Industriarbetarnas tidning

”Las fungerar inte”

15 september, 2015

Skrivet av

Veli-Pekka Säikkälä är avtalssekreterare på IF Metall
Veli-Pekka Säikkälä är avtalssekreterare på IF Metall,

Lagen om anställningsskydd fungerar inte, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

– Det måste bli dyrare att säga upp äldre och vi måste begränsa användandet av visstid och inhyrning.

Förbundet diskuterar just nu med arbetsgivarna i Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna om hur den framtida anställningstryggheten ska se ut.

En ”stor och känslig fråga”, enligt Veli-Pekka Säikkälä.

– Det är inte alls säkert att vi kan komma fram till en gemensam syn, men vi vill i alla fall försöka, det vore en oerhörd styrka. Alternativet vore att inte lyssna. Då skulle vi lämna över frågan till politikerna och samtidigt avsäga oss allt inflytande.

Nu vill facket först se om det går att komma överens med arbetsgivarna – och i så fall sedan gå till staten.

– En bättre trygghet i omställningen förutsätter att staten är med och finansierar till exempel utbildningsinsatser.

Veli-Pekka Säikkälä anser att det finns för många myter om lagen om anställningsskydd, las. Lagen ger inte det skydd som många tror. Lagen tillåter också företagen att komma billigt undan vid uppsägningar.

– Las är ju inte bara turordningsprincipen först in sist ut. Las gör det möjligt att säga upp alldeles för billigt. Sånt spelar roll när företag väljer i vilket land som uppsägningarna sker. Våra regler – som finns i las – kan i vissa lägen missgynna svenska jobb.

Las gör det möjligt för arbetsgivarna att låta den anställde jobba under hela uppsägningstiden.

– Det är en billig nedläggning det. Det företag som lägger ner kan behålla de äldre under den sex månader långa uppsägningstiden när de hellre skulle använda den tiden till omställning och att bättra på sin kompetens. Därför vill vi ha en reglering som ökar anställningstryggheten.

Men varför skulle arbetsgivarna gå med på att öka anställningstryggheten när de tvärtom vill minska den?

– Vi går in i de här samtalen på samma sätt som i en avtalsförhandling. Att arbetsgivarna säger att det inte finns något utrymme för löneökningar innebär inte att vi inte förhandlar om lönerna. Vi måste syna arbetsgivarnas kort och se om vi kan mötas. Går det inte, så går det inte. Men då vet vi det. Då har vi alla fall försökt.

Är det inte så att arbetsgivarna vill köpa sig makt? Att de vill kunna säga upp vem de vill mot att ge lite pengar till en bättre omställning?

– Men det räcker inte för oss. Det måste bli kännbart dyrare att säga upp äldre arbetskraft. De måste få en ökad trygghet.

I dag ger ju lagen det lokala facket makten att förhandla och köpslå om vilka som får vara kvar vid en nerdragning. Vad händer med den styrkepositionen?

– Som sagt, vi får ta och syna arbetsgivarnas och se hur långt vi kan komma. Hittar vi en lösning då ska vi diskutera det i lugn och ro inom vårt förbund. Då får vi ställa de nuvarande reglerna mot det nya förslaget. Vi vill ha en reglering som ökar tryggheten för våra medlemmar, det är vårt mål.

Dagens anställningsskyddslag har stora brister, anser han.

– Las tillåter ett så generöst utnyttjande av visstid att till och med EU-kommissionen kritiserat Sverige. Lägg därtill inhyrningen. Det finns ju många exempel på att man kan vara inhyrd uppåt åtta år, ibland ännu längre. Helt förkastligt.

I en uppgörelse med arbetsgivarna skulle man alltså kunna begränsa både visstidsanställningar och inhyrning?

– Varför inte? Inom LO har vi ett mål fram till 2028 att halvera visstidsanställningarna. De uppgår till 20 procent av arbetsmarknaden just nu. Vi har också som mål att minska den permanenta inhyrningen.

Hur då?

