– Men å andra sidan, vi kan ju inte göra något åt det här. Det bara är så.

Hon tycker att det är svårt att få pengarna att räcka. Hon bor i en hyresrätt med sin sambo som också jobbar på Assa och de två barnen, tio och sju år gamla.

– Allt kostar ju. Kläder, skor, fritidsaktiviteter. Sonen spelar ishockey och det är verkligen dyrt och nu säger hans lillasyster att hon också vill börja spela …

Yolanda, montör på spanjolettavdelningen, säger:

– Det är en skam. En skam helt enkelt. Inte sunt att det ska vara på det här viset.

– Här har jag jobbat i nitton år och min lön är inte högre än 19 900 kronor samtidigt som andra får betydligt mera.

Den genomsnittliga grundlönen på Assa i Göteborg ligger på 23 100 kronor. En bra bit under genomsnittet i Sverige för de IF Metall-medlemmar som går på Teknikavtalet.

Snittet för hela landet ligger på ett par tusenlappar över Assa-lönerna: 25 100 kronor i månaden.

Sedan några år finns det inget lönesystem på Assa i Göteborg. Men företaget och verkstadsklubben är överens om att utarbeta ett nytt lönesystem.

Vid senaste lönerevisionen lades höjningen ut lika för alla, 750 kronor mer i månaden. Vilket gav de lägst avlönade procentuellt mer.

Anette Karlsson på beslagsgruppen säger:

– Vi ligger sorgligt efter på den här arbetsplatsen. Många tjänar dåligt. Nitton, tjugo, tjugoentusen – det är sannerligen ingen anständig lön idag.

– Samtidigt är det för jäkligt att se hur vissa andra i samhället sticker iväg. Vd:ar tycks ju haft en rätt bra utveckling.

– Jag tycker att det finns politiska orsaker till den här utvecklingen. Man sänker skatterna och det ska få oss att tro att vi får mer i plånboken – samtidigt som skattesänkningarna mest gynnar dem som har det allra bäst. De kan dra ifrån ännu mer.

Dagens Arbetes granskning visar – med några undantag – på en i stort sett entydig utveckling. Direktörernas löner har på tio år ökat betydligt mer än den genomsnittlige arbetarens.

Lastbilstillverkaren Scania är det företag där ersättningen till vd:n har ökat mest: 304 procent på tio år. Under samma period ökade arbetarnas löner med 35 procent.

Vd:ns lön och bonus för tio år sedan motsvarade 24 arbetarlöner på Scania. I dag 72 arbetarlöner.

Johan Järvklo är verkstadsklubbens ordförande på Scania i Södertälje. Han sitter också som personalrepresentant i Scanias styrelse. Det är styrelsen  som bestämmer vilken ersättning verkställande direktören ska ha.

– Det är inte så mycket diskussion i styrelsen kan jag säga. Vi har att ta ställning till ett förslag från ersättningskommittén där ägarna har sina representanter. Sedan blir det ett majoritetsbeslut i styrelsen.

– Visst skulle vi kunna reservera oss, men det ger ingen som helst effekt.

Scanias förre vd Leif Östling var länge en av de bäst betalda inom näringslivet. Han var också bra för verksamheten, säger Johan Järvklo.

– Han drev Scania framåt och var mycket duktig på det han gjorde. Inget snack om det.

– Sedan är frågan om han skulle ha gjort ett sämre jobb om han fått halva lönen eller tre fjärdedelar av det han fick. Det blir ett teoretiskt resonemang.

Den intressanta frågan är egentligen en annan, enligt Järvklo.

– Om nu vd-lönen ökar så mycket därför att företaget går bra – varför kan inte arbetarlönerna också öka rejält?

Inkomstskillnaderna ökar i samhället. Eliten drar ifrån. Och den elit som drar ifrån allra mest är topparna inom näringslivet.

Landsorganisationen LO har nyligen kommit ut med ännu en rapport kring inkomstskillnaderna i Sverige.

Näringslivets toppar – räknat som femtio verkställande direktörer i de största bolagen – tjänar i snitt lika mycket som 46 industriarbetarlöner.

Det innebär att en vd på ett år drar in lika mycket i lön som en industriarbetare drar in på ett helt liv.

Klyftorna har ökat sedan början av 1980-talet. Då var skillnaderna som minst. Då gick det 10 industriarbetarlöner på varje topp-vd i näringslivet.

