Industriarbetarnas tidning

Ny lag ger bättre skydd för utländsk arbetskraft i Norge

4 mars, 2013

Skrivet av

Efter att lagen om solidariskt ansvar i entreprenörskedjor infördes i Norge är det betydligt lättare för fackförbunden att driva in lönekrav i de fall en underentreprenör har betalat för dåliga löner. – Skillnaden är som himmel och helvete, säger Jonas Bals på norska Fellesforbundet.

Fakta/Allmängiltiga kollektivavtal och Solidaransvar

  • Det norska solidaransvaret (solidariskt ansvar) är en vidareutveckling av en lag som infördes 1994. Då blev det möjligt att göra delar av vissa branschers kollektivavtal allmängiltiga. Det innebär att till exempel lägstalönerna i avtalen ska gälla på alla arbetsplatser i den branschen, oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte.
  • Bakgrunden är att man befarade att öppnandet av arbetsmarknaderna i EU och EES skulle leda till att utländsk arbetskraft tog jobb till lägre löner än kollektivavtalens lägstalöner. Detta eftersom det inte finns någon lagstadgad minimilön i Norge (inte heller i Sverige) och arbetsplatser utan kollektivavtal kan sätta hur låg lön som helst.
  • För att lägstalönerna i en branschs kollektivavtal ska bli allmängiltiga krävs att parterna lägger fram dokumentation som visar att det finns skäl att tro att utländsk arbetskraft arbetar under sämre villkor än de som gäller för norska arbetstagare.
  • Det är endast de branscher vars avtal har blivit allmängiltiga som omfattas av solidaransvaret: Bygg- och varvsindustrin, lantbruk samt renhållning.
  • Solidaransvaret infördes 1 januari 2010. Det innebär att samtliga entreprenörer i en kedja har ansvar för att uppdragstagarna längre ner i kedjan betalar avtalsenlig lön till sina anställda.
  • Om en underentreprenör inte har betalat ut rätt lön blir entreprenörer högre upp i kedjan skyldiga att betala.

 

Det skedde en rejäl uppstädning av byggbranschen i Oslo när lagen om solidariskt ansvar infördes i januari 2010. Sedan dess är alla företag i en kedja av entreprenörer ansvariga för att företagen längre ner i kedjan betalar rätt lön till sina anställda. Skulle en underentreprenör lura sin personal på pengar, har de laglig rätt att kräva att ett företag högre upp i kedjan betalar i stället.

– Vi har använt oss av lagen ganska mycket i byggbranschen i Oslo, och den har haft en betydande effekt, säger Jonas Bals på norska Fellesforbundet.

Dels har det blivit lättare att driva in de lönekrav som ställs, dels såg branschen själv till att städa upp bland underentreprenörerna.

– Innan lagen trädde i kraft var värdet av huvudentreprenörernas ansvar för att kontrollera sina underentreprenörer lika med noll. Men så fort det började riskera att kosta pengar att göra en dålig kontroll så ser vi en helt annan effekt. Då får man till det som förut var omöjligt.

Även om byggbranschen har rensat ut bland entreprenörerna uppstår ändå tillfällen då framför allt utländsk arbetskraft anser att de har fått för dåligt betalt. Då kan de vända sig direkt till en entreprenör högre upp i kedjan med sitt lönekrav, men troligtvis går de flesta ärendena via facket.

Facket gör då en beräkning av lönekravet och skickar det både till arbetsgivaren och till samtliga entreprenörer som finns högre upp i kedjan.

– Ofta ringer vi huvudentreprenören och de ser oftast till att lösa det hela på kort tid. De kan hålla inne sin betalning till underentreprenören till dess de har betalat ut rätt lön.

Inför att den nya lagen skulle träda i kraft fanns det farhågor om att den skulle leda till att underentreprenörer skulle sätta i system att betala för låga löner eftersom kostnaden lätt kan skjutas högre upp i kedjan.

– Men det har inte skett och det är för att huvudentreprenören i så fall håller inne med pengarna. Och de flesta underentreprenörer vill få nya kontrakt, så de betalar.

Det är bara ett fåtal branscher som omfattas av det solidariska ansvaret: Byggbranschen, varvsbranschen, lantbruket och städbranschen. Från första juli i år omfattas även bemanningsbranschen.

Anledningen till den begränsade omfattningen är att ansvaret är kopplat till en lag som gör det möjligt att göra kollektivavtalen i särskilt utsatta branscher allmängiltiga, alltså gälla på arbetsplatser även utan kollektivavtal.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?