"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Foto: HARALD GATU

Tyska facket: ”Jobben kommer inte att flytta”

Volkswagens bud på ScaniaNej, Scaniajobben kommer inte att flytta utomlands. ”Det är emot våra traditioner och vår företagskultur” säger Gunnar Kilian från facket på Volkswagen. Han tycker inte att de anställda behöver vara rädda, säger han i en DA-intervju om jobbgarantier, tyska traditioner och Scanias framtid.

Detta har hänt:

  • Volkswagen äger redan idag större delen av Scania. Men VW vill ta över hela Scania och erbjudit aktieägarna 200 kronor per aktie. Budtiden går ut den 16 maj.
  • Om VW tar over hela ägendet kommer facket på Scania få ett nytt avtal. Det avtalet ger Scaniafacket ökat inflytande och en vetorätt mot jobbflytt. Men avtalet gäller bara om VW får köpa hela Scania.

– Scania är ett fantastiskt bra och välskött företag, ingen vill ändra på det, säger han.

Gunnar Kilian är generalsekreterare för Volkswagens världsråd Global Works Council och medlem i metallarbetarfacket IG Metall. Han ansvarar för frågor som rör Audi, Porsche och koncernens bägge lastbilstillverkare MAN och Scania.

Facket har en stark ställning inom Volkswagen-gruppen. Dess starka position härrör från återuppbyggnaden av företaget efter det andra världskriget.

Både delstaten Niedersachsen och de fackliga organisationerna gavs stort inflytande. Hälften av bolagsstyrelsen är de anställdas representanter. Allt är reglerat i lag, das VW-Gesetz.

– Den lagen är väldigt viktig för oss, säger Gunnar Kilian.

– Vi har regler som hjälper till att säkra jobben vad gäller ekonomiska aspekter. I bolagsstyrelsen krävs två tredjedels majoritet för att starta nya produktionsenheter eller för att flytta tillverkning från den ena enheten till den andra.

– Med den här lagen i ryggen kan vi ha ingående överläggningar med ledningen om nya produktionsenheter behöver byggas och vilka följder det skulle få för andra enheter inom VW.

– Det är ett viktigt arbete eftersom vi har över 100 produktionsenheter över hela världen. Ett exempel: När vi bygger en ny mellanstor bil i USA måste vi analysera hur det påverkar tillverkningen och försäljningen av Passat i Europa. Vad händer med försäljningen i Europa? Hur mycket kan vi sälja på den nya marknaden? Detta är en av de viktigaste delarna av VW-lagen, att gemensamt kunna analysera konsekvensen av strategiska beslut.

Och ni från facket får tillgång till all relevant information?

– Javisst, vi får tillgång till all viktig information och innan beslutet tas för vi naturligtvis samtal med vår ledning för att reda ut alla frågetecken. Vad innebär beslutet för alla fabriker? Hur kan vi trygga jobben i koncernen? Det är viktiga frågor som vi måste ha svar på innan vi går till beslut.

– Jag vet att många frågar sig om vår Volkswagen-kultur är till för att skydda jobben i Tyskland. Men så är det inte. Vi har en lång tradition av fackligt samarbete över gränserna. Vi var den första industrikoncernen som hade ett European Works Council (europeiskt företagsråd, där fackliga representanter från olika länder får information av ledningen/red). Vi fick vårt företagsråd till och med före EU:s direktiv. Några år bildade vi därutöver en världsomspännande motsvarighet, ett Global Works Council.

Och där pratar ni om?

– På mötena har vi alltid diskussioner där vi går igenom utvecklingen och där varje varumärke och varje produktionsenhet får redogöra för sina problem. Vi kan exempelvis ha diskussioner om ett varumärke kan stödja ett annat, om vi kan hitta gemensamma lösningar som är bra för helheten och som säkrar sysselsättningen. Detta är i enlighet med den långa tradition vi har inom VW.

Konkret, vad har ni kunnat uppnå genom dessa företagsråd?

– Vi hade en stor diskussion 2005 då ledningen ville stänga vår fabrik i Belgien. Inom det europeiska företagsrådet förde vi många diskussioner hur vi kunde lösa det problemet.

