Företag mutar för dina pengar

Guldspadenominerat 2013Travkväll på Solvalla, datorer och SM-slutspel i hockey. Dagens Arbete avslöjar en mutkultur där omställningsföretag smörjer fackets ombudsmän i jakten på uppdrag. Mycket pengar finns i potten. Företagen har hittills fått 3,68 miljarder för att hjälpa uppsagda.

Pang. Korken dras ur flaskan och champagnegaloppen går i gång i högtalarna på Solvalla. Hästarnas hovar klapprar mjukt i den grå sanden. De frustar och saliven hänger i långa strängar från deras mungipor. Snabbmatstället är fullt med folk som tummar på sina program och tittar upp mot banan. På de kladdiga borden står plastmuggar med starköl. En trappa upp ligger bistron med utsikt över travbanan. Våningen ovanför finns restaurang Kongressen med vita dukar och tygservetter på bordet. Högst upp i huset tronar festvåningen.

Någonstans vid travbanans många middagsbord var det tänkt att IF Metalls ombudsman Ola Sjösten skulle sitta. Brevet var adresserat till honom personligen och innehöll en inbjudan. Travkväll med middag på Solvalla, den kända banan utanför Stockholm. Och han skulle inte behöva betala ett öre. Brevet hade skickats från ett av de större omställningsföretagen i Sverige. Ett företag som gärna ville stå för notan.

Nu kanske du undrar varför ett företag som jobbar med omställning vill gå med Ola Sjösten på travet? Omställning handlar ju om att stötta uppsagda personer så att de lättare hittar ett nytt jobb. På vilket sätt hjälper en travkväll en varslad arbetare? Det är en befogad fråga. Särskilt som det handlar om dina pengar. Omställningsförsäkringen innebär att du kan få ett stöd värt 20 000 kronor. Du och dina arbetskamrater står för stödet, genom att ni avstår en del av er löneökning varje år.

Dagens Arbete har granskat omställningsföretagens marknadsföring från krisens början 2008 till i dag. Och det visar sig att det är fler än Ola Sjösten som fått erbjudanden.

Vi lämnar Solvalla och kör 32 mil söderut. I Jönköping stannar vi och lyssnar på berättelsen om ett annat evenemang.

Björn Jönsson är ombudsman för fackförbundet GS, och han minns tydligt våren 2010. Finanskrisen hade skakat om arbetsplatserna. Det var varsel och uppsägningar. Telefonen ringde ständigt. Var det inte medlemmar och förtroendevalda som behövde hjälp så var det omställningsföretag som ville sälja in sina tjänster.

Jönköpingsborna hade inte mycket att glädja sig åt denna vår i krisens skugga. Möjligen då att traktens hockeylag HV 71 hade kvalificerat sig för SM-slutspelet. Biljetter till hemmamatchen var förstås svåra att få tag på. Och dyra, flera hundra kronor. Men Björn Jönsson blev ändå erbjuden en biljett, utan att behöva lyfta ett finger.  Mitt i allt arbete på avdelningen ringde nämligen en säljare från en av branschens bjässar, omställningsföretaget Antenn. Säljaren hade biljetter, och han ville inte bara ha sällskap. Han ville betala.

Åter till frågan. Varför vill Antenn bjuda fackliga ombudsmän på hockey? Svaret är att de är viktiga för Antenns affärer. De som bestämmer vilka omställningsföretag som ska få uppdrag och kunna tjäna pengar, är nämligen fackliga ombudsmän som Ola Sjösten och Björn Jönsson.

Helena Sundén är generalsekreterare på Institutet mot mutor. Hon tror inte att företagens agerande skulle klara en granskning.

– Hockeymatcher och travkvällar? Nej, det låter tveksamt. Det finns ju ingen koppling till jobbet och kostnaden är flera hundra kronor.

Värdet spelar roll för att det ska vara en muta, men är inte avgörande, berättar Helena Sundén. En kriminalvårdare blev till exempel fälld i domstol för mutbrott efter att ha tagit emot en låda med kexchoklad och en fetaost av en intagen. Värdet på godiset och osten var 190 kronor.

