Industriarbetarnas tidning

GS-rapport: Klimat och korruption hör ihop

27 november, 2015

Skrivet av

Det krävs hållbarhet i tre dimensioner – ekologisk, ekonomisk och social. Isolerade var för sig riskerar de att motverka varandra. Det menar GS-facket som tittar på klimatfrågan ur ett arbetstagarperspektiv i flera rapporter.

Den nuvarande politikens inriktning snarare stjälper än hjälper de förändringar som krävs för att möta klimathoten. Så skriver det globala bygg- och träarbetarfacket (BWI) i en rapport i maj i år. Ökad ojämlikhet i världen gör det svårare både att få till ett globalt klimatavtal och att lokalt i praktiken leva upp till avtalen, menar BWI. Ordförande i BWI är Per-Olof Sjöö, även ordförande för GS-facket i Sverige.

Rapporten handlar om hur trä- och byggbranschen kan bidra till ett bättre klimat. I en kommande rapport som GS-facket tar fram behandlas frågan om en hållbar utveckling i regnskogsområden. Båda frågorna är viktiga ur klimatsynpunkt, anser facket. Behovet av nya bostäder och byggnader i världen är oerhört stort och byggprocessen släpper ut stora mängder koldioxid. Avskogningen uppskattas stå för mellan 20 och 25 procent av de globala koldioxidutsläppen.

De två frågorna hänger tätt samman då BWI och GS anser att trä är det mest klimatsmarta materialet för att bygga hus. Men det ställer stora krav på ett hållbart skogsbruk och skyddandet av stora områden av regnskog. En sådan utveckling är i sin tur beroende av social hållbarhet, menar rapportskrivarna.

Avskogning har många orsaker, men fattigdom och otillräckliga regler bidrar bland annat till illegal avverkning i både liten och stor skala. Ofta saknas ekonomiska incitament att bevara skogarna, då det på kort sikt är mer lönsamt att avverka skogen för att odla och anlägga betesmarker. Det är en balansgång att skydda regnskog samtidigt som de som bor i och vid skogen ska kunna försörja sig.

I den kommande rapporten lyfter GS upp behovet av att motverka korruption för att skydda skogarna, något som osäkra anställningar, låga löner, outbildad arbetskraft och social dumping sätter käppar i hjulen för.

BWI listar i sin rapport flera punkter för att komma till rätta med klimatproblemet, bland andra:

  • Representanter för arbetstagare bör få tillträde till diskussioner om klimatförhandlingar på alla nivåer.
  • Regeringar bör genomföra investerings- och låneprogram för att främja minskade utsläpp och social rättvisa. De rika länderna måste hjälpa fattiga med detta.
  • WTO:s regelverk (världshandelsorganisationen) måste anpassas för att stödja klimatomställningen.
  • Klimatsmart teknik måste göras tillgänglig världen över och arbetstagarna måste få utbildning och kompetensutveckling för att fullt ut kunna medverka i klimatomställningen.
  • Offentlig upphandling bör innehålla miljökrav och sociala krav, till exempel att träprodukter kommer från hållbart förvaltade skogar.
  • Låga klimatutsläpp bör läggas till de enhetliga byggnormerna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.