– Samtidigt skulle Audi lansera en ny modell, A1.Problemet var att inom Audi fanns ingen ledig produktionskapacitet. Tillsammans med våra kamrater på Audi och Belgien diskuterade vi en lösning och även facket på Bratislava (i Tjeckien) deltog. Tillsammans föreslog vi att A1-modellen skulle tillverkas i Belgien för att rädda jobben och säkra framtiden för vår fabrik i Bryssel.

– Men det var bara det att det fanns ett tidslucka innan A1 kunde börja tillverkas i Bryssel. Då kunde vi ta Volkswagen-bilar från fabriken i Bratislava som just då gick för fullt och tillfälligt kunde avvara en del av sin produktion till Bryssel innan A1 var på plats.

– Idag har Audi tillverkning i Bryssel och de är mycket framgångsrika där, fabriken går mycket bra.

Diskussionerna förs i EWC men beslutet tas i bolagstyrelsen?

– Ja, och naturligtvis måste ledningen vara med på det.

Facket kan alltså vara med och påverka var investeringar hamnar?

– Javisst. Vi deltar i beslutsprocessen. Det här är en viktig del i vår kultur och i grunden tror jag inte att den skiljer sig nämnvärt från den svenska. Det handlar om att ledning och de anställdas företrädare tillsammans hittar bra, gemensamma lösningar. Detta är det normala sätet för oss att jobba på, från små frågor till frågor som berör hela koncernen. Parterna kommer till förhandlingsbordet och vi försöker hitta lösningar som tillgodoser allas intressen.

Ni har jobbgarantier som tryggar både fabrikerna och jobben (Standort- und beschäftigungssicherheit). Är det bolagsstyrelsen – där hälften kommer från facket – som beslutar om hur de här garantierna ser ut?


– Nej.  Dessa beslut tas i ledningen. De här avtalen, som är speciella för Tyskland har en lång historia hos oss. De är nödvändiga.

– Men om företaget skulle stå inför stora svårigheter måste man, trots dessa avtal, ändå sätta sig och förhandla för att hitta en lösning på problemen.

– Avtalen har fungerat. Men ibland måste man hitta andra utvägar ur en besvärlig situation. Som exempelvis 2006 då ett antal anställda lämnade företaget mot avgångsvederlag. Orsaken var att vi helt enkelt hade för många anställda.

– Att ha inflytande innebär också att ha ansvar. När vi sätter oss ner för att hitta en bra lösning har vi två saker för ögonen: trygga anställningar och konkurrenskraft. Ett företag måste vara konkurrenskraft. Man kan inte mjölka kon om man inte föder den.

Skulle ni kunna stoppa en nedläggning?

– Ibland får vi frågan varför inte har en regel inom VW som förhindrar nedläggning av en fabrik. Om man skulle hamna i en sådant allvarligt läge att nedläggning är ett alternativ, då hjälper det inte att vi som fackförening skulle kunna stoppa det. Då måste det till andra åtgärder. Då måste vi sätta oss ner och analysera läget och se vilka lösningar man kan komma fram till, som i exemplet med Bryssel-fabriken. Men en paragraf kan inte stoppa en nedläggning.

När det gäller jobbgarantierna – är de likalydande för hela den tyska delen koncernen eller ser de olika ut på olika ställen?

– De ser olika ut.

Förhandlas avtalen fram lokalt?

– Nej. Audi har sina avtal, VW har sina och så vidare. Och sedan ser det självfallet olika ut runt om i världen beroende på traditioner och fackliga kulturer. Många av våra kollegor har aldrig hört talas om jobbgarantier, det är ju en typiskt tysk företeelse.

Har MAN – vid sidan av Scania den andra lastbilstillverkaren inom VW -gruppen – samma typ av jobbgarantier vid alla sina fabriker?

– De har olika typer av avtal men som påminner om varandra. 

Och vad innebär det för Scania?

– Jag ser inga faror. Det vore i strid med vår tradition att flytta tillverkning eller forskning och utveckling från det ena landet till det andra. Vi skulle aldrig acceptera det. Det vore inget som skulle stärka koncernen. 

