Industriarbetarnas tidning

Frågor och svar om korttidsarbete

15 november, 2013

Skrivet av

Korttidsarbete med och utan statligt stöd. Vad är det som gäller? Dagens Arbete ger svar på dina frågor.

Vad är tanken med korttidsarbete?

Att undvika varsel. Massuppsägningarna under finanskrisen 2008–2009 visade att Sverige saknade ett system för att säkra jobben vid tillfälliga kriser. En stor del av industrins fack (GS-facket, IF Metall, Sveriges ingenjörer och Unionen) och arbetsgivare (Gruvornas arbetsgivareförbund, Ikem, Skogsindustrierna, Stål- och metallarbetsgivareförbundet, Svemek ochTeknikföretagen) utarbetade ett förslag som de fick med sig regeringen på. Det träder i kraft nästa år. Det kallas kortidsarbete med statligt stöd.

Vad innebär korttidsarbete med statligt stöd?

Vid en djup, kortsiktig och tillfällig kris går staten in och betalar en del av lönen. I syfte att lätta på företagens lönekostnader. Men det lokala facket och arbetsgivaren måste först komma överens om att tillämpa korttidsarbetet.

Minskar både arbetstid och lön?

Ja. Vid 80 procents lön utgår 88 procent av lönen. Vid 60 procents arbetstid 84 procent av lönen och vid 40 procents arbetstid får man 80 procent av lönen. Den anställda är alltid garanterad 80 procent av den normala lönen.

Nu finns även korttidsarbete utan statligt stöd. Vad är det?

Det ska ses som ett komplement till det statliga systemet. Korttidsarbete utan statligt stöd är en uppgörelse bara mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna.

Varför räcker inte det statligt stödda korttidsarbetet?

Det krävs en mycket djup kris för hela samhällsekonomin innan det statliga stödet kan aktiveras. Problemet är att vissa enskilda branscher kan drabbas av tillfälliga chocker utan att det för den skull märks i hela samhället. Därför har IF Metall och Teknikföretagen kommit överens om ett system som kan användas innan det statliga systemet kan komma ifråga.

Vad kan jag få ut av korttidsarbete utan statligt stöd?

Det ska ses som ett alternativ till varsel när ett företag har ekonomiska svårigheter. I stället för att sparka folk ska man kunna gå ner i arbetstid, men inkomsten får aldrig understiga 88 procent av ordinarie lön.

Vad händer om företaget ändå säger upp?

Då avbryts kortidsarbetet omedelbart och lönen återgår till 100 procent.

Hur länge kan korttidsarbetet pågå?

I högst 9 månader. Om arbetsgivaren skulle vilja förlänga måste det lokala facket var med på det. Kortidsarbete med eller utan statligt stöd kräver att det lokala facket – klubben eller avdelningen – säger ja. Annars blir det inget.

Vad skiljer avtalet om korttidsarbete med krisavtalet 2009?

Krisavtalet var ett tillfälligt, ettårigt avtal under finanskrisen. Den gav det lokala facket rätt att göra upp om kortare arbetstid med lägre inkomst. Men aldrig mindre än 80 procent av ordinarie lön. Det nya avtalet med Teknikföretagen är tänkt att tillämpas som alternativ till varsel vid ”ekonomiska svårigheter”. Som vanliga lågkonkunjkturer.

Minskar behovet av inhyrning?

Kanske. Att hyra in har ju varit ett sätt för arbetsgivaren att få flexibilitet. Nu kanske flexibiliteten kan pareras med det nya avtalet. Det är i alla fall vad facket tror.

Du kanske också vill läsa…

Syns det att jag får flera löner?

Syns det att jag får flera löner?

Kommer min nuvarande arbetsgivare kunna se att jag även får lön från ett annat företag? Det undrar en läsare.

Varför får jag lägre helglön?

Hur kan helglönen i bemanningsavtalet vara 50 kronor lägre i timmen än vad de fast anställda får? Det undrar en läsare. Jurist Henric Ask svarar.

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper i Gävle har de högsta lönerna i Pappers, och gapet mellan toppen och botten har ökat. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning för 2020. Se hur ditt bruk ligger till i löneligan.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

117 miljoner kronor extra till Volvocheferna. En liten del av helheten, men en stor fråga för ett företag som vill gå i takt med tiden, skriver Harald Gatu.

Individuella löner – då lyftes kvinnorna

Individuella löner – då lyftes kvinnorna

Först var facket skeptiskt.
Men utvecklingen mot individuella löner på Uponor har ökat löneglidningen och kvinnorna har gynnats.

Får han sitta med vid förhandling?

Är det okej att klubbordföranden även sitter med när hans egen lön förhandlas? Juristen Henric Ask reder ut.

Kan jag ta ut semesterdagarna i pengar?

Finns det stöd i semesterlagen för att man måste ta ut dagarna i ledighet? Juristen Henric Ask reder ut.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.