Industriarbetarnas tidning

Ledningens krav oroar de anställda

27 juni, 2014

Skrivet av Kajsa Nilsson

Det blir svårare för personer med låg utbildning att få jobb inom industrin. Stora Enso-ägda Kvarnsveden i Borlänge är det första pappersbruket i landet som kräver att alla nyanställda operatörer ska ha högskoleutbildning. Detta trots att bara en av tio Pappersmedlemmar lever upp till kraven.

Arbetsdomstolen

  • Arbetsdomstolen, AD, är en specialdomstol som har hand om tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare. De flesta mål som tas upp i AD avgörs av sju personer –  en ordförande, en vice ordförande, en arbetsmarknadsexpert som alla utses av regeringen, samt två ledamöter från arbetsgivarsidan och två ledamöter från arbetstagarsidan.

150 000 jobb

  • Sedan millennieskiftet har så många jobb med låga utbildningskrav försvunnit. Enligt Arbetsförmedlingen är utmaningarna när det gäller matchning och omställning på arbetsmarknaden större i dag än på mycket länge.

Lågutbildade får det allt tuffare på arbetsmarknaden. Inom industrin märks det påtagligt: högskoleutbildade personer som till exempel ingenjörer och programmerare blir mer eftertraktade, medan maskinoperatörer och montörer måste tävla om färre och färre jobb. Goda kunskaper i matematik, data och språk är ett allt vanligare villkor för att få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. Samtidigt saknar var tredje arbetslös gymnasiekompetens. 

Kvarnsvedens bruk är ett tydligt exempel på trenden. Sedan 2008 anställs bara personer med högskoleutbildning till operatörsjobben. Företaget menar att den ökade automatiseringen med tekniskt avancerade maskiner har lett till att färre men kunnigare operatörer behövs på bruket. Men kravet på högskoleutbildning gör att många stängs ute – bara en av tio Pappersanslutna har läst på högre nivå än gymnasiet.

– Vi tror att personer med högskoleutbildning har en bra bas för att förstå både arbetet vi har i dag, och hur det kan se ut om 20, 25 år. De har större möjligheter att vara med och utveckla verksamheten, säger Sofia Sjöqvist, HR-ansvarig på Stora Enso Kvarnsveden.

Pappers lokala ordförande Sonny Waern tycker att kravet är orimligt.

– Att sätta en sån regel till 100 procent är bara dumt. Visst kan man förstå att de vill höja industrins status, men på det här sättet blir det bara fel.

Sonnys kontor i de gamla faluröda arbetarlängorna mittemot bruket är belamrat med mappar, pärmar och dokument i prydliga staplar. På hyllorna trängs ”Arbetsmiljö” med ”Lokala uppgörelser”, ”Ungdomar” och ”Jämställdhet”. Sonny plockar fram en fet pärm som snart ska arkiveras. Hela fylld med dokument från den tvist Pappers förlorade mot Stora Enso i Arbetsdomstolen förra året.

Domen innebar att arbetsgivaren fick rätt: högskoleutbildning är ett rimligt krav för att jobba som operatör på Kvarnsvedens pappersbruk. Men den föll inte utan motstånd. Hela tre av Arbetsdomstolens sju ledamöter ställde sig emot domslutet – något som är väldigt ovanligt.

– Jag ångrar inte att vi drev fallet. Hade vi struntat i det hade vi skickat en signal att det här var okej, säger Sonny.

Jan Lagnert, Per Sundkvist, Lars-Åke Ny, Dan Blomqvist och Cecilia Hägg är alla operatörer på bruket. Ingen av dem har högskoleutbildning.

– Jag har jobbat i 14 år. Kravet är helt klart överdrivet, säger Cecilia.

– Ja det är larvigt, instämmer Dan. Innan han blev operatör jobbade han som mekaniker. På den tiden uppmuntrades mekanikerna att gå vidare till att bli operatörer, eftersom de hade koll på hur maskinerna fungerade och dessutom kunde laga dem när något gick snett. Sedan 2008 har dock Stora Enso Kvarnsveden svängt om. Att gå från mek till operatör är inte längre ett alternativ, eftersom mekanikerna ofta saknar högskoleutbildning. 

Vd:n Mikko Jokio säger att kravet diskuterades i samband med att den senaste pappersmaskinen, PM12, togs i bruk 2006. Han beskriver vidare att det har varit svårt för företaget att hitta personer med den specialkompetens som behövs på bruket i dag. Det råder hård konkurrens om högutbildade inom industrin, och därför försöker de göra arbetsplatsen så lockande som möjligt. 

– Vi vill få rätt arbetskraft till vårt världsledande, högteknologiska bruk. Det här är bruket vi tror att man vill investera i. Högskoleutbildad personal kan rotera mellan olika tjänster och lära sig mer, vilket främjar utvecklingen, säger Mikko Jokio.

Har ni några bevis för det?

– Nej, det är inget vi kommer att försöka studera. Men det finns säkert studier som visar att har du viljan att utbilda dig, kommer du också vilja ta mer krävande positioner, säger Mikko Jokio.

Att högskoleutbildade skulle ha lättare att lära sig jobbet håller ingen av de fem operatörerna med om.

– Många av de bästa operatörerna vi haft har knappt gått ut gymnasiet, säger Per.

– Jag tror det handlar om att det ska se fint ut, att ha välutbildad personal ser bra ut i statistiken, säger Jan.

Men har inte jobbet blivit svårare i takt med att tekniken utvecklats?

– Ja, men inte värre än att man klarar av det. Är man lite tekniskt intresserad så lär man sig snabbt, säger Jan.

– Dessutom, om någon av oss haft femårig utbildning, inte hade vi väl gått och satt oss där och jobbat? säger Lars-Åke.

