Industriarbetarnas tidning

Så ligger du i lönelistan

3 december, 2014

Skrivet av

Södra Mönsterås betalar den högsta snittlönen på Pappers område. De bäst betalda dagtidarna återfinns på Metsä Board Husum och treskiftsarbete lönar sig bäst – precis som tidigare – på lilla ATA Timber Waggeryd Cell. Det visar den lönestatistik för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Årets raketer är dagtidarna på Metsä Board Husum. De tar hoppet upp från en tionde till första plats i betalningsligan över snittlöner dagtid.

Tidigare års toppbruk Billerud Korsnäs Gävle har tappat ett par placeringar och är numera omsprunget även av Stora Ens­o Skoghall.

I botten bland dagtidarna återfinns Lessebo Bruk, Ahlstrom Munktell Filter Grycksbo och Svenska Pappersbruket i Klippan. Totalt sett skiljer det i snitt nästan 7 400 kronor mellan topp och botten.

Pappers ombudsman Mikael Jansson, konstaterar att DA:s lönesiffror ”ser helt rimliga ut”. Och även han konstaterar att Billerud Korsnäs Gävles självklara roll som löneledande bruk nu verkar bruten.

– De tycks ha fått betala för att de andra bruken inom koncernen gått framåt. De har fått stå tillbaka för en löneutjämning mellan bruken.

Löneligan för pappers- och massabruk

Nedläggningshotade Rexcell i Dals Långed har i år gjort ett hopp uppåt i löneligan.

– Det finns en tendens att när det gäller bruk som ska läggas ner finns någon form av ”stanna kvar-pengar” eller liknande med i bilden.

– Företagen är mer välvilliga att ge lite mer i sådana här lägen. De vill förbättra situationen för den som ska få gå hem.

– Om vi tittar bakåt i tiden har det gällt för flera andra, exempelvis Wargön, Inland, Djupafors.

Som vanligt beror hoppen upp eller ner i tabellerna på många olika faktorer, ändrad skiftgång (Kvarnsveden), neddragningar av personal, nyanställningar, men också en och annan förhandling utöver det vanliga.

I det senare fallet är Ahlstrom Ställdalen ett bra exempel. Där upplever facket att man haft en bra löneutveckling under åren. Det märks dock lite i statistiken, eftersom man dessutom gjort stora nyanställningar på låga ingångslöner som drar ner snittet.

Generellt gäller att små bruk är extra känsliga i sådana här översikter. Ofta räcker det att några enstaka högavlönade slutar eller går i pension och nyanställda går in på lägre lön, för att det ska ge ordentligt utslag i statistiken.

En del bruk som Lilla Edet, Skåpafors, Väja och Strömsbruk har klättrat lite extra beroende på att deras lokala förhandlingar inte var slutförda när statistiken för 2013 redovisades.

Den lönestatistik som Dagens Arbete publicerar bygger på en rundringning till alla förbundets avdelningar. Det är alltså avdelningens ordförande, ofta i samarbete med personalavdelningen, som står för siffrorna.

Precis som tidigare handlar det om fast plus rörlig lön men utan ob-ersättning och tillfälliga bonusar.

Läs mer:

Du kanske också vill läsa…

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper i Gävle har de högsta lönerna i Pappers, och gapet mellan toppen och botten har ökat. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning för 2020. Se hur ditt bruk ligger till i löneligan.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

”Dubbelskift ska undvikas”

”Dubbelskift ska undvikas”

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här – se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

Här finns arbetarna med högst löner

577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken.
– Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Bästa lönerna på Mönsterås

Bästa lönerna på Mönsterås

Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?