Industriarbetarnas tidning

2015 – ljusning på Pappers horisont

19 februari, 2015

Skrivet av

2014 blev året då det mesta gick pappers-och massaindustrins väg. Kronan föll, kostnaderna för el och råvaror höll sig låga och efterfrågan höll i sig. Det blev också ett år fyllt av investeringar och på en del håll även nyanställningar.

Dagens Arbete har kollat upp läget på dryga 60-talet arbetsplatser inom pappers- och massaindustrin.

Vår rundringning till brukens ordförande, visar att det gångna året –  trots en ganska svag konjunktur – på de allra flesta håll upplevts som ett mycket bra år.

– Enda orosmolnet är den fortsatt svaga ekonomiska tillväxten i Europa, säger Pappers ekonom Christer Larsson.

Orsaken till att 2014 blev ett bra år, är att flera viktiga förutsättningar för industrins välmåga samverkat: En svagare krona, låga priser på insatsvaror som fibrer och el och inte minst en relativt stabil marknad med hyfsat stabila priser.

Det här är också de faktorer Christer Larsson lyfter fram.

– Sammantaget har det gett svarta siffror i branschen.

En annan positiv sak är att vågen av uppsägningar verkar ha avstannat något.

– Vi har inte sett några nya paket med uppsägningar. Tvärtom ser vi nyanställningar lite här och där i stället.

Christer Larsson nämner Nymölla, Ställdalen, Billingsfors som några exempel.

– Alla har de tagit tillbaka folk, vilket kanske visar att man gjort för stora neddragningar tidigare.

Christer Larsson noterar också att branschen börjat investera igen och kallar investeringsnivån ”rätt skaplig”.

Han tar Metsä Board i Husum som ett mer långtgående exempel. Bruket investerar för en helt ny inriktning på sin produktion.

– De fasar ut pappersproduktionen och övergår helt till liner och board.

Till de stora investeringarna hör också de pågående satsningarna på massabruken i Värö och Östrand.

Massabranschen har för övrigt haft goda tider under en lång följd av år och under fjolåret fick även Rottneros bruk sin del av kakan.

Om 2014 kan betraktas som ett ljust år för den samlade pappers- och massaindustrin finns i nuläget ingenting som talar för ett mörkare 2015.

– Jag kan inte se några hot mot enskilda bruk utifrån lönsamhet, säger Christer Larsson.

Någon risk för en snabb kantring till det sämre finns inte i Larssons kristallkula.

– Vi får fortsätta leva med en svag konjunktur och det är lite som talar för att till exempel kronan ska stiga i värde, säger han.

Även framöver kommer de bruk som tillverkar massa, förpackningar, kartong etc att ha bra flyt.

– Tissue är ett annat område som både går bra och där det investeras, konstaterar Christer Larsson.

Han är till och med försiktigt optimistisk vad gäller den hårt ansatta finpappers­branschen inklusive tryck- och tidningspapper.

– Nedgången har planat ut än mer och det ser stabilare ut än på länge. De här bruken gör inga stora pengar, men exempelvis Nymölla har lyft sig rejält.

Hotet mot denna del av branschen ligger möjligtvis, som Christer Larsson ser det, i att det byggs upp en ny överkapacitet.

– Som i sin tur kan leda till prispress och strukturella förändringar. Inte nödvändigtvis i Sverige.

Rent allmänt verkar den amerikanska ekonomin återhämta sig snabbare än den europeiska

– Tillväxten i Sydostasien och Kina blir också svagare framöver, vilket sannolikt kommer att märkas i vår bransch.

När Dagens Arbete tog pulsen på bruken senast för ett par år sedan, reste Christer Larsson ett varningens finger för Cascades i Djupafors.

Blekingebruket är numera nedlagt.

Pappers ekonom uttryckte också viss oro för anrika Lessebo, men de farhågorna har kommit på skam.

Lessebo gjorde ett riktigt bra 2014 och enligt ordföranden på bruket, Lars Turunen, gjorde finpappersbruket sin bästa vinst på tio år.

Ett bruk lär dock ha gjort sitt under 2015. Det handlar om Duni Dals Långed som släcks ner efter sommaren. Produktionen flyttas i stället över till Dunis anläggning i Skåpafors.

Till sist kan konstateras att elpriserna inte varit något hett diskussionsämne på bruken under 2014.

Fallande, låga priser har gynnat denna energislukande del av industrin.

– De senaste åren har vår bransch sparat drygt 2 TWh genom att ett antal maskiner släckts ner.

Det handlar om Hylte (2 maskiner), Kvarnsveden (1), Braviken (1) och Hallstavi­k (2).

Christer Larsson gör därför bedömningen att elpriserna inte kommer att stå lika mycket i fokus de närmaste åren.

– Energipolitiken är inte något bekymmer på fyra-fem års sikt. Men våra industrier investerar på lång sikt och då måste vi lösa energifrågan på ett hållbart sätt framöver.

Du kanske också vill läsa…

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Framtidstro i Lessebo

Framtidstro i Lessebo

Pappersbruket i Lessebo har länge haft det kämpigt. Men nu ökar orderingången samtidigt som man börjat spana efter nya och lite lyxigare marknader.

Framtidstro på bruken

Framtidstro på bruken

”En bättre utveckling än vad jag trodde för ett par år sedan”, säger Pappers förbunds­ekonom Christer Larsson om läget inom den svenska massa- och pappersindustrin.

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Den hemliga arbetsplatsen

Den hemliga arbetsplatsen

I över 250 år har det tillverkats värdepapper på Tumba bruk. Men först nu blir arbetarna medlemmar i Pappers. Vi har hälsat på i en anrik miljö, där det mesta är känslig information.

Industrin viktigare än någonsin

Industrin viktigare än någonsin

När andra delar av samhället nu vill bli miljövänliga behöver de pappersindustrins gröna produkter, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Papperskrisen drabbar DA:s läsare

Papperskrisen drabbar DA:s läsare

Holmen kan inte lämna papper till tryckerierna i tid. Det innebär att Dagens Arbetes läsare inte får någon papperstidning förrän först om ett par veckor.

Så mycket el slukar bruken

Så mycket el slukar bruken

Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

Framtidens produkter från skogen

Framtidens produkter från skogen

Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?