Christer Ågren är vice vd i Svenskt Näringsliv. Han tycker inte att de stigande inkomstskillnaderna är ett problem.

– Sverige har de lägsta löneskillnaderna inom OECD-länderna. Vi har de minsta skillnaderna mellan de högst och de lägst avlönade.

– Vi har en sammanpressad lönestruktur som får negativa effekter på arbetsmarknaden. Vi har lägst andel enklare jobb och det får effekter på utanförskapet.

Att skillnaderna är för små skapar en onödigt hög arbetslöshet, menar Christer Ågren.

Att skillnaderna växer mellan vd-löner och den genomsnittliga arbetarlönen, visar bland annat Dagens Arbetes granskning.  I flera fall en dramatisk utveckling där det 2001 kunde  gå cirka 25 arbetarlöner på en vd-lön – nu kan det vara 70-80.

Är det en rimlig utveckling?

– Jag kan bara konstatera att om man, som vi, följer vd-lönernas utveckling för de 30 största börsbolagen så kan vi se att man först i fjol kom ikapp den nivå som man befann sig på 2007.

– Efter 2007 var det ett ordentligt fall. Det stämmer inte med mediebilden av att det skulle ha varit ”hämningslösa excesser” på senare år.

Tycker du inte att bolagens styrelser kan vara lite för generösa mot sina verkställande direktörer?

– Bolagsstyrelserna har ett ansvar mot sina aktieägare att betala rätt ersättningar.

– Jag hoppas inte att börsbolagens styrelser betalar mer än vad som behövs. Man ska tänka på att de här företagen är internationella och med bara en mindre del av verksamheten i Sverige.

– Ersättningen ligger i regel 50–60 procent av den som betalas för motsvarande jobb utanför Sveriges gränser. Då gäller det för bolagens styrelser att både hitta rätt nivå och inte betala mer än som behövs och samtidigt betala så attraktiva löner att man får behålla både dem och huvudkontoren i Sverige. Det har alla intresse av.

Är det här en besvärlig diskussion i samband med en avtalsrörelse?

– Det blir besvärligt om man inte är korrekt och ger hela bilden utan bara lyfter fram enstaka exempel. Annars är det viktigt med transparens och att bolagen står för sina beslut.

Är vd:n värd sin lön om han eller hon gör ett bra jobb? Mikael Nilsson på Trelleborg har funderat. Han är IF Metallklubbens ordförande på fabriken i Trelleborg.

– Det finns vd:ar som är direkt skadliga för verksamheten, som bara ser kortsiktigt och som inte utvecklar företaget.

– Men så finns det dem som är en tillgång och som förmår driva verksamheten framåt i en positiv riktning. Sådana som varit långsiktiga, kanske gått den långa vägen inom företaget och som verkligen kan alla affärsområden.

Han tycker att Trelleborgs nuvarande vd, Peter Nilsson, är ett exempel på det.

Trelleborgs vd har i dag en lön och bonus som är 189 procent högre än för tio år sedan.

Är han värd sin ersättning?

– En mycket svår fråga. Men tittar man på vad han åstadkommit skulle jag kunna svara ja. En bra vd som gör sitt jobb är värd mer pengar än den som kanske fördärvar verksamheten.

På Assa i Göteborg jobbar Annika Johansson som teamleader, ett slags samordnare med stort ansvar för bland annat förbättringsarbetet. Hon har därför en av de högsta lönerna bland produktionspersonalen.

Visst, lönen är mycket viktig, säger hon. Men minst lika viktigt är att trivas på jobbet och känna att man har inflytande. Till exempel över sin arbetstid.

Annika är småbarnsförälder med två pojkar på fem och två år.

– Det gör att man ibland kanske tvingas komma lite senare eller gå tidigare. Sånt är värt oerhört mycket.

– Hos oss har vi stor frihet, det uppskattar vi. Det är nog därför så många stannar kvar på företaget, trots att vi släpar efter i lön.

– Ett jobb handlar inte bara om pengar.

Därför blir hon fundersam när hon hör hur vd-lönerna stuckit iväg.

– Jag reagerar mycket starkt när jag ser hur de i eliten rycker ifrån jämfört med en vanlig knegare. Det sticker i ögonen.

– Är de verkligen värda sina fantasilöner?

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.