Omställningsförsäkringen fungerar så att arbetsgivaren till de uppsagda ingår ett avtal med omställningsföretaget. Men i praktiken är det facket som bestämmer vilket företag som ska få uppdraget. Klubbar och avdelningar som företagen behöver ha på sin sida.

– Vi tror att social gemenskap är viktigt för framgång, som en coach uttrycker det, när han förklarar anordnandet av träffar med mat utan jobbsnack.

En coach på ett annat företag är mer kritisk mot den egna branschens metoder, och tycker att konkurrensen handlar för mycket om att ”bearbeta ombudsmän”.

– Det handlar om vem som bjuder på lunch, som jag brukar säga.

Ola Sjösten, mannen som fick en inbjudan till Solvalla, sammanfattar:

– Vi ombudsmän är högvilt för omställningsföretagen. Jag skulle lätt kunna fylla kalendern med möten med dem. Rapporterar medierna om en större nedskärning dröjer det inte länge innan telefonen går varm.

Många andra fackliga företrädare som vi talat med beskriver hur de själva, eller andra, utsatts för allt från telefonbombning till rena mutförsök.

Conny Hansson, ombudsman i IF Metalls avdelning i Mellersta Norrland, berättar att han fått flera olika erbjudanden. De kommer från både större och mindre omställningsföretag i hans område.

– Det har varit biljetter till Modo-matcher i Örnsköldsvik, basketmatcher, bowling och go-kart med mat, säger han.

– Men jag säger alltid nej.

– Jag brukar bli uppringd. Det är tråkigt att du inte kommer, säger den som ringer från företaget. Varför gör du inte det?

– Svaret är enkelt. Vi ska ha en affärsrelation, ingenting annat. Allt därutöver är bestickning.

Anne-Li Rygren är ombudsman på IF Metalls avdelning i Göteborg. För några år sedan fick hon frågan om hon ville följa med på showen Ladies Night i Scandinavium.

– Det var en säljare som kom med erbjudandet på telefon, säger hon. En sådan biljett kostar ungefär 400–500 kronor.

– Det var överrumplande. Sen blev jag illa berörd.

Ett annat företag försökte, förgäves, locka med en laptop. Det var ett litet, oseriöst företag som sa att alla som blev uppsagda skulle få en laptop, berättar Anders Bill, numera ombudsman för IF Metall i Skaraborg.

– Jag sa att det inte var intressant. Då kan det slängas in en dator till dig med som är klubbordförande, sa dom. Företagen vill väl hålla maskineriet i gång. Vi blir erbjudna allt möjligt. Hockey-matcher, fotbolls-biljetter, biokvällar, kvällsseminarier med middag.

Scaniafabriken i Södertälje har också fått många samtal från omställningsföretag, trots att de inte haft några större nedskärningar sen början av 90-talet.

– Företagen vill väl hålla maskineriet i gång. Vi blir erbjudna allt möjligt. Hockeymatcher, fotbollsbiljetter, biokvällar, kvällsseminarier med middag.

Det säger vice klubbordföranden Stefan Leiding. De avböjer alla erbjudanden, av princip.

– Man ska inte kunna köpa sig till tjänster som ska hjälpa uppsagda medlemmar att få jobb.

Några andra röster från norr till söder:

”Cheferna på ett stort omställningsföretag reste upp till oss från Stockholm när fabriken skulle läggas ned. De kunde matcha vilka erbjudanden som helst sa de, bara de fick uppdraget.”

”Företagen ringer och är påstridiga. De mutar, bjuder på middagar och resor. Jag har själv inte fått något erbjudande, men jag har hört från andra.”

”De har med sig lotter och chokladkakor när de kommer till arbetsplatserna. De bjuder oss ombudsmän på mingelkvällar.”

Alla i exemplen berättar att de tackat nej till gåvorna. Men vi får också veta att andra har tackat ja. En källa som vill vara anonym säger:

– Jag vet att en ombudsman tog emot ett grillpaket med grill och grillvante. Det omställningsföretaget har både bemannings- och omställningsuppdrag i avdelningen.