När PM12 togs i drift 2006 var den en av världens mest avancerade pappersmaskiner. En 300 meter lång och kliniskt ren lokal rymmer den enorma maskinen, som bullrar lugnt, nästan helt innesluten i grå plåt. Luften är varm, fuktig och doftar barr. Från kontrollrummet på andra sidan glasväggen övervakar operatörerna processerna från dussintals skärmar. Bara från den här maskinen rullar nästan två kilometer papper ut varje minut, dygnet runt. 

Trots den avancerade tekniken har bara 40 procent av torrändesoperatörerna och hälften av våtändesoperatörerna på PM12 högskoleutbildning. Räknat på hela bruket i stort, är andelen med högskoleutbildning ännu lägre: 33 och 40 procent.  

– Medarbetarna har väldigt olika bakgrund, vi har nyrekryterade med högskolepoäng men också de utan utbildning som jobbat här i många år och har en oerhörd kompetens, säger Sofia Sjöqvist.

Betyder inte det att man klarar jobbet bra utan att vara högutbildad?

– De personerna har utvecklats med oss i tiotals år, säger Sofia Sjöqvist.

– Är man intresserad av att jobba på pappersbruk utan att ha studerat först, då finns det andra bruk man kan välja. Men vill man satsa på att jobba här tar det bara några år på högskolan, säger Mikko Jokio.

Den som vill jobba på Kvarnsveden har alltså två alternativ enligt ledningen: läs några år på högskolan, eller jobba flera år på ett annat pappersbruk. Om du sedan bevisar att du har praktisk erfarenhet från att arbeta hos konkurrenten, kan du kvalificera dig till att jobba på Kvarnsveden trots att du saknar högre utbildning. Men tyngst väger ändå studier – även om det bara handlar om ett par terminer. Enligt ledningen spelar det ingen roll om du har någon examen eller inte. Bara det faktum att du har visat viljan att studera, är enligt dem ett bevis på att du är mer lämpad för jobbet än någon som bara läst på gymnasienivå. 

Sonny Waern tror att kravet på högskolepoäng kan leda till att de med utbildning på sikt lämnar bruket och söker sig till andra, mer kvalificerade jobb. Men det menar ledningen inte behöver vara något dåligt.

– En viss personalomsättning är bra. I vissa fall kan personen tänka: ”nu jobbar jag fem år på Kvarnsvedens bruk och sedan går jag vidare” och det är naturligtvis helt acceptabelt, säger Mikko Jokio.

Att det resonemanget skulle gå emot företagets hållning att högskoleutbildade är mer utvecklingsbara och anpassningsbara över tid håller de inte med om.

– Vi säger inte att vi rekryterar för att de ska stanna längre, utan för att de ska ha potential att vara utvecklingsbara länge, säger Sofia Sjöqvist.

De fem operatörerna är överens: kravet på högskoleutbildning är helt uppåt väggarna. I stället tycker de att Stora Enso borde satsa på personer som visar driv och intresse, erbjuda bättre internutbildningar och sluta skära ner på personalstyrkan.

– Högutbildade personer behövs, men samtidigt behövs vi som är praktiskt lagda. Det ska vara en kombination, säger Per.

– Det finns ingen skola som kan lära ut det här. Att alla ska kunna bli chefer, det är en utopi. De ska i alla fall vara glada att personalen är så lojal, säger Lars-Åke.

– Ja, man gör sitt jobb, det är ingen som skiter i det. Man vill att allt ska fungera, säger Cecilia.

Läs mer:

”Tragiskt hur de håller på”
Så vill politikerna göra för att matcha bättre

Fakta:

En av tio pappersarbetare har högskoleutbildning

  • Var fjärde person som är medlem i Pappers har inte gått ut gymnasiet. Majoriteten har en gymnasieutbildning, men inte mer. En av tio pappersmedlemmar har studerat på högre nivå än gymnasiet. Bara två procent har läst tre år eller längre på högskolan. Motsvarande siffra för hela befolkningen är 25 procent.

(Statistik från SCB, 2012. Framtagen av Dagens Arbete och Pappers.)

Så höjer du din kompetens 

• Kommuner har ingen skyldighet att erbjuda utbildning för vuxna, men de flesta gör det, till exempel för personer som behöver läsa in eller komplettera grundskole- eller gymnasiebetyg. 

• Dessutom kan kommuner söka statsbidrag för att genomföra:

Yrkesvux: Yrkesinriktade kurser på gymnasienivå. 

Lärlingsutbildning: Yrkesinriktade kurser på gymnasienivå där minst 70 procent av tiden är förlagd ute på en arbetsplats.

Yrkesutbildning

• Utbildningarna riktar sig till personer som saknar gymnasieutbildning, behöver komplettera eller skaffa sig en helt ny yrkesinriktning.

• Personer med svag ställning på arbetsmarknaden har företräde till yrkesvux och yrkesförarutbildningen.

• Yrkeshögskolan erbjuder yrkesutbildningar som ska matcha behoven på arbetsmarknaden. Minst ett halvår lång utbildning, oftast mellan ett och två år. Kräver förkunskap i form av gymnasieutbildning.

• Folkhögskolor kan erbjuda yrkesutbildningar. 

Ekonomin när du studerar 

  • Den som studerar kan söka studiemedel hos CSN.
  • Ger totalt 9 004 kronor på fyra veckor (2 820 i bidrag och 6 184 i lån). Den som har barn eller har arbetat innan studierna kan söka tilläggsbidrag och tilläggslån.
  • Från 47 års ålder begränsas antalet veckor med rätt till studiemedel. Den som fyllt 56 får högst 40 veckor, det vill säga ett år. Efter 56 års ålder beviljas inga studiemedel.

Källa: www.csn.se

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.