Industriarbetarnas tidning

Skiftarbete kan öka risken för diabetes

29 maj, 2013

Skiftarbete kan öka risken för diabetes. Men det saknas forskning om hur skiftarbete påverkar dem som redan har diabetes. – Här finns en skriande brist på studier, säger folkhälsoprofessor Anders Knutsson.

Fakta:

  • Diabetes finns i flera olika typer och innebär problem med blodsockerhalten.
  • Vanligt förkommande är diabetes typ 1, insulinbrist. Den debuterar ofta i barndomen och utgör 10-15 procent av all diabetes. Den måste behandlas med insulin, anpassat till matintag, fysisk aktivitet och dygnsrytm.
  • Diabetes problem typ 2, insulinresistens, debuterar ofta i åldrar över 40. Den utgör 85-90 procent av all diabetes och behandlasmed förändringar i livsstil som fysisk aktivitet, bättre kost med regelbundna matvanor, minskad stress och minskad rökning. Det är viktigt att försöka uppnå normalvikt.
  • Även tablett- och insulinbehandling förekommer.

Hypoglykemi beror på för låg blodsockerhalt vilket påverkar hjärnan. Det hänger samman med behandling av diabetes med insulin och vissa tabletter. Hypoglykemi kan yttra sig  på olika sätt, allt från svettning, oro och förvirring till kramper och koma, och är den vanligaste orsaken till att personer med diabetes hamnar på akutmottagningar.

Tillsammans med diabetologen Anders Kempe redoviosade han den samlade forskningen om diabetes och arbete vid ett seminarium anordnat av Afa försäkring. Kunskapsöversikten ingår i den veteskapliga skriftserien Arbete och Hälsa.

Diabetes i dess olika former är ett stadigt växande problem i Sverige och övriga världen, särskilt diabetes typ 2 (se faktaruta 1).

Enligt kunskapsöversikten är skiftarbete en riskfaktor för diabetes, även om forskarna här uttrycker sig försiktigt: På vetenskapsspråk säger man ”Evidens: Måttlig.”  Översatt till normalsvenska innebär det att de studier man funnit pekar på ett sådant samband, men att det är för få studier för det starkare sambandet ”Evidens: Stark.”

Sambandet mellan skiftarbete och diabetes väcker frågan huruvida den som redan har diabetes riskerar att få sin sjukdom försämrad vid skiftarbete. I Sverige handlar det om cirka 130 000 personer, till vilka ska läggas alla de som arbetar på oregelbundna tider men son inte arbetar natt.

Men det går bara att finna två studier som undersöker hur det är att ha diabetes och arbeta skift.

I processindustrin innebär arbetet ofta övervakning och beredskap att rycka ut när något händer.

– Vid driftstopp berörs alla operatörer mer eller mindre, beroende på vilken maskin man arbetar vid, säger Pappers arbetsmiljöombudsman Lars Wåhlstedt, som också deltog i seminariet.

Med detta i tankarna har man för kunskapsöversikten undersökt vilka problem som kan uppkomma för en person som har diabetes, när han eller hon utsätts för både skiftarbete och hög fysisk aktivitet.

– Studier saknas. Ingen verkar ens ha ställt frågan i forskningen, konstaterar Anders Knutsson.

Trots avsaknaden av forskning finns råd och regler för diabetes i arbetslivet. Arbetsmiljöverket, Transportstyrelsen och Luftfartsverket har gett ut anvisningar för vissa arbeten, exempelvis arbete på hög höjd, dykning, fordonsförare, piloter, flygledare och lokförare. Ofta handlar dessa om risken för hypoglykemi, med risken för påverkad omdömesförmåga eller medvetslöshet (se faktaruta 2).

Forskarna klara över vad som kan orsaka problem:

– Att stress påverkar diabetes är helt klart, säger Anders Kempe.

Dessutom påverkar oregelbundna arbetstider, skiftarbete särskilt i samband med nattpass och när arbetet innebär risk för snabba, oförutsedda ökningar av ansträngningsnivån.

Rapporten utmynnar i krav på mer forskning. Diabetes är en folksjukdom som ökar i omfattning, i takt med att bland annat skiftarbetet ökar i samhället – Sverige såväl som resten av Europa. Man understryker också sambandet mellan skiftarbete och andra sjukdomar: Cancer och hjärtkärlsjukdomar.

 

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.