Industriarbetarnas tidning

2015 – ljusning på Pappers horisont

19 februari, 2015

Skrivet av

2014 blev året då det mesta gick pappers-och massaindustrins väg. Kronan föll, kostnaderna för el och råvaror höll sig låga och efterfrågan höll i sig. Det blev också ett år fyllt av investeringar och på en del håll även nyanställningar.

Dagens Arbete har kollat upp läget på dryga 60-talet arbetsplatser inom pappers- och massaindustrin.

Vår rundringning till brukens ordförande, visar att det gångna året –  trots en ganska svag konjunktur – på de allra flesta håll upplevts som ett mycket bra år.

– Enda orosmolnet är den fortsatt svaga ekonomiska tillväxten i Europa, säger Pappers ekonom Christer Larsson.

Orsaken till att 2014 blev ett bra år, är att flera viktiga förutsättningar för industrins välmåga samverkat: En svagare krona, låga priser på insatsvaror som fibrer och el och inte minst en relativt stabil marknad med hyfsat stabila priser.

Det här är också de faktorer Christer Larsson lyfter fram.

– Sammantaget har det gett svarta siffror i branschen.

En annan positiv sak är att vågen av uppsägningar verkar ha avstannat något.

– Vi har inte sett några nya paket med uppsägningar. Tvärtom ser vi nyanställningar lite här och där i stället.

Christer Larsson nämner Nymölla, Ställdalen, Billingsfors som några exempel.

– Alla har de tagit tillbaka folk, vilket kanske visar att man gjort för stora neddragningar tidigare.

Christer Larsson noterar också att branschen börjat investera igen och kallar investeringsnivån ”rätt skaplig”.

Han tar Metsä Board i Husum som ett mer långtgående exempel. Bruket investerar för en helt ny inriktning på sin produktion.

– De fasar ut pappersproduktionen och övergår helt till liner och board.

Till de stora investeringarna hör också de pågående satsningarna på massabruken i Värö och Östrand.

Massabranschen har för övrigt haft goda tider under en lång följd av år och under fjolåret fick även Rottneros bruk sin del av kakan.

Om 2014 kan betraktas som ett ljust år för den samlade pappers- och massaindustrin finns i nuläget ingenting som talar för ett mörkare 2015.

– Jag kan inte se några hot mot enskilda bruk utifrån lönsamhet, säger Christer Larsson.

Någon risk för en snabb kantring till det sämre finns inte i Larssons kristallkula.

– Vi får fortsätta leva med en svag konjunktur och det är lite som talar för att till exempel kronan ska stiga i värde, säger han.

Även framöver kommer de bruk som tillverkar massa, förpackningar, kartong etc att ha bra flyt.

– Tissue är ett annat område som både går bra och där det investeras, konstaterar Christer Larsson.

Han är till och med försiktigt optimistisk vad gäller den hårt ansatta finpappers­branschen inklusive tryck- och tidningspapper.

– Nedgången har planat ut än mer och det ser stabilare ut än på länge. De här bruken gör inga stora pengar, men exempelvis Nymölla har lyft sig rejält.

Hotet mot denna del av branschen ligger möjligtvis, som Christer Larsson ser det, i att det byggs upp en ny överkapacitet.

– Som i sin tur kan leda till prispress och strukturella förändringar. Inte nödvändigtvis i Sverige.

Rent allmänt verkar den amerikanska ekonomin återhämta sig snabbare än den europeiska

– Tillväxten i Sydostasien och Kina blir också svagare framöver, vilket sannolikt kommer att märkas i vår bransch.

När Dagens Arbete tog pulsen på bruken senast för ett par år sedan, reste Christer Larsson ett varningens finger för Cascades i Djupafors.

Blekingebruket är numera nedlagt.

Pappers ekonom uttryckte också viss oro för anrika Lessebo, men de farhågorna har kommit på skam.

Lessebo gjorde ett riktigt bra 2014 och enligt ordföranden på bruket, Lars Turunen, gjorde finpappersbruket sin bästa vinst på tio år.

Ett bruk lär dock ha gjort sitt under 2015. Det handlar om Duni Dals Långed som släcks ner efter sommaren. Produktionen flyttas i stället över till Dunis anläggning i Skåpafors.

Till sist kan konstateras att elpriserna inte varit något hett diskussionsämne på bruken under 2014.

Fallande, låga priser har gynnat denna energislukande del av industrin.

– De senaste åren har vår bransch sparat drygt 2 TWh genom att ett antal maskiner släckts ner.

Det handlar om Hylte (2 maskiner), Kvarnsveden (1), Braviken (1) och Hallstavi­k (2).

Christer Larsson gör därför bedömningen att elpriserna inte kommer att stå lika mycket i fokus de närmaste åren.

– Energipolitiken är inte något bekymmer på fyra-fem års sikt. Men våra industrier investerar på lång sikt och då måste vi lösa energifrågan på ett hållbart sätt framöver.

Du kanske också vill läsa…

Framtidstro på bruken

Framtidstro på bruken

”En bättre utveckling än vad jag trodde för ett par år sedan”, säger Pappers förbunds­ekonom Christer Larsson om läget inom den svenska massa- och pappersindustrin.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

140 i Hylte kan förlora jobbet

140 i Hylte kan förlora jobbet

Stora Enso ska omorganisera och lägger då ner en tidningspappersmaskin i halländska Hylte.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

På Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk.
– Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Så många fick mer än 50 papp

Så många fick mer än 50 papp

792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

Den svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?