Industriarbetarnas tidning

Professor: Bristande kontroll ett problem

17 december, 2013

– Reglerna för arbetskraftsinvandring borde ses över, säger professor Catharina Calleman. Hon har studerat arbetskraftsinvandringen under några år. Bristen på kontroll och juridiskt bindande avtal gör människor från fattiga och krigshärjade länder väldigt utsatta, säger hon.

Catharina Calleman, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, säger att det saknas garantier för att arbetsmigranterna som kommer till Sverige verkligen får de villkor som utlovats.

Villkoren ska, enligt lagen, formuleras av arbetsgivaren i ett så kallat arbetserbjudande. Det ingår i ansökan om arbetstillstånd. Arbetserbjudandet får inte vara sämre än kollektivavtalet eller den praxis som gäller i branschen.

Problemet är, enligt Calleman, att arbetserbjudandet inte är juridiskt bindande. Anställningsavtalet och de verkliga arbetsvillkoren kan bli helt andra.

– Arbetsgivarna har ibland själva sagt att villkoren inte blev de samma som de erbjudna, säger hon.

GS avtalssekreterare Tommy Andersson tar upp liknande problem i en tidigare artikel i Dagens Arbete. I artikeln säger han att GS företrädare har träffat migranter som drabbats av just detta.

Migrationsverket har inte till uppgift att kontrollera att arbetserbjudandet efterlevs. Men det finns specialregler för nystartade företag i vissa branscher sen januari 2012. Det gäller, bland andra, städ-, jordbruks- och trädgårdsbranschen. Vid ansökningar om arbetstillstånd i de branscherna måste arbetsgivarna redovisa att de klarar av att betala lön i minst tre månader. Och företag som är registrerade utanför EU måste bland annat ha en registrerad filial i Sverige.

– Någon typ av kontroller borde finnas för företag i alla branscher, säger Catharina Calleman.

En regel, som enligt Calleman försvagar migranternas ställning, är att arbetstillståndet knyts till en viss arbetsgivare. Ett tillstånd får ges upp till två år första gången. Om anställningen avslutas innan tiden löpt ut dras tillståndet in. Det enda sättet att förhindra det är att hitta en ny arbetsgivare inom tre månader.

– Det gör det svårt för migranterna att hävda sina rättigheter. Risken finns att de blir uppsagda om de ställer krav. Små arbetsgivare har ofta mindre kunskaper om anställningsskyddet.

Catharina Calleman har gjort en specialstudie av arbetskraftsinvandring för arbete i privata hushåll. Hon har granskat ansökningar om arbetstillstånd hos 31 olika arbetsgivare, de flesta företag som utför personlig assistans och/eller tjänster med RUT-avdrag. I studien ingick bland annat intervjuer med arbetsgivare, Migrationsverket och Kommunal (namnen på de som söker arbetstillstånd får Migrationsverket inte lämna ut).

Fackets uppgift är att kontrollera att villkoren i arbetserbjudandet är i samma nivå som kollektivavtalen. En uppgift som mest är till för att ge besluten mer tyngd, skriver Calleman i studierapporten. I praktiken innebär det att avgöra om lönen i anställningserbjudandet är jämförbar med kollektivavtalets. ”Den frågan skulle i branscher med lägstalön lika väl kunna avgöras av Migrationsverket.”

När facket lämnar andra synpunkter i sina yttranden spelar det mindre roll, visar Callemans studie. Det kan till exempel handla om att det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen eller att det finns ledig arbetskraft i Sverige som kan utföra jobben.  Sådana kommentarer hindrar inte Migrationsverket från att bevilja ansökningarna.

Debatten, som började med LO:s utspel om en mer reglerad arbetskraftsinvandring, är nyttig, tycker Catharina Calleman.

– Det är viktigt att regelverket diskuteras, så att det kan förbättras.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.