Industriarbetarnas tidning

Fira jul med pärlor från de små förlagen

18 december, 2013

Skrivet av Kerstin Matz

I god tid inför julen bullar bokhandlarna upp med alla succéer i glansiga omslag från de stora förlagen. Men i skymundan finns en annan bokmarknad – de små förlagens verksamhet som likt härdig vintergröna lever genom förläggarnas entusiasm och hängivna kärlek till boken. Och genom en och annan Nobelpristagare.

Den då mycket unge förläggaren Örjan Gerhardsson på Bakhåll i Lund var tidig med att upptäcka egyptiern Naguib Mahfouz. För förlaget Elisabeth Grate betydde priset till Le Clézio mycket precis som för Tranan när det gick till Mo Yan förra året.

Så varför inte i alla fall en gång om året gå förbi succéhögarna och hitta något annat. Det behöver inte alltid vara sprillans nyskrivet. Våren 1914 tog den unga journalisten Ester Blenda Nordström jobb hos en bonde och skrev sedan En piga bland pigor, utgiven på nytt av Bakhåll. Hon berättar om arbetsdagen från halv fem på morgonen till halv tio på kvällen, om mjölkning, slakt och lördagsdans. Stor bokframgång då och den håller än i dag. Varje sida lever.

Per Erixon debuterade 1988 men har inte återupptagit skrivandet förrän nu. Som det blev från Lindelöws handlar om 1969 då Janne, 15 år, förlorar sin bäste vän i midsommarnatten och hur omvälvande detta blir för hans framtid. En berättelse för unga och för alla som minns sin egen ungdom, om mamman som försöker hålla ihop familjen, maniske pappa arkitekten som super bort jobbet, brorsan som försvinner i Europas hippievärld. Och Janne som försöker bli vuxen.

En yngre pojke är huvudperson i Pierre Szalowskis rörande Fiskar ändrar riktning i kallt vatten från Sekwa (som haft stor framgång med Igelkottens elegans av Muriel Barbery). Elvaåringen får veta att föräldrarna ska skiljas och bönfaller himlen om hjälp. Det är 1998 och strax dånar en fruktansvärd isstorm över hans hemstad Quebec. Den hjälper inte honom tycker pojken utan bara grannarna, en invandrare, ett gaypar, en strippa. Men till slut ordnar stormen allt och den störste pessimist har fått lite tröst.

Ingen tröst finns att få i en lika märklig som välskriven roman från andra världskriget, Ny finsk grammatik, Karneval förlag. Italienaren Diego Marani berättar om en svårt skadad man i en jacka märkt med namnet Sampo Karjalainen. Han vårdas i Trieste 1943 av en finsk läkare i tyska armén. Sampo har varken minne eller språk. Läkaren vill att han ska återerövra finskan och ser till att han kommer till Finland. En bok man inte glömmer om förlust av ett förflutet som inte går att hitta någonstans bland finskans femton kasus.

En jul utan deckare är för många otänkbart. Kuslig krypspänning finns i rikt mått i Magnus Montelius debut Mannen från Albanien utgiven av Columbi Publishing. Lysande spionthriller, mycket ovanligt i svensk deckarflora. En man med albanskt pass störtar hösten 1990 ner för stupet vid Stadsgården i Stockholm. Två reportrar vill lösa mysteriet, liksom polisen, Säpo och försvarets underrättelsetjänst. Trådar tillbaka till det radikala 60-talet. Vibbar av Le Carré, det är inte det sämsta.

Du kanske också vill läsa…

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Önska dig en trendig pocket i jul

Önska dig en trendig pocket i jul

Spartider stundar och billigt är senaste modet – varför inte också när det gäller böcker. Följ senaste trenden, glöm dyra boknyheter och sätt upp en pocket på önskelisten.

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.