Industriarbetarnas tidning

Arbetslaget som kämpar för seger och öl

27 juni, 2013

Skrivet av Anna sofia dahl

Gemenskapen är det
viktigaste. Ett par gånger 
i veckan förvandlas elva jobbarkompisar till Locos. Och då är det vinst som räknas.

Tränar ni tillsammans på jobbet?

Mejla in bilder till ja@da.se. Bästa bild bild belönas med en träningspåse!

Daniel Birkeland böjer sig ner och knyter skosnörena. Kepsen är vänd bakochfram och hjälper föga mot den starka eftermiddagssolen. Han kisar och tänder en cigg. En vind sveper in, tar med sig de torra gruskornen i dansen. Knuffar dem framåt och får dem att bilda en vägg av damm. Mjukt flyter den över planen, men tröttnar efter ett par sekunder och lägger sig innan  den når kortlinjen.

Vid målet närmast övas inlägg. Bollarna ger ifrån sig ett dovt ihåligt ljud vid varje spark. De saknar ordentligt med luft och material-väskan en pump. Daniel fimpar, rättar till benskydden och beger sig mot lagkamraterna.

– Jag hatar premiärer. De är så jävla jobbiga.

En efter en dyker spelare med P Dahl på bröstet upp. Precis som företagsloggan är tröjorna vita och svarta. Just den här gången har de flesta gått direkt från jobbet och tillverkningen av hisselektronik. Men så brukar det inte vara. Omklädningsrummet i den gråa plåtbyggnaden används oftast bara av ett fåtal på matchdagar. I stället samlas de en halvtimma innan matchstart och värmer upp. Känner på planen och ställer in siktet.

Inte en enda gång har de tränat inför den här säsongen. Den dammiga grusplanen i Mölndal är den första de spelar på sedan avslutningen mot Kappahl förra året.

Derbyt mellan de båda företagen på varsin sida Bifrostgatan var en av årets viktigaste matcher. P Dahl Locos hade lyckats vända en usel säsongsinledning och kämpat sig upp till mitten av tabellen. Den där eftermiddagen gick de in på planen med självförtroende och glöd. Inte ens två insläppta mål i första halvleken kunde stoppa dem. När de gjorde 2–2 utbröt glädjeyra. De tog firandet till Liseberg och femkampens värld. Tillsammans med ett par öl skapade de en kommande lagtradition.

Över en miljon människor är aktiva i någon form av träning inom Korpen. 9 521 lag slåss om segern i korptabeller runt om i landet. Och sedan förra året är P Dahl Locos ett av 41 korpfotbollslag i Mölndal.

Det var då Daniel Öst och Alexander Brekke bestämde sig för att ta kollegorna in i fotbollens värld. De hade båda spelat tidigare och såg att få av kollegorna idrottade. En tanke blev till en idé och idén till verklighet. Från början handlade det om en rolig grej. Ett sätt att skapa en gemenskap utanför jobbet och samtidigt motionera. Av de trettiotalet anställda på företaget är elva av dem Locos. Matchdagar tjatas det mycket på jobbet. Och skryts dagen efter om det gått bra.

Företaget sponsrade med både dräkter, bollar och flaskor. Färger och matchställens utseende röstade de om. Vitt och svart och matchtröjor som är ”såna där tajta som Roma har, som en rolig grej”. Men det senare satte ödet och leverantören stopp för. När paketet med matchställen levererades hade de skickat en vanlig, större, modell. Ändå var det en viktig dag i klubbens historia.

– Det var en stor känsla när vi drog på oss tröjorna för första gången. Nästan som att dra på sig en Arsenaltröja, säger Elias Magnusson.

Förra årets medverkan i IF Metalls turnering är inte ett av lagets bästa minnen. ”Vi var skitdåliga, gjorde ett mål och kom sist i gruppen. Men vi får testa igen”, säger Alexander Brekke.

I år är de mer seriösa. Satsar på att vinna och erkänner utan omsvep att de är dåliga förlorare. Men fortfarande är det en rolig grej med gemenskapen i centrum. Alexander sätter den orangea kaptensbindeln på vänsterarmen. Han samlar resten av spelarna vid mittlinjen. ”Vem startar på högerbacken? Hur många ska vi ha på mitten?”

Taktiken är lika enkel som självklar.

”Vi gör fler mål än dem. På vilket sätt vi vinner spelar ingen roll.”

Två gånger 20 minuter senare sätter domaren visselpipan i munnen och blåser av. 3–0 kan packas ner i matchväskan.

– Fan vilka chanser vi har. Hade vi haft en målskytt så hade i vunnit med 10–0, säger Alexander.

Solen letar sig sakta närmare marken. Vindarna har blivit kallare och nästa omgång Korplag värmer upp med inlägg och långskott. Daniel Birkeland pustar ut och tänder en cigg till. Premiären är avklarad.

– Det känns skönt att vara obesegrade.       

Korpen har fått fart 
på folk i 100 år

  • 1910-talet: De första korpklubbarna bildades 1912. Många yrkesgrupper, främst de med fysiskt krävande arbeten, bildade egna föreningar. Bland annat Stockholmspolisens IF, Brandkårens IK i Stockholm, Malmö 
Polismäns GoIF, Örebro Poliskårs IF. Även industrier, såsom SSAB och Volvo, var tidiga att starta klubbar.

  • 1940-talet: 1945 bildas Svenska Korporationsidrottsförbundet, Korpen. Initiativet kom bland annat från Carl Albert Andersson, ordförande i Stockholms stadsfullmäktige och Konsum. Han menade att människan behövde en ”frisk kropp och någonting att hoppas på”.
  • 1950-talet: Under 50-talet arrangerades även ”Spänst åt kvinnan” tillsammans med Gymnastikförbundet.  1958 fick Korpen sitt genombrott i och med Folksams jubileumsarrangemang. Olika kampanjer genomförs, däribland cykeltävlingen Sverigeloppet.
  • 1960-talet: SM i familjemotion anordnas och motionärer på arbetsplatserna uppmärksammas. Kampanjen 4M – människan, maskinen, miljön och motion – drar i gång. Syftet  är att motverka ryggbesvär, öka konditionen samt skapa en god arbetsmiljö.
  • 1970-talet: Motionscyklandet tog fart och så gjorde även ledarutbildningen. 1971 möttes Sverige och Finland i en ”motionslandskamp”. 1976 blev Korpen medlem i Riks-idrottsförbundet. Under årtiondet satsade det extra på att få unga att motionera.
  • 1980-talet: Motionsgympan får sitt genombrott och Mångkampen, en tävling för landets femteklassare, arrangeras. 1989 ändrades namnet till Korpen Svenska Motionsförbundet. Information om bra frukostvanor blev en viktig del.
  • 1990-talet: Fler konkurrenter, framförallt kommersiella, ger sig in på banan och vill slåss om delar i motions- och idrottssektorn. Individuella aktiviteter, främst gympan, ökar.
  • 2000-talet: Antalet medlemmar och medlemsorganisationer ökar. Korpen har blivit en folkrörelse med närmare en miljon medlemmar och drygt 2 700 föreningar och nationella organisationer. Sammanlagt finns det 9 521 lag i Korpen.

Tränar ni tillsammans på jobbet?

Mejla in bilder till ja@da.se. Bästa bild bild belönas med en träningspåse!

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?