– I Tyskland har man kommit överens om en modell som innebär att den inhyrde efter två år på en arbetsplats erbjuds tillsvidareanställning. Därmed inte sagt att vi ska kopiera tyskarna.

Ni vill öka tryggheten för de äldre samt  begränsa visstidsanställningarna och den permanenta inhyrningen – vad är ni beredda att betala med för att få detta?

    – Av förhandlingstaktiska skäl vore det dumt att berätta det här, då våra motparter med stor sannolikhet läser detta.

Ni samtalar med arbetsgivarna nu. Kommer de här förhandlingarna att bakas in i de kommande avtalsförhandlingarna?

– Nej, vi gör halt då och så får vi fortsätta sedan när riksavtalsförhandlingarna är avklarade nästa år.

 

2 kommentarer till “Las fungerar inte

  • Säikkälä: Vi är inget kreatur, eller slit och slängvaror som du fritt förfogar över. Vi är människor av kött och blod. Vi lever under de mest usla förhållande, och de sämsta villkoren av alla avtal. Varför i hela fridens namn gör du skillnad på människor och människor? En inhyrd vill ingenting annat än ha trygghet och schysta villkor. Nu ska vi behandlas som kreatur där vi ska bli handelsvaror mellan företagen för att vi tydligen inte ska få vara kvar.

    För det enda som kommer hända, är att företagen kommer byta ut personalen dagen innan de ska ”övergå” ytterst få kommer få ett riktigt arbete. Otryggheten kommer öka på de inhyrdas bekostnad. Hur genomtänkt är det?

    Jag upplever dig som en särskilt mindre lämplig representant för de som är inhyrda, eller fackligt anslutna. Du tänker aldrig på de villkor och de förhållande som råder för oss. Du delar upp medlemmarna i ett A och ett B lag. Vi som inhyrda har varken någon talan, eller någon som tycker att det är ok att det ska göras skillnad på oss. Frågan är om det ens skulle existera någon form av bemanningsföretag. Det hade varit den största tryggheten för dina medlemmar.

    Men jag måste säga att jag delar Bemanningsföretagens VD Bäckströms kritik till dig. Vi som är anställda i ett bemanningsföretag, vi är anställda precis lika mycket som vilken annan bransch som helst.

    Vad är det du inte förstår med det? Du kan inte bestämma vad grannen ska äta till middag. Självklart kan du tipsa om recept. Men du äger inte frågan. Förstå att det inte accepteras av varken medlemmar, eller av andra förbund, eller de inhyrda arbetstagarna.

    Det diskuteras flitigt i media om förbund som utesluter människor som inte delar åsikten alla människors lika värde. Men du inser inte att du aktivt faktiskt gör skillnad på människors värde. Det är stor skillnad på egen personal och de inhyrda villkor. Nu kom ytterligare förslag som kommer resultera i ytterligare katastrofala följder om det införlivas.

    När det gäller staplande av visstidsanställda så kanske förbundet borde ställa sig upp och faktiskt strejka om så krävs för att få igenom avtalskraven, istället för att sälja ut delar av avtalet till arbetsgivarnas vinning. Det finns inget som tvingar er att gå med på försämringar i avtalet. Att peta i LAS kan dessutom ge katastrofala följder för andra förbund.

    Kan man få in det i bemanningsanställdas avtal, så kan man få in det i alla avtal eller bättre. Maximalt 6 månaders visstid, sedan tillsvidare. Men att påstå att du är beredd att sälja ut lagstadgade rättigheter för att du tror att det kan gynna dina medlemmar? Tänker du ens innan du uttalar dig?

    Jag har talat med flertalet höga fackliga representanter, och för att citera en av dem: ”Vissa glömmer det fackliga löftet helt och hållet när de fått en kopp kaffe av näringslivet.”

  • Finns det ingen i Metall-ledningen som kan säga åt Veli-Pekka att han kanske eller helst skall börja se sig om efter ett nytt jobb. Han är högst olämlig som avtalssekreterare!. Kan inte DA göra ett reportage om hans `resa`inom Metall.

Lämna ett svar till Arne Johansson Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.