Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Kalkbrott en kortsiktig lösning”

29 juni, 2015

Johanna är Naturskyddsföreningens ordförande och föreningens talesperson.
Johanna Sandahl.

Debatt.
Kalkbrytningen i Bästeträskområdet ger relativt få arbetstillfällen och under en begränsad tid. I stället bör området pekas ut till Natura 2000 omgående. Gotland bör också få ett sysselsättningspaket inom bland annat turism, som är en växande – och hållbar – näringsgren, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Om skribenten

Johanna Sandahl är Naturskyddsföreningens ordförande och föreningens talesperson.

Framtiden för det natursköna området Bästeträsk med dess exceptionella naturvärden på norra Gotland ska snart avgöras. Ska här bli nationalpark? Eller ska området totalförstöras genom ett jättelikt kalkbrott?

Läs tidigare debattinlägg:
”Var är planen för att värna industrin?”
Dagens Arbete i Almedalen

I måndags ledde Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein ett frukostsamtal i Almedalen med  Gotlands landshövding Cecilia Schelin Seidegård och IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Helle Kleins blogg: Dialog mellan facket och miljörörelsen

Här finns programmet för hela  Almedalsveckan.

Bästeträskområdet, där den omstridda planerade Bungetäkten ligger, har så höga naturvärden att det har föreslagits som nationalpark, liksom att det ska ingå i EU:s nätverk av särskilt skyddsvärda områden Natura 2000.

Jobben brukar framföras som främsta argument för att öppna detta kalkbrott. Det handlar om relativt få arbetstillfällen under ett par årtionden. Inom högst ett par decennier är kalktäkten utgrävd och jobben är borta. Mot detta står höga naturvärden, risk för en förstörd färskvattentäkt och annan miljöpåverkan, inklusive på det så viktiga grundvattnet.

Vi tror att det med klok politik går att förena både jobb och miljö. I Sverige har vi under de senaste 100 åren framgångsrikt byggt vårt välstånd på utnyttjande av naturresurser. Malmen, skogen, vattenkraften. Men tiderna förändras. Var och hur kommer framtidens uthålliga jobb att skapas?

Tillverkningsindustrins andel av sysselsättningen i Sverige bedöms ha sjunkit från 33 procent 1962 till att år 2000 svara endast för för vart femte jobb. Trenden är fortsatt nedåt. Den gotländska kalkindustrin är ett tydligt exempel. Från en topp före andra världskriget på 1700 fackföreningsanslutna heltidsarbetande inom stenindustrin har sysselsättningen 2013 minskat till endast 134 anställda på öns elva kalkbrott, eller 0,6 procent av Gotlands totala sysselsättning.
Gotland har med sin tradition av entreprenörsanda goda förutsättningar. Den kanske viktigaste näringsgrenen är, och kommer än mer framöver vara, turismen. Redan idag sysselsätter turismen på ön totalt omkring 1 000 personer. Trenden är att turismen ökar. Det är en av Sveriges snabbast växande branscher.

Människor reser av många olika anledningar. En tydlig trend inom besöksnäringen är att allt fler vill ha kvalitativa upplevelser. Natur- och kulturmiljön på Gotland utgör själva basen för besöksnäringen. Tydliga erfarenheter från andra håll i landet har visat att nationalparkerna fungerar som magneter för turismen. Studier från Finland visar att varje skattekrona satsad på en nationalpark ger 10 kr tillbaka till den lokala ekonomin.

Ojnarefrågan handlar inte om att stänga ner vare sig stenindustrin eller cementindustrin, eller andra näringar som är beroende av kalkstenen. Men Gotlands stora natur- och kulturvärden får inte förstöras, eftersom dessa utgör grunden för en mer långsiktig sysselsättning än vad ett kalkbrott kan innebära. Dessutom skulle en förstörd dricksvattentäkt vara mycket skadlig för öns framtid. Därför bör kalken inte brytas just där det är som mest olämpligt från miljösynpunkt.

Vi tror att en hållbar framtid för Gotland måste baseras på långsiktiga, hållbara jobb och uppmanar regeringen att:

  • Utan dröjsmål peka ut Bästeträskområdet till Natura 2000, i linje med vad Länsstyrelsen på Gotland har föreslagit.
  • I samband med det beslutet lansera ett sysselsättningspaket för Gotland i syfte att bland annat utveckla ön som turismdestination, i syfte att skapa ännu fler långsiktiga jobb inom denna växande näringsgren.

Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen

Här är en videolänk från måndagens samtal

3 kommentarer till “Kalkbrott en kortsiktig lösning

  • Hur kan någon vara så dum så de är villiga att riskera vattentäkten och samtidigt förstöra ön på många andra sätt.
    Allt för ett fåtal jobb under en mycket kort tid.

    Stöder fortfarande IF-Metall denna landskaps-, miljö- och inte minst dricksvattenförstörelse?
    Lokalt eller centralt eller både och?
    De är i så fall ett extremt korttänkta.
    Det kan inte vara kul att vara medlem i ett sådant förbund om de stöder brytningen.
    Vilken enorm badwill för hela förbundet.

  • Om nu Naturskyddsföreningen tycker att alla gotlänningar ska leva av turism, så vore det intressant att få reda på vilken plan Naturskyddsföreningen har för att locka turister till Gotland på vintern.
    Skidliftar uppför klinten är ingen bra idé för det är så sällan det snöar på den där ön. Av samma anledning blir skotersafari inte heller särskilt gångbart, eftersom Gotlands vilddjur (igelkottarna) ligger i ide då. Vilka idéer har ni?

