Iggesund kör med värstingskift

Arbetstider. Jobba 16 timmar i sträck? Ingen ovanlighet på Iggesund när de anställda blir färre och många vill tjäna mer. Och reglerna är luddiga.

På Holmen Iggesund kallas värstingskiften ”dubbel­jacken”. Sexton timmars arbete i ett sträck.

– Lustigt att du ställer frågan. Jag tackade just nej till att jobba extra innan du dök upp, säger Magnus Svenskas.

Vi sitter i pausutrymmet intill barktrummans manöverrum. Medan kollegorna stämmer av månadens V75-spel, sitter jag och Magnus och diskuterar arbetstid, skiftgång och ”värstingskift”.

Magnus Svenskas är 44 år och relativt nyanställd. Han har bara sex år på Iggesund bakom sig.

En gång i sin ungdom började han på Matfors pappersbruk. Sedan jobb på en skidanläggning och på ungdomshem.

Numera drar han in lön som indunstare – men söker sig gärna upp till kompisarna på barktrumman, som var hans första anhalt på Iggesund.

– Jag har aldrig haft ett dagtidsjobb, säger han begrundande.

I Matfors jobbade han skift. Och när han hyrde ut och lagade skidor handlade det om helger och kvällsjobb.

– Och på ungdomshemmet kunde man jobba tre dygn i sträck. Då sov man även där.

Visserligen var ledigheterna långa däremellan. Men ändå. Det var ett jobb som slet och de flesta stod ut i två, tre år.

– Själv jobbade jag i tio år!

Magnus berättar att hans barn aldrig uppfattade att han jobbade när de var små. Vilket han kan förstå.

– Jag hade mycket tid för barnen på dagarna, mycket hämtande och skjutsande.

”Detta som en effekt av att vi blir allt färre. Hundra anställda ska bort fram till 2017.”

Numera jobbar han sexskift och när DA är på besök gör han sitt förmiddagspass (06.00–14.00) i sodahuset.
Just i dag fick han frågan om han inte kunde köra eftermiddagspasset (14.00–22.00) också.

– Men det gick inte. Min fru är i Gävle och det är jag som hämtar yngsta dottern i skolan. Dessutom får jag hem ved under eftermiddagen.

– Så jag tackade nej.

Magnus Svenskas menar att har man två minderåriga barn och en fru som jobbar mycket, kan man inte ställa upp på vad som helst.

– Det finns andra som är mer fria. Själv ligger jag lågt och har sagt ifrån att jag har svårt.

Magnus menar att den tiden kommer längre fram när han både kan jobba extra och köra dubbelskift. Han misstänker därför att frågan från arbetsledningen om att jobba extra blir allt vanligare framöver.

– Detta som en effekt av att vi blir allt färre. Hundra anställda ska bort fram till 2017.

Lasse Johansson, 56 år, klev innanför grindarna på Iggesund direkt efter gymnasiet. Nu har han varit där i snart fyrtio år.

– Jag har jobbat med allt och just nu är jag operatör på renseriet.

Han håller med Magnus om att trycket på de anställda ökat för varje år som gått.
– Ja, det har blivit värre. Vi är färre anställda som ska jobba alltmer.

Tänker han tillbaka, så upplever han att ”värstingskiften” var mer sällsynta förr.
– Det är i alla fall min uppfattning.

Han tar renseriet som exempel. Där är alla lite till åren och kan vara borta av olika skäl. Då ställer man upp och hoppar in för varandra när det behövs. Med andra ord kan det bli ett dubbelskift då och då.

– Det är inget tvång … och skulle jag vara borta hoppar arbetskompisarna in för mig. Vi ställer upp för varandra.

Vilket är hans eget ”värstingskift”?

Lasse Johansson funderar. Söker i minnet. Det var nog när han jobbade dagtid på transportsidan i mitten av nittiotalet.

– Då jobbade jag 36 timmar i sträck och var rejält mosig efteråt …
– Vi hade snöjour och då fanns ingen arbetstidsbegränsning.

Lasse Johansson är väl medveten om dygnsviloregeln i avtalet.
– Men jag är inte lika säker på att alla är det, säger han.

Generellt sett menar han att skiftgången sliter på kroppen.
– Sömnen blir sämre och jag tror att vi som jobbar skift värderar vår lediga tid mer med stigande ålder.

Inför varje nytt år kan de anställda välja hur många utfyllnadsskift de vill göra.
– Många har ett rikt friluftsliv med jakt och fiske och kanske väljer bort skiften av den anledningen.
– Vill jag tjäna mindre, ja då väljer jag färre U-skift.