I en annan del av landet berättar en person att ombudsmän erbjudits hummer och champagne på en säljares privata sommarställe.

Vittnesmålen finns där, men få vill öppet peka ut vilka företag som ger mutor och vilka som säger ja till företagens erbjudanden.

En man som vågar resonera om att låta sig bjudas, hittar vi, trots allt, till sist. Han heter Tony Stané, och är IF Metall-ombudsman i Halland. Visst finns det en risk med företagens erbjudanden, säger han. Men absoluta regler vill han inte ha. Ibland är det okej att bli bjuden av företagen, och ibland inte.

– Vi ombudsmän bollar saken sinsemellan, säger Tony Stané. Vi är öppna mot varandra. Var ska gränserna gå?

Han berättar att omställningsföretagen ordnar informationsmöten för samtliga fackliga organisationer i Halmstad. Ibland hålls mötena i konferenslokaler i anslutning till fotbollsarenan. Då är det företaget som står för biljetten till matchen. Det är okej.

– Men det är inte okej att gå på Holiday On Ice, eller käka och se en elitseriematch. Det handlar om ett värde på kanske 1 000 kronor.

Tony Stané tycker att det ekonomiska värdet på det som bjuds är viktigt. ”Om värdet på fotbollsbiljetten överstiger 150 kronor blir det jobbigt.”

– Företagen är inte dumma. De lägger sina möten så att de börjar precis före lunch och avslutas efter. Då kan det finnas en praktisk poäng för stressade ombudsmän att bli bjudna på mat, säger Tony Stané.

Han berättar att inbjudan till jullunch och julmiddag är vanligt under den här tiden på året.

– Julbord för flera hundra kronor på kvällen är inte okej. Det har vi aldrig varit på.

– Men jag har varit på någon jullunch. Det är ett omställningsföretag som också jobbar med utbildning. Deras kockskola ordnar med jullunch.

Det är också viktigt att det inte sker alltför ofta, säger han. Det kan gå flera år mellan att han säger ja till ett erbjudande.

– Omställningsföretagen är säljare, vi är köpare. Den relationen blir väldigt påtaglig. Man klappar inte mig på ryggen bara för att jag är snäll.

– Jag måste känna att jag inte påverkas av vänskapsrelationer, säger han.

Öppenheten har stor betydelse för Tony Stané. Det här är ett moraliskt dilemma som måste belysas, menar han. Moral och etik är viktigt.

Vi återvänder till Helena Sundén, generalsekreteraren på Institutet mot mutor. Hon tycker att Hallandsavdelningen är på rätt väg.

– Jättebra, strävan efter öppenhet är föredömlig.

– Samtidigt tror jag inte på att sätta ett slags moralisk kompass genom att fråga sina arbetskamrater. De befinner sig ju på samma position. Goda exempel måste komma högre uppifrån i organisationen.

Hon räknar upp olika omständigheter som avgör vad som är en muta:

• Hur uppfattas gåvan av personen som fått den? Vad är värdet för just henne/honom? Biljetter till en seriematch i hockey, som dessutom är svåra att få tag i, kan vara extra värdefulla för en person som gillar hockey.
• Vilken position i organisationen har den som fått gåvan?
• Hur ser kopplingen till verksamheten ut?
• På vilket sätt ges gåvan? I vilken form?
• Har man valt ut strategiska personer?
• Har gåvan skett öppet?
• Till alla på avdelningen?

Hon är kritisk mot de flesta av exemplen på erbjudande som Dagens Arbete tar upp. Hon drar en parallell till personer som är anställda i en myndighet. Lagen ser strängare på mutor inom det området eftersom myndighetsutövande bygger på ett förtroende från medborgarna. Även fackets verksamhet bygger på förtroende.

– För fackliga förtroendemän är det bäst att inte försätta sig i en situation där man kan misstänkas för mutbrott.

