Industriarbetarnas tidning

Regeringen skyddar Ojnareskogen

31 augusti, 2015

Skrivet av Hans Strandberg Harald Gatu

Regeringen har beslutat att skydda det omdiskuterade naturområdet Ojnareskogen på norra Gotland, där Nordkalk vill öppna ett nytt kalkbrott. If Metalls Anders Ferbe är mycket kritisk.

10 år av strider

Striden om Ojnareskogen på norra Gotland startade 2005, när Nordkalk ansökte om tillstånd till ett nytt kalkbrott, ett 170 hektar stort och som mest 25 meter djupt område. Ärendet har utvecklats till en utdragen klassisk konflikt mellan arbetstillfällen och miljöhänsyn.

Naturvårdsverket, länsstyrelsen och naturvårdsorganisationer vill värna det man kallar skyddsvärd natur och oroas över vattentillgången. Nordkalk, med stöd av till exempel Sveriges Geologiska undersökning, SGU, anser inte att vattenförsörjningen hotas, företaget får stöd av bland annat IF Metall när det gäller att värna sysselsättningen.

Sommaren 2012 ockuperades skogen av demonstranter, som protesterade mot att avverkningen hade startat – det ledde till en stor polisinsats som fick spridning i medierna.

Fallet har lett till en långdragen rättsprocess med många turer. För två år sedan beslutade Högsta domstolen att ärendet skulle tas om från början. Tanken var att saken skulle prövas i Mark- och miljööverdomstolen tidigare i år, men domstolen vilandeförklarade saken.

Orsaken var att man ville invänta regeringens beslut om att göra Ojnareskogen till ett så kallat Natura 2000-område, vilket skulle omintetgöra Nordkalks planer. Regeringen har bett länsstyrelsen att utreda om det finns alternativa områden som kan skyddas.

Läs mer

Helle Kleins blogg: Gotland behöver jobb året om
Ledare: Gotland kan inte bara leva på turism
Reportage: Striden om kalkbrottet

Miljöminister Åsa Romson meddelade beslutet via Twitter på måndagsförmiddagen, innan hon öppnade en presskonferens om ärendet. På denna meddelade hon vidare att regeringen ska sjösätta ett näringslivspaket på 100 miljoner för Gotland.

Beskedet är troligen slutet på en tioårig process, som blivit en klassisk konflikt mellan miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det senare argumentet har flera gånger framförts av bland andra IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Ojnareskogen blir nu ett så kallat Natura 2000 område inom ramen för EU. Ärendet skulle ha prövats av i Mark- och miljööverdomstolen tidigare i år, men domstolen vilandeförklarade saken i väntan på regeringens besked. Domstolens slutdatum var – idag.

Fältbiologerna firade beslutet med tårtkalas utanför Rosenbad, men Svenskt Näringsliv påminner om att regeringens beslut kan bli dyrbart.

– Det som glöms bort är att det finns en lagakraftvunnen dom som slår fast Nordkalk får bedriva kalktäkt i området. Regeringen kan göra sig skyldig till brott mot Europakonventionens krav på respekt för folkrätten. I så fall kan Nordkalk begära skadestånd, säger organisationens miljöjurist Nicklas Skår till Svenska Dagbladet.

IF Metalls förbundsordförande anser att regeringen med dagens beslut sviker industrijobben på Gotland.

– Det är oerhört upprörande att man inte lyckats förena intressena mellan miljön och jobben. Att man nu så ensidigt prioriterar naturvårdsintressena med så enorma konsekvenser  för den framtida industrin. .

Han hävdar att följden blir att SMA avvecklar sin verksamhet och att Nordkalk inte kommer att genomföra en stor investering.

– Man behöver ju inte vara en Einstein för att räkna ut att Nordkalk skulle finna det vara intressant att investera på Gotland. Vilka effekter det får för Cementa vet inte jag.  Risken är att den här typen av beslut  kickar signaler till de tyska ägarna om investeringsklimatet på Gotland.
Beslutet får både direkta och mer långsiktiga effekter, enligt Ferbe. Han bedömer att 400 jobb  är i riskzonen nu. Men på sikt berörs 2000–3000 jobb.

Det hade gått att förena miljöintressena och sysselsättningen, anser han.

