2015 – ljusning på Pappers horisont

2014 blev året då det mesta gick pappers-och massaindustrins väg. Kronan föll, kostnaderna för el och råvaror höll sig låga och efterfrågan höll i sig. Det blev också ett år fyllt av investeringar och på en del håll även nyanställningar.

Dagens Arbete har kollat upp läget på dryga 60-talet arbetsplatser inom pappers- och massaindustrin.

Vår rundringning till brukens ordförande, visar att det gångna året –  trots en ganska svag konjunktur – på de allra flesta håll upplevts som ett mycket bra år.

– Enda orosmolnet är den fortsatt svaga ekonomiska tillväxten i Europa, säger Pappers ekonom Christer Larsson.

Orsaken till att 2014 blev ett bra år, är att flera viktiga förutsättningar för industrins välmåga samverkat: En svagare krona, låga priser på insatsvaror som fibrer och el och inte minst en relativt stabil marknad med hyfsat stabila priser.

Det här är också de faktorer Christer Larsson lyfter fram.

– Sammantaget har det gett svarta siffror i branschen.

En annan positiv sak är att vågen av uppsägningar verkar ha avstannat något.

– Vi har inte sett några nya paket med uppsägningar. Tvärtom ser vi nyanställningar lite här och där i stället.

Christer Larsson nämner Nymölla, Ställdalen, Billingsfors som några exempel.

– Alla har de tagit tillbaka folk, vilket kanske visar att man gjort för stora neddragningar tidigare.

Christer Larsson noterar också att branschen börjat investera igen och kallar investeringsnivån ”rätt skaplig”.

Han tar Metsä Board i Husum som ett mer långtgående exempel. Bruket investerar för en helt ny inriktning på sin produktion.

– De fasar ut pappersproduktionen och övergår helt till liner och board.

Till de stora investeringarna hör också de pågående satsningarna på massabruken i Värö och Östrand.

Massabranschen har för övrigt haft goda tider under en lång följd av år och under fjolåret fick även Rottneros bruk sin del av kakan.

Om 2014 kan betraktas som ett ljust år för den samlade pappers- och massaindustrin finns i nuläget ingenting som talar för ett mörkare 2015.

– Jag kan inte se några hot mot enskilda bruk utifrån lönsamhet, säger Christer Larsson.

Någon risk för en snabb kantring till det sämre finns inte i Larssons kristallkula.

– Vi får fortsätta leva med en svag konjunktur och det är lite som talar för att till exempel kronan ska stiga i värde, säger han.

Även framöver kommer de bruk som tillverkar massa, förpackningar, kartong etc att ha bra flyt.

– Tissue är ett annat område som både går bra och där det investeras, konstaterar Christer Larsson.

Han är till och med försiktigt optimistisk vad gäller den hårt ansatta finpappers­branschen inklusive tryck- och tidningspapper.

– Nedgången har planat ut än mer och det ser stabilare ut än på länge. De här bruken gör inga stora pengar, men exempelvis Nymölla har lyft sig rejält.

Hotet mot denna del av branschen ligger möjligtvis, som Christer Larsson ser det, i att det byggs upp en ny överkapacitet.

– Som i sin tur kan leda till prispress och strukturella förändringar. Inte nödvändigtvis i Sverige.

Rent allmänt verkar den amerikanska ekonomin återhämta sig snabbare än den europeiska

– Tillväxten i Sydostasien och Kina blir också svagare framöver, vilket sannolikt kommer att märkas i vår bransch.

När Dagens Arbete tog pulsen på bruken senast för ett par år sedan, reste Christer Larsson ett varningens finger för Cascades i Djupafors.

Blekingebruket är numera nedlagt.

Pappers ekonom uttryckte också viss oro för anrika Lessebo, men de farhågorna har kommit på skam.

Lessebo gjorde ett riktigt bra 2014 och enligt ordföranden på bruket, Lars Turunen, gjorde finpappersbruket sin bästa vinst på tio år.

Ett bruk lär dock ha gjort sitt under 2015. Det handlar om Duni Dals Långed som släcks ner efter sommaren. Produktionen flyttas i stället över till Dunis anläggning i Skåpafors.

Till sist kan konstateras att elpriserna inte varit något hett diskussionsämne på bruken under 2014.

Fallande, låga priser har gynnat denna energislukande del av industrin.

– De senaste åren har vår bransch sparat drygt 2 TWh genom att ett antal maskiner släckts ner.

Det handlar om Hylte (2 maskiner), Kvarnsveden (1), Braviken (1) och Hallstavi­k (2).

Christer Larsson gör därför bedömningen att elpriserna inte kommer att stå lika mycket i fokus de närmaste åren.

– Energipolitiken är inte något bekymmer på fyra-fem års sikt. Men våra industrier investerar på lång sikt och då måste vi lösa energifrågan på ett hållbart sätt framöver.

Göran Widerberg