  • Nästa gång hade jag önskat mer källhänvisningar från Sandahls sida. Denna del:

    ”Tillverkningsindustrins andel av sysselsättningen i Sverige bedöms ha sjunkit från 33 procent 1962 till att år 2000 svara endast för för vart femte jobb. Trenden är fortsatt nedåt. Den gotländska kalkindustrin är ett tydligt exempel. Från en topp före andra världskriget på 1700 fackföreningsanslutna heltidsarbetande inom stenindustrin har sysselsättningen 2013 minskat till endast 134 anställda på öns elva kalkbrott, eller 0,6 procent av Gotlands totala sysselsättning.
    Gotland har med sin tradition av entreprenörsanda goda förutsättningar. Den kanske viktigaste näringsgrenen är, och kommer än mer framöver vara, turismen. Redan idag sysselsätter turismen på ön totalt omkring 1 000 personer. Trenden är att turismen ökar. Det är en av Sveriges snabbast växande branscher.”

    Är otroligt likt den artikel som publicerades i SvD i april 2015:

    Från 1850 till 1962 ökade tillverkningsindustrins andel av sysselsättningen i Sverige från 9 till 33 procent. Därefter har andelen successivt sjunkit och vid sekelskiftet svarade den bara för vart femte jobb, exakt samma nivå som hundra år tidigare. Trenden är fortsatt nedåt.

    ”Speciellt snabbt sjunker sysselsättningen inom kapitalintensiva branscher. Maskiner är överlägsna människan när det gäller upprepade arbetsmoment. Ett slående exempel är den gotländska kalkindustrin. Här nådde stenarbetet sin sysselsättningstopp före andra världskriget. Som mest fanns det 1700 fackföreningsanslutna heltidsarbetande. Fram till 2013 hade 92 procent av denna sysselsättning rationaliserats bort trots en kraftigt ökad produktion. Enligt Statistiska centralbyrån fanns 2013 endast 134 anställda på öns elva kalkbrott, eller 0,6 procent av Gotlands totala sysselsättning… Totalt sysselsätter turismen på Gotland omkring 1 000 personer. Det ger sju turistarbeten per kalkarbetare. Trenden är att kvoten ökar eftersom turismen är en av Sveriges snabbast växande branscher…”

    Se även länk: http://www.svd.se/ekonomer-ojnareskogens-varde-maste-varnas (Hämtat 2016-10-27)

Lämna ett svar till /Varför ska vi ha källkritik i skolan när stora företrädare inte ens källhänvisar? Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det är vi som står för kvalitén

Det är vi som står för kvalitén

Vi är visserligen utbytbara. Men vi är människor, skriver industriarbetaren Andreas Svanberg.

På teatern vaknar empatin

På teatern vaknar empatin

I tider av växande murar behöver vi få liv i vår medmänsklighet, skriver Alexandra Pascalidou.

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

Man kan förstås säga att jag kan utbilda mig och ta ett jobb med bättre lön och på så sätt höja pensionen. Men Sverige skulle må ganska dåligt om alla som jobbade inom exportindustrin bytte jobb, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Äntligen vågar vi se lite framåt

Äntligen vågar vi se lite framåt

Med vaccinet i armen kan vi försiktigt börja drömma om ett händelserikt 2022, med många verkliga möten, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

Bra agerat, Eva Nordmark

Bra agerat, Eva Nordmark

Skuggsamhället är mänskligt sett djupt ovärdigt och direkt samhällsfarligt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

En chans att göra nya livsval

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Ångesten fäster när det blir tyst

Ångesten fäster när det blir tyst

Carl Linnaeus: Jag har lärt mig att godta mina regelbundna depressioner och parera dem genom att knarka musik.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

Du kanske också vill läsa…

Vi rationaliseras bort – men får ingen del av kakan

”Är alternativet arbetslöshet blir det självklart att vi kommer slåss för det kortsiktiga. På kort sikt hade säkert samhället runt Ojnareskogen gynnats av ny industri. Men när kalken tagit slut, vattnet förstörts och jobben försvunnit, vad skulle ha hänt då?”

Linus Gränsmark: ”Var är planen för att värna industrin?”

”Jag har varit involverad i frågan sedan 2012, och jag har ännu inte hört Landshövdingen lägga fram någon plan för att värna industrierna på ön”, Linus Gränsmark, distriktschef på LO- distriktet Gotland, riktar i ett debattinlägg stark kritik mot Gotlands Landshävding Cecilia Schellin Seidegård angående konflikterna kring kalkbrytning på norra Gotland.

Gotland kan inte bara leva på turism

Gotland kan inte bara leva på turism

Det länsstyrelsen inte brytt sig om att göra måste nu regeringen Löfven göra: Värna industrialiseringen på Gotland. Om inte kalkindustrin ska finnas kvar vad tänker sig regeringen då för industri?

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Regeringen skyddar Ojnareskogen

Regeringen skyddar det omdiskuterade naturområdet Ojnareskogen på norra Gotland, där Nordkalk vill öppna ett nytt kalkbrott. Samtidigt lanserar man ett jobbpaket för Gotland på 100 miljoner. ”Upprörande” säger IF Metalls Anders Ferbe

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.

Hur kan jag sluta tidigare utan att bli varnad?

Jag jobbar kvällsskift och veckopendlar. Har under fem års tid tagit kompledigt på torsdagarna för att kunna köra hem tidigare. En tisdag sa en ny produktionsledare åt mig att jag skulle jobba klockan 14.00–24.00 den kommande torsdagen. Jag tyckte att beskedet kom med för kort varsel och avvek klockan 17 den torsdagen. Fick då en muntlig varning. Vad kan jag göra för att få kompa ut och klara veckopendlingen?