Industriarbetarnas tidning

”Vi har pressat det här så långt vi kunde”

2 april, 2013

Skrivet av

Bara 0,2 procentenheter mer än i söndags. Då blev det nej, men i dag blev det ja. – I söndags saknades den viktiga föräldraförsäkringen, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Det avtal som fack och arbetsgivare nu har tecknat ger bara 0,2 procentenheter mer än förslaget som facken sade nej till i helgen. Men när frågorna om delpension och föräldraförsäkring var lösta kunde facken ändå säga ja.

– Nöjd blir man aldrig, men vi har pressat det här så långt vi kunde, säger fackförbundet GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

– Vi har säkrat reallönerna, vi har ett nytt delpensionssystem och en föräldraförsäkring som på sikt är väldigt viktig.

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten menar att avtalet är högt med tanke på hur konjunkturen ser ut.

– Men vi sätter stort värde i att vi har fått ett treårsavtal. Det ger oss arbetsro.

Föräldraförsäkringen, med en extra sjätte månad i löneutfyllnad för föräldralediga, tillkommer utöver det totala löneutrymmet på 6,8 procent. Försäkringen flyttas också från respektive avtal till en kollektiv försäkring som ser likadan ut för samtliga LO-förbund.

Förhandlingarna mellan LO och Svenskt Näringsliv om föräldraförsäkringen har dragit ut på tiden och var en av orsakerna till att slutbudet från de opartiska ordförandena dröjde. I uppgörelsen om en ny föräldraförsäkring ingår också en överenskommelse om en tydligare förhandlingsordning för att undvika liknande krockar i framtiden, uppger Per Hidesten.

– Vi föredrar att hålla försäkringsfrågor utanför avtalsförhandlingarna.

För det nya delpensionssystemet – en sorts vidareutveckling av arbetstidskontot – räknas 0,5 procent av från utrymmet på 6,8 procent. Delpensionen ska göra det möjligt att gå ner i arbetstid från 60 års ålder.

Det är först nästa år, avtalsperiodens andra år, som den första avsättningen för delpensionen kommer att ske. Fram till dess ska parterna tillsammans med Fora och Collectum gemensamt lösa hur regelverket kring delpensionen ska fungera.

Avtalet är baktungt. För GS del höjs lönen med 1,9 procent första året. Beroende på avtal höjs de sedan med 2,3 eller 2,4 procent andra året och med 2,5 eller 2,6 sista året.

För de grafiska avtalen – civilavtalet och förpackningsavtalet – räknas 0,5 procent av från löneutrymmet första året mot att arbetstidsförkortningen utökas med 9 timmar per år. Detta för att de ska komma i kapp nivån på arbetstidsförkortningen på övriga avtal. På sikt ska även de grafiska avtalen ingå i delpensionslösningen.

Individgarantier och lägstalöner kommer att justeras som tidigare. Det innebär att minst hälften av löneutrymmet läggs ut på individnivå och att resten fördelas efter lokala förhandlingar.

För GS gäller uppgörelsen sågverksavtalet, träindustriavtalet, stoppmöbelavtalet, civilavtalet samt förpackningsavtalet. Förhandlingarna om skogsavtalet fortsätter i dag.

Under veckan utbyter GS och motpartern Almega sina yrkanden om tidningsavtalet som går ut den sista april.

Du kanske också vill läsa…

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Pension på deltid – så funkar det

Pension på deltid – så funkar det

Nu vill facken öka takten på sparandet till deltidspensionen. Så här fungerar det.

GS förhandlar om 15 avtal

GS förhandlar i vår om 15 avtal för 41 000 medlemmar på 4 000 arbetsplatser. 9 avtal för arbetare inom gamla Skogs- och Träfacket och 5 för före detta medlemmar i Grafiska fackförbundet Mediafacket, samt ett för Samhallsanställda. Sex GS-avtal löper ut redan sista mars. Det är avtalen för träindustri, sågverk, skogen, inklusive kyrkan, stoppmöbelindustrin […]

Ideologi bromsar löneförhandlingarna

GS avtalssekreterare Tommy Andersson skulle helst ha avtalen klara innan de opartiska ordförandena (opo), industrins egna medlare, går in för att lösa upp knutarna. Men det ser kärvt ut. Det är de stora ideologiska frågorna som bromsar. Kalendern för fackförbundet GS avtalssekreterare Tommy Andersson är fulltecknad de närmaste veckorna. Varje dag pågår förhandlingar mellan GS […]

Delpension ger äldre chans att jobba mindre

Delpension ger äldre chans att jobba mindre

Gå ner 
på halvtid efter 60-årsdagen? I framtiden kommer det att bli möjligt. Hur mycket pengar du får beror på hur länge du har sparat och hur stora avsättningar som görs till din delpension.

GS kräver 
fler timmar

Mer arbetstidsförkortning och en rättighet att spara timmarna för att gå ner i arbetstid närmare pensionen. Facken inom Industrin vill bygga ut systemet med kortare livsarbetstid.

Arbetsgivarna vill ha mer makt över tiden

Mer makt över arbetstiden står överst på listan över arbetsgivarnas krav. Men fackförbundet GS har inte för avsikt att släppa på arbetstagarnas inflytande. – Vi har sett en attitydförändring på senare år som handlar om mer makt åt de som äger produktionsmedlen, säger avtalssekreterare Tommy Andersson.

Så blev lönen i senaste avtalet

Så blev lönen i senaste avtalet

En ny, högre lönegrupp för stålarbetarna. Hållbart arbete i fokus på allokemiska avtalsområdet. Extra påslag för de lägst avlönade tekoarbetarna. Här är de viktigaste nyheterna i de åtta avtal som IF Metall hittills har tecknat.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?