Frågor och svar om korttidsarbete

Korttidsarbete med och utan statligt stöd. Vad är det som gäller? Dagens Arbete ger svar på dina frågor.

Vad är tanken med korttidsarbete?

Att undvika varsel. Massuppsägningarna under finanskrisen 2008–2009 visade att Sverige saknade ett system för att säkra jobben vid tillfälliga kriser. En stor del av industrins fack (GS-facket, IF Metall, Sveriges ingenjörer och Unionen) och arbetsgivare (Gruvornas arbetsgivareförbund, Ikem, Skogsindustrierna, Stål- och metallarbetsgivareförbundet, Svemek ochTeknikföretagen) utarbetade ett förslag som de fick med sig regeringen på. Det träder i kraft nästa år. Det kallas kortidsarbete med statligt stöd.

Vad innebär korttidsarbete med statligt stöd?

Vid en djup, kortsiktig och tillfällig kris går staten in och betalar en del av lönen. I syfte att lätta på företagens lönekostnader. Men det lokala facket och arbetsgivaren måste först komma överens om att tillämpa korttidsarbetet.

Minskar både arbetstid och lön?

Ja. Vid 80 procents lön utgår 88 procent av lönen. Vid 60 procents arbetstid 84 procent av lönen och vid 40 procents arbetstid får man 80 procent av lönen. Den anställda är alltid garanterad 80 procent av den normala lönen.

Nu finns även korttidsarbete utan statligt stöd. Vad är det?

Det ska ses som ett komplement till det statliga systemet. Korttidsarbete utan statligt stöd är en uppgörelse bara mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna.

Varför räcker inte det statligt stödda korttidsarbetet?

Det krävs en mycket djup kris för hela samhällsekonomin innan det statliga stödet kan aktiveras. Problemet är att vissa enskilda branscher kan drabbas av tillfälliga chocker utan att det för den skull märks i hela samhället. Därför har IF Metall och Teknikföretagen kommit överens om ett system som kan användas innan det statliga systemet kan komma ifråga.

Vad kan jag få ut av korttidsarbete utan statligt stöd?

Det ska ses som ett alternativ till varsel när ett företag har ekonomiska svårigheter. I stället för att sparka folk ska man kunna gå ner i arbetstid, men inkomsten får aldrig understiga 88 procent av ordinarie lön.

Vad händer om företaget ändå säger upp?

Då avbryts kortidsarbetet omedelbart och lönen återgår till 100 procent.

Hur länge kan korttidsarbetet pågå?

I högst 9 månader. Om arbetsgivaren skulle vilja förlänga måste det lokala facket var med på det. Kortidsarbete med eller utan statligt stöd kräver att det lokala facket – klubben eller avdelningen – säger ja. Annars blir det inget.

Vad skiljer avtalet om korttidsarbete med krisavtalet 2009?

Krisavtalet var ett tillfälligt, ettårigt avtal under finanskrisen. Den gav det lokala facket rätt att göra upp om kortare arbetstid med lägre inkomst. Men aldrig mindre än 80 procent av ordinarie lön. Det nya avtalet med Teknikföretagen är tänkt att tillämpas som alternativ till varsel vid ”ekonomiska svårigheter”. Som vanliga lågkonkunjkturer.

Minskar behovet av inhyrning?

Kanske. Att hyra in har ju varit ett sätt för arbetsgivaren att få flexibilitet. Nu kanske flexibiliteten kan pareras med det nya avtalet. Det är i alla fall vad facket tror.