Industriarbetarnas tidning

Frågor och svar om korttidsarbete

15 november, 2013

Skrivet av

Korttidsarbete med och utan statligt stöd. Vad är det som gäller? Dagens Arbete ger svar på dina frågor.

Vad är tanken med korttidsarbete?

Att undvika varsel. Massuppsägningarna under finanskrisen 2008–2009 visade att Sverige saknade ett system för att säkra jobben vid tillfälliga kriser. En stor del av industrins fack (GS-facket, IF Metall, Sveriges ingenjörer och Unionen) och arbetsgivare (Gruvornas arbetsgivareförbund, Ikem, Skogsindustrierna, Stål- och metallarbetsgivareförbundet, Svemek ochTeknikföretagen) utarbetade ett förslag som de fick med sig regeringen på. Det träder i kraft nästa år. Det kallas kortidsarbete med statligt stöd.

Vad innebär korttidsarbete med statligt stöd?

Vid en djup, kortsiktig och tillfällig kris går staten in och betalar en del av lönen. I syfte att lätta på företagens lönekostnader. Men det lokala facket och arbetsgivaren måste först komma överens om att tillämpa korttidsarbetet.

Minskar både arbetstid och lön?

Ja. Vid 80 procents lön utgår 88 procent av lönen. Vid 60 procents arbetstid 84 procent av lönen och vid 40 procents arbetstid får man 80 procent av lönen. Den anställda är alltid garanterad 80 procent av den normala lönen.

Nu finns även korttidsarbete utan statligt stöd. Vad är det?

Det ska ses som ett komplement till det statliga systemet. Korttidsarbete utan statligt stöd är en uppgörelse bara mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna.

Varför räcker inte det statligt stödda korttidsarbetet?

Det krävs en mycket djup kris för hela samhällsekonomin innan det statliga stödet kan aktiveras. Problemet är att vissa enskilda branscher kan drabbas av tillfälliga chocker utan att det för den skull märks i hela samhället. Därför har IF Metall och Teknikföretagen kommit överens om ett system som kan användas innan det statliga systemet kan komma ifråga.

Vad kan jag få ut av korttidsarbete utan statligt stöd?

Det ska ses som ett alternativ till varsel när ett företag har ekonomiska svårigheter. I stället för att sparka folk ska man kunna gå ner i arbetstid, men inkomsten får aldrig understiga 88 procent av ordinarie lön.

Vad händer om företaget ändå säger upp?

Då avbryts kortidsarbetet omedelbart och lönen återgår till 100 procent.

Hur länge kan korttidsarbetet pågå?

I högst 9 månader. Om arbetsgivaren skulle vilja förlänga måste det lokala facket var med på det. Kortidsarbete med eller utan statligt stöd kräver att det lokala facket – klubben eller avdelningen – säger ja. Annars blir det inget.

Vad skiljer avtalet om korttidsarbete med krisavtalet 2009?

Krisavtalet var ett tillfälligt, ettårigt avtal under finanskrisen. Den gav det lokala facket rätt att göra upp om kortare arbetstid med lägre inkomst. Men aldrig mindre än 80 procent av ordinarie lön. Det nya avtalet med Teknikföretagen är tänkt att tillämpas som alternativ till varsel vid ”ekonomiska svårigheter”. Som vanliga lågkonkunjkturer.

Minskar behovet av inhyrning?

Kanske. Att hyra in har ju varit ett sätt för arbetsgivaren att få flexibilitet. Nu kanske flexibiliteten kan pareras med det nya avtalet. Det är i alla fall vad facket tror.

Du kanske också vill läsa…

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Höga löner hos de yngsta

Höga löner hos de yngsta

Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

De anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Så får du rätt pengar

Så får du rätt pengar

Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt,
synade nedläggningshotet och lyckades.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.