Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

DA granskar arbetsmiljöbrott

Kriminologen: ”Väldigt milt straff för så grovt brott”

Lindriga straff och få som döms blir ofta följden när någon dött i en olycka på sitt jobb. DA:s granskning visar att genomsnittstraffet för vållande till annans död i arbetsolycka är 60 dagsböter och villkorlig dom.

Det betyder orden

  • Dagsböter består av två delar: Antalet (30–150 stycken) som bestäms av hur allvarligt domstolen tycker att brottet är, och beloppet som anpassas efter den dömdes inkomst.
  • Villkorlig dom betyder att brottet skulle ha kunnat ge fängelse. Begår man nya brott inom två år kan den villkorliga domen omvandlas till ett hårdare straff.
  • Företagsbot innebär att företaget ges böter i stället för att en enskild person straffas. Summan kan vara från 5 000 kronor till 10 miljoner kronor.
  • Vållande till annans död är ett brott som innebär att man orsakat någons död på grund av oaktsamhet, till exempel slarv med arbetsmiljö och säkerhet. Straffskalan är böter eller fängelse i två år, eller högst sex år om brottet är grovt.

– Man brukar prata om proportionalitetsprincipen, att straffet ska vara i proportion till brottet. Jag tycker att det låter som väldigt milda straff för så pass grova brott, säger kriminologen Janne Flyghed. Han jämför straffet med det man kan få för en lindrig misshandel.

Rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem håller inte med honom.

– En villkorlig dom kan vara förödande för karriären. Visst kan man argumentera för att böterna skulle kunna vara högre, men summorna är egentligen inte det viktiga. Det är badwill-effekten som är kännbar, de här personerna vill inte ha dålig publicitet, säger han.

En av anledningarna till att straffen för arbetsmiljöbrott blir låga, kan vara för att de som döms inte passar in i en traditionell bild av brott och brottslingar.

– Jag kan sticka ut hakan och säga att det finns möjligheter för de åtalade att komma med undanflykter i de här fallen. Domstolen är mottaglig för deras invändningar, säger Sven-Erik Alhem.

– Vi är inte ute efter att sätta seriösa arbetsgivare i fängelse men vi kräver nolltolerans för dödsolyckor i arbetslivet, säger LO:s ombudsman Christina Järnstedt.

Hon förespråkar en skärpning av lagstiftningen eftersom dåligt utredda arbetsplatsolyckor gör det svårare att förebygga nya olyckor. Mer resurser och utbildning till yrkesinspektion, polis och åklagare tror hon är det bästa verktyget för att förhindra dödsolyckor på jobbet.

Dömda för vållande till annans död på jobbet 2004–2008: 18 domar

  • Personligt ansvar: 14 (78 %)
  • Personligt ansvar och företagsbot: 3 (17 %)
  • Bara företagsbot: 1 (5 %)

2009–2013: 17 domar

  • Personligt ansvar: 3 (18 %)
  • Personligt ansvar och företagsbot: 5 (29 %)
  • Bara företagsbot: 9 (53 %)

 

Läs mer: Arbetsmiljö | Döden på jobbet

KAJSA NILSSON

Läs mer på samma tema:

Orsaka dödsolycka – inte värre än att stjäla mobil

Den som blir dömd för att ha orsakat någons död på jobbet kan räkna med ett lindrigt straff. 60 dagsböter och villkorlig dom är genomsnittet – ett straff man också kan få för att exempelvis stjäla en mobil.

"Summan spelar ingen roll för företagen"

Företagsbot är en vanlig påföljd när någon dör på sitt jobb. Åsikterna om det går isär. Vissa tycker att boten är ett mer rättvist straff än det personliga ansvaret, medan andra menar att den tar udden ur allvaret att bryta mot arbetsmiljöbestämmelserna.

Så straffas företag vid dödsolyckor

GrafikFöretagen betalar i snitt 1,3 miljoner kronor i böter. Räknat på genomsnittsomsättningen motsvarar det 0,05 procent.

Politikerna svarar: ska straffet för arbetsmiljöbrott skärpas?

Enkät

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Coronakrisen

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

Robotiseringen av arbetslivet

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

RobotiseringFärre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Här kan industriarbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

8 marsArbetsmarknadsminister Eva Nordmark efterlyste ”starkare muskler som staten kan sätta in” på IF Metalls jämställdhetsseminarium inför den internationella kvinnodagen.

Skiftschemat delar Grycksbo

Avtal 2020Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

1

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

EndometriosFörsta gången Madelene Andersson åkte till akuten för sina svåra mensproblem var hon 15 år. Det skulle ta nästan 20 år till att få en riktig diagnos.

Schystare säkerhet på sågen

ARBETSMILJÖIaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Skyddsombuden kan få kontrollera fler arbetsplatser

”Ännu ett steg i rätt riktning för att få stopp på döden på jobbet”, säger Linda Forså, regionalt skyddsombud på IF Metall Sörmland.

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

DEBATTAnsvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

1

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Splittrad insats mot kriminella företagare

Da reder utKriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

1

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

VideoNya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Virtuell värld skyddar montörer

SÄKER TEKNIKVR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Tre tillbaka på jobbet efter gasolyckan

ARBETSPLATSOLYCKALivsfarligt svavelväte läckte ut på massafabriken i Olshammar. Huvudskyddsombudet Sonny Johansson får frågor från hela Sverige om olyckan.

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Knarket i industrin

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Verktyg med gummi skyddar montörerna

ARBETSMILJÖVibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

Debatt arbetsmiljö

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

1

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

ArbetsmiljöUnga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

Franska gruvarbetare demonstrerar

Franska gruvarbetare kan få skadestånd

I Frankrike kan de som har jobbat med farliga ämnen få skadestånd för att de är oroliga för att bli sjuka. 731 franska gruvarbetare har fått stöd för sina krav i Högsta Domstolen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.