Hon säger att det är viktigt att det finns en policy inom organisationer och företag. Får man ta emot chokladaskar, eller inte? Vad är acceptabelt? Var går gränsen?

IF Metall har inga skriftliga riktlinjer för hur de fackliga förtroendemännen ska förhålla sig till gåvor och erbjudanden.

– Det förvånar mig, säger Helena Sundén. Facket bygger ju på förtroende.

Dagens Arbete frågar henne vilket råd hon vill ge till facket och omställningsföretagen.

– Facket bör formulera en tydlig policy med praktiska exempel på vad som är okej och vad som inte är det. Sen kan man kommunicera ut policyn till samtliga omställningsföretag. Då vet alla vad som gäller.

Med de orden återvänder vi till Ola Sjösten och Björn Jönsson, ombudsmännen som inleder den här texten. Ola ville inte ha en gratiskväll på Solvalla. Han ringde upp företaget och sa bestämt nej. Efter det har han blivit lämnad i fred. Björn Jönsson accepterade inte en biljett till slutspelet i hockey med HV 71. Det som gör dem speciella i sammanhanget, är att de inte stannade där.

Båda två kontaktade sedan sina respektive förbundskontor på IF Metall och GS-facket för att slå larm. Det var flera år sedan nu. Ola vet inte vad som hände efter hans samtal till förbundskontoret.

– Jag känner inte till det, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare i IF Metall.

Han hänvisar till ombudsmannen på förbundskontoret som har hand om omställningsförsäkringen. Hon har inte heller hört talas om Solvalla-erbjudandet.

Veli-Pekka Säikkälä säger att han inte känner till gratisbiljetterna och gåvorna som erbjuds ombudsmän och klubbar.

– Om det är så att företagen försöker muta sig till uppdrag är det helt oacceptabelt, säger han. Det borde vara klart för var och en att man inte tar emot gåvor som kan uppfattas som mutor. Man ska vara så försiktig att det inte kan finnas minsta misstanke om att man upphandlat ett visst företag för att man fått något.

– Men det finns gråzoner. Om ett företag bjuder på en middag eller ett mindre evenemang i samband med en presentation kan det vara okej.

– Samtidigt måste man se till att man inte hamnar i en position där man blir beroende. Svårt ibland. Klart att det är det.

– Men jag blir inte snällare för att jag fått en och annan middag av motparten.

IF Metall har ingen policy, inga riktlinjer om var gränserna går. Varför?

– Jag tycker att sunt förnuft borde räcka. Men DA:s exempel gör att vi måste ta en diskussion om det inte behövs en policy ändå.

– Jag kommer att ta upp frågan i TSL:s styrelse så att TSL får kontrollera detta och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra detta.

GS-facket skickade ut ett meddelande till alla avdelningar, ett år efter Björn Jönssons larm. I det varnar förbundet för bestickning. GS skriver att man fått reda på att ett antal av omställningsföretagen erbjuder fackliga företrädare ”diverse förmåner” som resor, studieresor och middagar.  Förbundet betonar att ”privata” kontakter med företagen är oacceptabla.

I Björn Jönssons fall gällde det företaget Antenn. Han är inte ensam om att anklaga Antenn för mutförsök. Dagens Arbete har talat med flera andra personer med liknande uppgifter, varav en så sent som i somras.

I praktiken fortsätter företaget att dela ut frikostiga erbjudanden till fackliga företrädare.

I augusti 2013 var just Antenn ett av de tre företag som hade flest uppdrag för facket. Och det är ett faktum som skaver i Björn Jönsson, mannen som nobbade slutspel med HV 71.

– Det är besvärande att Antenn jobbar på det här sättet. Det är inte seriöst. Man kan fråga sig om det är därför de är så stora i branschen.

Fotnot: Institutet mot mutor är en ideell organisation. Huvudmän är bland annat Stockholms Handelskammare, Sveriges kommuner och landsting och Svenskt Näringsliv. Syftet är att höja moralen i näringslivet och motverka mutor genom information om lagregler och domar.