Ett exempel: om branschen står inför en lågkonjunktur, efterfrågan faller och vinsterna minskar samtidigt som VW ska göra en stor investering på lastbilssidan. Inom MAN är företaget låsta av avtal om jobbgarantier för flera år framöver, ett avtal som inte de svenska enheterna har. Var tror du den investeringen hamnar?

– I det fallet gäller att det är de starkaste argumenten. Inget annat. Genom sin plats i bolagsstyrelsen kan Scaniafacket utöva kontroll och se till att ingen tillverkning lämnar Sverige.

– Jag vågar påstå att det inte kommer att hända, tillverkning kommer inte att flytta av det skälet att det inte ligger i vår tradition. Vi fackliga representanter skulle inte acceptera det.

– När det gäller Scania var det viktigt för oss att förhandla fram ett avtal som våra fackliga kamrater på Scania kunde vara nöjda med. Det är ett avtal som innebär att Scaniafacket kan stoppa jobbflytt. Det här är mer än tomma ord. Avtalet kommer att träda ikraft när Volkswagens bud på Scania har slutförts.

I Sverige finns flera exempel på hur tyska jobbgarantier missgynnar investeringar i svenska fabriker. General Motors valde Rüsselsheim före Trollhättan trots att både kostnader var lägre och tillverkningen mer flexibel i Trollhättan – men Rüsselsheim hade avtal om jobbgarantier. Samma sak inom Outokumpu där de tyska enheterna har jobben garanterade till 2020 medan Långshyttan läggs ned. 

– VW är ett internationellt företag med  ett starkt medbestämmande – och där facket med sitt inflytande också har ett stort ansvar för verksamheten. Oavsett om vi talar om verksamheten i Sydafrika eller Brasilien.

– Vi har ju dessutom varit med i Scania i nästan 15 år. VW är ingen oprövad ägare i Scania. När man läser svenska tidningar verkar det som om VW vore något nytt och oprövat för Scania, men vi har på ett trovärdigt och framgångsrikt sätt samarbetat länge. Även på det fackliga planet.

Vad menar du egentligen?

– VW är redan idag den största aktieägaren inom Scania och vi hoppas att erfarenheterna har varit goda. Vi vet var vi har varandra. Scania har varit en del av familjen i många år. Vi vet att Scania är viktigt för Sverige, precis som VW är viktigt för Tyskland. Vi underskattar inte sådant.

Inget skäl till att vara orolig alltså?

– Jag förstår mycket väl vilka farhågor människor kan ha. Vad betyder det här för oss? Hur kommer det att bli? Från mitt perspektiv kan jag se att de Scaniaanställda har ett mycket starkt avtal och de kan känna sig trygga med det.

I vilken utsträckning kan ni i facket vara med och påverka det viktiga utvecklingsarbetet?

– Vi är med i processen från början. Men utvecklingen sker inom varje enskilt varumärke. Porsche förfogar över sitt utvecklingsarbete och besluten fattas där. I den mån bolagsstyrelsen fattar beslut som berör Porsche så måste naturligtvis Porsche-ledningen och facket höras. Annars riskerar man misstro och det vore bara dumt.

– Vi har möten där vi sitter med ledningen för de olika märkena och diskuterar investeringar. För oss är det också viktigt att ta upp investeringar som gör arbetsmiljön bättre för de anställda. Dessa diskussioner förs varje år. 

Och facken vid Scania får samma mått av inflytande, menar du?

– Ja, det är klart att de måste bli involverade i de beslut som tas inom lastbilsdivisionen. Det är både självklart och nödvändigt. För facken är det viktigt med inflytande därför att man får möjlighet att sätta sig in i beslutsunderlaget och ta ställning för sina medlemmars bästa. Men det är också viktigt för oss som inte har bakgrund från Scania att sitta vid samma bord som de som har erfarenhet av ett så framgångsrikt företag som Scania.

Många är oroliga. Vad vill du säga till dem?

– Scania är ett starkt varumärke. Ett framgångsrikt företag. Jag är inte orolig för Scanias framtid, det finns inga skäl till det.

– Vi möttes samma typ av oroliga frågor när Porsche skulle in i Volkswagen. Lilla exklusiva Porsche som skulle slukas av en stor koncern som då hade 400 000 anställda. Porsche har idag fler anställda – både i produktionen och inom forskning- och utveckling – än vad de hade tidigare. Det är överflödigt att påminna om vilka bra lastbilar Scania gör. Det är bara att titta på den senaste rapporten. 

