Industriarbetarnas tidning

Alla förlorar på sifferlösa avtal

16 januari, 2014

När vi om drygt två år ska förhandla om nya kollektivavtal kan den spelplan vi känner till och rört oss på se annorlunda ut. Då omfattas nämligen cirka 900 000 löntagare, främst tjänstemän inom stat och kommun, av så kallade sifferlösa avtal – avtal utan löneökning.

Dessa sifferlösa avtal som har träffats mellan vissa fackförbund och några arbetsgivare innebär att de centrala riksavtalen inte anger hur stora löneökningarna ska vara under en hel eller delar av avtalsperioden. Tanken är i stället att varje anställd ensam ska möta sin chef och diskutera sin lön och eventuella justeringar av denna.

De sifferlösa avtalen innebär att du ensam ska ha styrkan att argumentera för din lön och att ingen är garanterad någon löneökning.

Förutom att varje arbetstagare blir utlämnad till chefens ensidiga bedömning och att det kan uppstå väldigt olika lönepåslag på en och samma arbetsplats, kan sifferlösa avtal allvarligt försvåra för oss som tror på rikstäckande kollektivavtal med lönepåslag.

Jag kan bara se två rimliga skäl till uppkomsten av sifferlösa avtal.

Det ena handlar om att en del arbetsgivare önskar ge vissa grupper eller personer mindre eller inget alls och helt strunta i märket som vi förhandlar fram inom industrin. Syftet är att öka lönespridningen och skapa större skillnader.

Det andra handlar om att några fackförbund utanför industrin vill använda våra avtal som en trampolin för att nå högre löneökningar.

Första skälet är klassisk arbetsgivarpolitik: att betala så lite som möjligt, ja till och med att sänka lönen i vissa situationer.

Andra skälet handlar om att vissa yrkesgrupper och branscher av olika anledningar tycker att de ska ha betydligt större lönepåslag än industriarbetarna.

Svensk lönebildning bygger i dag på Industriavtalet som fack och arbetsgivare inom industrin kommit överens om. Avtalen för anställda inom industrin, den sektor som ständigt är utsatt för internationell konkurrens och som bekostar allas vår välfärd, är de som sätter normen för alla på arbetsmarknaden. Denna modell har under lång tid gett både reallöneökningar och stabilitet i svensk ekonomi.

Blir sifferlösa avtal fler och dominerande, får vi allvarliga bekymmer att försvara rikstäckande kollektivavtal med löneökningar som alla får del av. Vi riskerar att hamna i en situation där var och en roffar åt sig så mycket det går, vilket i sin tur kan öka arbetslösheten och utslagningen av industrijobb. Med en lönebildning i obalans riskerar också räntor och inflation att skjuta i höjden. Då får vi sänkta i stället för höjda reallöner. En situation vi känner igen från 1980-talet och som alla förlorar på!

Sifferlösa avtal riskerar också att skapa en lönebildning där den ekonomiska situationen hos enskilda företag eller kommuner styr och där branscher och löntagare på arbetsplatser ställs emot varandra. Följden blir att vi lämnar dagens framgångsrika lönebildningsmodell. I ett sådant scenario finns i längden bara förlorare.

För att motverka den utvecklingen tar IF Metall initiativ till samtal med arbetsgivare och fackförbund för att fördjupa diskussionen och för att nå en samsyn på förutsättningarna för framtidens lönebildning.

En rättvis lönebildning som alla får del av.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.