Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Vi kan inte förneka rasismen”

2 mars, 2015

Skrivet av Ulrika Fjällborg

Ulrika-Fjaellborg-gaestkronikaOm skribenten

Ulrika Fjällborg är frilansjournalist och skriver om mångfald och ledarskap.

Två nyhetshändelser i förra veckan. Belyst från två håll ser jag plötsligt beröringsskräcken i mångfaldsfrågan ur en ny vinkel.

SVT lanserar en ny granskning av styrelsesammansättningen i de tio största börsbolagen. De tittar på etnicitet. Hur många av de 90 styrelseledamöterna har vad SCB kallar ”utländsk bakgrund”, dvs är födda utomlands eller har minst en förälder som är det?

Det är ett på tok för snävt material att studera för att dra slutsatser för hela näringslivselitens räkning. Undersökningen borde förstås gjorts på alla börsnoterade bolag, eller åtminstone på alla bolagen på storbolagslistan. Men även utan SVT:s minienkät i frågan vet vi att övervikten av svenskfödda män som heter Per och Anders i övre medelåldern är förskräckande stor, inte bara i styrelserna utan även i bolagsledningarna.

Det intressanta är dock reaktionerna. En debattartikel i Expressen, av Adam Cwejman på Timbro, och runt 35 (enligt SVT) twitterkonton protesterade högljutt på #vitabolag (den hashtagg som svt lanserade för sin granskning) mot vad de upplevde som en rasifiering.

35 kritiker. Men kritiken fick stor spridning, försvarade sig SVT när de drog tillbaka materialet och aldrig sände inslaget. Endast nyhetsartikeln på webben blev kvar. Den högerliberala debattören Alice Teodorescus tweet ”Skulle vilja veta vilken särskild kompetens vi invandrade besitter på grund av våra utländska efternamn eller pigment” har i skrivande stund retweetats 142 gånger.

Att SVT drar tillbaka ett inte tillräckligt väl utfört arbete är helt i sin ordning. Men det vore synd om SVT böjer sig för kritiken att dylika undersökningar inte ska göras. Alls.

För den viktiga frågan är inte den Alice Teodorescu ställer. Utan den omvända: vad är det i människors utländska efternamn eller pigment som exkluderar dem? Vad är det i det vita skinnet, den blå ögonfärgen och förnamnen Per och Anders som meriterar dem till alla styrelseuppdrag? Det är ett faktum att verkligheten ser ut så. Och det måste vi diskutera.

Men den andra händelsen visar vad den diskussionen kan kosta enskilda individer. Och det är då den annars obegripliga strutsmentaliteten, att vägra se den strukturella rasismen, blir begriplig. Det kan kosta på i längden.

Journalisten Alexandra Pascaliduo väljer att tystna, sluta utöva sitt yrke, att lämna Sverige. Orsaken är enligt henne själv allt hat och alla hot hon fått genom alla år hon bara gjort sitt jobb. Ett jobb som programledare, journalist och krönikör, vilket onekligen innebär en hel del synlighet.

Jag vill inte säga att det finns direkt kausala samband mellan att vara invandrare enligt SCB:s definition och att bli hotad och hatad. Inte heller kan jag leda i bevis att det finns direkta samband mellan Pascalidous grekiska ursprung och de hat- och hotbrev hon fått. Men jag säger som Leif GW Persson: Hata slumpen!

Vi måste prata om detta. Det finns en åtskillnad på människor i Sverige beroende på hudfärg, namn, geografiskt och etniskt ursprung. Det går inte att acceptera det. Vi måste motarbeta detta faktum och aktivt verka för att alla människor får möjlighet att förverkliga vad de vill åstadkomma med sina liv, att alla människors kunskap erfarenhet och kreativitet kommer till nytta och bidrar till fler bolag och arbetstillfällen, till tillväxt och lönsamhet, till innovation och utveckling i samhället.

Jag är ledsen, Alice Teodorescu, Adam Cwejman, hela Timbro – det är förfärligt att rasismen kostar så mycket att människor ger upp sitt land och sitt jobb, men just därför kan vi inte nöja oss med att se tiden an och krampaktigt förneka att det finns en strukturell rasism.

Just därför måste vi ställa frågan vad det som gör att vitt skinn, blå ögon och ett efternamn som slutar på –sson är meriterade för ledande maktbefattningar i näringslivet.

En kommentar till “Vi kan inte förneka rasismen

  • Håller inte med. Idén att med förment progressiva motiv rasklassificera människor har prövats förr och det har bara orsakat elände. Martin Luther King argumenterade inte för raskvotering utan för rätten att bli bedömd på sina egna kvalifikationer. Dagens situation med ökande segregering och ojämlikhet bör även om den har etniska förtecken bemötas med generell välfärdspolitik av klassisk socialdemokratisk modell. De kvalificerade höginkomsttagare som konkurrerar om de högsta posterna borde förutsättas kunna stå på egna meriter utan att behöva statlig ”karriärhjälp”.

Vad tycker du? Diskutera krönikan här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Det är skinnet som håller oss samman”

”Det är skinnet som håller oss samman”

”När kropp och känslor exploderar så har vi munnen, rösten, samtalet som ventil. Vi måste tala om frustration, rädslor, hat och konflikter. Vi måste hålla oss i skinnet och släppa ut ilska och skräck i ord som ljuder i vårt gemensamma luftrum, istället för i blod från ett svingat svärd.”

Vi kan inte längre blunda – nu måste vi visa mod

Ulrika Fjällborg.

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

Vi får gehör för våra krav

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.