– Scaniafacket har avtalet, ett starkt avtal. Skulle de vilja ha vår hjälp i en besvärlig situation, då kommer vi naturligtvis. 

Vad säger du till dem som är oroliga att produktion kommer att flyttas från Sverige till Tyskland?

– Som jag sagt, det vore inte i vår tradition att flytta tillverkning eller utvecklingsarbete från det ena landet till det andra på det ena varumärkets bekostnad. Vi vet att Scania är ytterst framgångsrikt och det ligger i allas intresse att det fortsätter att vara så. Ingen vill ändra på det. Så enkelt är det. 

Fotnot: 

Volkswagens bolagsstyrelse kallas Supervisory Board och har 20 ledamöter. Dess sammansättning regleras i delstaten Niedersachsens lag. Delstaten har själv två ledamöter i bolagsstyrlsen. Hälften av representanterna utses av de anställda. Resten tillsätts av aktieägarna på bolagsstämman. Bolagsstyrelsen har idag en svensk ledamot, SEB:s vd Annika Falkengren. Ordförande är Ferdinand Piëch, tidigare chef för Volkswagen och vars morfar var Ferdinand Porsche som startade bilföretaget med samma namn. 


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Simon Rohdin

Ledtiderna har mer än halverats

Bättre planeringPå fönsterfabriken NorDan i Kvillsfors har effektiviteten höjts utan att stressen ökat. Genom ständiga små förbättringar har alla tillsammans vänt förlust till vinst.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Ladda ner DA nr 6 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2
Elin Näslund på Runö

”Jag tänker inte skämmas”

Efter dokusåpanSom första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg. Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

1

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Marie Nilsson: ”Högerextrema ska aldrig få vinna”

AlmedalenIF Metall manifesterar till stöd för RFSL, som i år valt att inte delta under Almedalsveckan på grund av hot från nazister.

Lenart Cerqueira har ungefär ett halvår kvar på ledigheten med barnet som de är familjehem åt. Foto: David Lundmark

”Många kom fram och frågade”

VAD HÄNDE SEN?Förra vintern mötte vi Lenart Cerqueira, som hade fått tjänst­ledigt från Volvo Cars för att ta hand om ett barn som ett familjehem. I dag har vardagen kommit åter. Och vissa tankar framåt.

Företag vägrade förhandla – döms i Arbetsdomstolen

DomEtt företag i Stockholmstrakten vägrade förhandla om kollektivavtal med IF Metall. Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: företaget har varit skyldigt att förhandla.

3

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

1

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

IF Metall stämmer företag för brott mot kollektivavtalet

ARBETSDOMSTOLENIF Metall stämmer ett företag i Uppsala inför Arbetsdomstolen. Företaget har infört sammanfallande semesterår, trots att det enligt facket bryter mot semesterlagen och kollektivavtalet.

”Det är skönt att få ta i”

ProfilenHalva veckan väver Petra Elström exklusiva mattor i Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Men det är bland kossorna som hennes vecka kommer i balans.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Dödsolycka i Södra Sandby

En man i 20-årsåldern omkom igår efter en arbetsplatsolycka på en betongfabrik i Södra Sandby utanför Lund.

IF Metall stämmer bilvårdsföretag

16 bilvårdsarbetare i Göteborg har haft för låga löner, enligt IF Metall. Därför stämmer facket arbetsgivaren inför Arbetsdomstolen, AD.

4

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

4

Las ska utredas på ett år

Regeringen har nu tillsatt utredningen som på ett år ska föreslå ändringar i lagen om anställningstrygghet, bland annat ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Men om parterna under tiden kan enas om en förändrad Las kan deras förslag bli lag i stället för utredarens.

8

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

PerspektivSvensk basindustri har svårt att hitta rätt arbetskraft och hämmas av höga lönekostnader och krångliga tillståndsprocesser, enligt Industriarbetsgivarna. DA:s Harald Gatu har läst nya rapporten och konstaterar att nästa års avtalsrörelse redan har börjat.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.