Industriarbetarnas tidning

Vem ska betala delpensionen?

21 maj, 2013

Ibland kan en människas livsvillkor sammanfattas i en enda mening. Bland alla papper min mamma lämnade efter sig fanns ett brev från Försäkringskassan: ”Din pension är nu 9 284 kronor i månaden.”

Kanske minnet sviker mig när det gäller det exakta beloppet, men det var ungefär så. Meddelandet hade ett par år på nacken. Jag tror faktiskt hon kravlade sig över 10 000 på sluttampen. Lägg till det en tusenlapp i avtalspension.

Hur sjutton fick hon det att gå ihop? Antagligen med hjälp av den sorts sparsamhet som får en människa att klippa anteckningslappar ur gamla kuvert och spara plåtlock till urätna syltburkar.

Du som läser min krönika har det nog bättre förspänt. Du har kanske jobbat i din fabrik under många år. Då har du jobbat ihop mer pengar både hos Försäkringskassan och i avtalspensionen. Ändå kan ditt pensionsbesked komma att bli en obehaglig överraskning för dig. Hur mycket det blir beror lite på, men det talas ofta om att pensionen blir ungefär 60 procent av lönen. Många tycker det är för lite och pensionssparar själva, om de har råd vill säga.

Nu höjs röster för att pensionsåldern ska höjas, att vi ska jobba längre upp i åren. Det är ingen populär idé, för att uttrycka sig försiktigt, men argumenten för låter sig inte så lätt sopas under mattan. Medellivslängden ökar stadigt. Det går, vid oförändrad pensionsålder, åt mer pensionspengar för att upprätthålla pensionärernas standard livet ut, pengar som måste komma någonstans ifrån. Om inte pensionsnivåerna ska sjunka måste antingen någon stoppa in mer pengar i systemet eller så måste vi jobba längre. Jag utgår krasst från att ingen vill korta medellivslängden …

Att höja pensionsåldern i takt med ökad medellivslängd kan teoretiskt verka som en enkel och praktisk lösning. En väl bibehållen kontorist, endast lätt grånad, sade i en tv-intervju att hon kunde jobba tills hon blev 70 år. Eventuellt ville hon gå ned på deltid. Problemet är att hennes jämnåriga inom t.ex. vården och industrin inte ens orkar jobba till 65 år. Ska vi ha särskilda pensioner för dem?

Vilket ansvar ska facket ta för medlemmarnas pensioner? Vi har förhandlat fram avtalspension. Pappers och en del andra förbund har dessutom avtal med arbetsgivarna om kortare livsarbetstid med hjälp av arbetstidskonton där de anställda kan välja mer pension, mer ledig tid eller mer pengar.

Räcker det? I årets avtalsrörelse kom flera fackförbund överens med sina arbetsgivare om att bygga upp ett till pensionssystem avsett för delpension. Vad jag förstår får de anställda betala denna nya pension helt och hållet själva, genom lägre löneökningar och genom andra eftergifter till arbetsgivarna. Pappers diskuterade delpension mycket med vår arbetsgivarmotpart. Vi kom fram till att inte införa något nytt pensionssystem nu. En arbetsgrupp ska utreda frågan under ett par år.

 

Det är något konstigt med att de anställda ska betala delpension helt och hållet själva. Arbetsgivarna har helt klart ett intresse av att hemförlova de arbetare som blivit nötta och trötta. Ansvarsfulla arbetsgivare i industrin brukar avsätta betydande belopp till avgångspensioner och avgångsvederlag att använda vid personalneddragningar. Är jag överdrivet misstänksam om jag anar att arbetsgivarna räknar med att delpensionssystemet kommer att spara pengar åt dem i den änden?

Det är ett anständighetskrav att arbetsgivarna tar sin del av finansieringen av ett eventuellt framtida delpensionssystem.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?