Industriarbetarnas tidning

Varning för sifferlösa avtal

10 oktober, 2013

Facken inom industrin har nyligen presenterat en rapport som granskar utvecklingen av globala arbetskraftskostnader. Det visar sig att svenska löntagare de senaste femton åren haft en reallöneutveckling i världsklass.

Orsakerna till detta är flera. En viktig omständighet är att inflationen i Sverige är extremt låg. Det gör att även små nominella höjningar ger pengar i plånboken. Det vore inget problem om det inte vore för att den låga inflationen bidrar till låg aktivitet i ekonomin och därmed spär på en onödigt hög arbetslöshet. Detta är något som Riksbanken borde fundera på.

Arbetsmarknadens parter ansvarar för att det är ordning och reda på lönebildningen i Sverige. Starka normerande riksavtal med hänsyn tagen till internationellt konkurrensutsatta sektorer borgar för en långsiktigt sund reallöneutveckling.

Det är väl få saker som skapar större legitimitet åt fackföreningsrörelsen än att leverera reallöneutveckling till medlemmarna. Därför är det oroväckande att utvecklingen med sifferlösa avtal tilltar.

Begreppet sifferlösa avtal syftar till att beskriva ett centralt tecknat avtal utan angivande av lönökningsutrymme. Poängen är helt enkelt att löneökningen ska bestämmas på företagsnivå. Fenomenet har ännu ingen omfattning i det privata näringslivet men är på stark frammarsch i stat och kommun, främst för tjänstemän.

Varför är detta då ett problem? Arbetsgivarnas argument för sifferlösa avtal handlar oftast om rent ideologiska skäl. Man vill helt enkelt att det är de enskilda företagens betalningsförmåga som ska avgöra löneökningsutrymmet.

Fackens motiv är mer komplicerade. Det kan inte uteslutas att en del fackförbund betraktar den starka normeringen som en tvångströja. Genom att träffa sifferlösa avtal försöker man skjuta sina medlemsgrupper över de löneökningar som resten av arbetsmarknaden fått i sina siffersatta avtal. Detta alldeles utan insyn och för den delen förankring i en bredare krets.

Det är naturligtvis avvägningar som varje förbund självständigt ska göra. Problemet är att om fenomenet får spridning riskerar vi en lönebildning som de senaste 15 åren placerat  Sveriges löntagare i topposition vad gäller reallöneutveckling.

För GS medlemmar handlar det om huruvida man ska ta risken att vara med i ett industriavtal vars syfte är att träffa avtal först på svensk arbetsmarknad. Det blir naturligtvis svårt för en förbundsledning att motivera det om man inte är hyfsat säker på att man inte utgör språngbräda för andra grupper.

Om denna utveckling fortgår ser jag framför mig en lönebildning som sakta men säkert havererar. Svensk arbetsmarknad skulle därför tjäna på en bredare diskussion om hur lönebildningen ska gå till. Vi har tid att göra det fram till nästa avtalsrörelse. I potten ligger en lönebildning som under ordnade former levererat reallön.

Just därför är det viktigt att både arbetsgivare och fackförbund kan lyfta blicken och sätta in sitt eget agerande i ett större sammanhang. Det har Sveriges löntagare rätt att förvänta sig.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.