– Genom att undanta de två täkterna det handlar om. Man ska komma ihåg att det här är ett naturvårdsområde på  10 000 hektar. SMA och Nordkalk behöver 250 hektar. Sådana är proportionerna.

Vad säger du om regeringens utlovade räddningspaket?

– Jag vet inte. Jag har bara hunnit se siffran, 100 miljoner. Som jämförelse, köper bara Cementa tjänster och varor på Gotland för 170 miljoner kronor om året.

Vad förväntar du dig av ett räddningspaket?

– Rejäla satsningar på industrietableringar. Man ska aldrig sätta näringar mot varandra. Det är bra med turistjobb och besöksnäring, men det som behövs på Gotland är åretruntjobb. Det är det som håller hela ön levande.

3 kommentarer till “Regeringen skyddar Ojnareskogen

  • Ferbe har ju fel: Är det något som ska skyddas så är det naturen. Vi överkonsumerar redan på naturresurserna. Man ska komma ihåg att vi bara lånar jorden av våra barn och barnbarn och kommande generationer.

  • Årtusenden av kulturarv ska inte behöva skövlas för ett mindre antal jobb. IF Metall visar återigen sitt miljöförakt så fort ett par arbetstillfällen står på spel.

  • IF-Metall lokalt och centralt, LO centralt och stora delar av partiet S (inte minst Löfven) var alla för fortsatt naturskövling och helt mot vad som är rimligt och långsiktigt hållbart.

    Det är närmast löjligt hur kortsynta IF-Metall och S är när det gäller att ”rädda” ett fåtal arbeten istället för att se till helheten.
    IF-Metall och S kan med glädje såga av den gren de sitter på för att ”rädda” jobb.
    Vem jobbar IF-Metall för egentligen?
    Nu verkar de ofta vara företagens egna lobbygrupper.

    Är det konstigt om både facket och partiet tappar medlemmar, väljare och förtroende?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Gotland kan inte bara leva på turism

Gotland kan inte bara leva på turism

Det länsstyrelsen inte brytt sig om att göra måste nu regeringen Löfven göra: Värna industrialiseringen på Gotland. Om inte kalkindustrin ska finnas kvar vad tänker sig regeringen då för industri?

Linus Gränsmark: ”Var är planen för att värna industrin?”

”Jag har varit involverad i frågan sedan 2012, och jag har ännu inte hört Landshövdingen lägga fram någon plan för att värna industrierna på ön”, Linus Gränsmark, distriktschef på LO- distriktet Gotland, riktar i ett debattinlägg stark kritik mot Gotlands Landshävding Cecilia Schellin Seidegård angående konflikterna kring kalkbrytning på norra Gotland.

Här finns den giftiga marken

Här finns den giftiga marken

En lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

Vi rationaliseras bort – men får ingen del av kakan

”Är alternativet arbetslöshet blir det självklart att vi kommer slåss för det kortsiktiga. På kort sikt hade säkert samhället runt Ojnareskogen gynnats av ny industri. Men när kalken tagit slut, vattnet förstörts och jobben försvunnit, vad skulle ha hänt då?”

”Kalkbrott en kortsiktig lösning”

”Kalkbrott en kortsiktig lösning”

Kalkbrytningen i Bästeträskområdet ger relativt få arbetstillfällen och under en begränsad tid. I stället bör området pekas ut till Natura 2000 omgående. Gotland bör också få ett sysselsättningspaket inom bland annat turism, som är en växande – och hållbar– näringsgren, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Striden om kalkbrottet

Striden om kalkbrottet

En öken? Eller förutsättningen för liv? 
En konflikt om ett kalkbrott på norra Gotland 
hamnade på löpsedlarna och delade ön i två läger.

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Arbete pågår – då stoppas saneringen

Arbete pågår – då stoppas saneringen

De anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Dagens Arbete historia Nya avsnitt ute nu!

Vägen till internationalen 

Vägen till internationalen 

Därför blev den internationella metallfederationen IMF ett verktyg för den amerikanska säkerhetstjänsten.

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut i dag?

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigfors, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet.

Kampen om makten på jobbet

Kampen om makten på jobbet

Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? Jan Scherman, som en gång skrev en rasande debattbok i ämnet, gästar Dagens Arbete Historia.

Helene Ugland – braständaren som försvann

Helene Ugland – braständaren som försvann

I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort.

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? 

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.