”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Värstingskiften

Det händer att Lasse Johansson jobbar dubbla skift. ”Det är inget tvång ... och skulle jag vara borta hoppar arbetskompisarna in för mig.” Foto: Philippe Rendu
Magnus Svenskas blev tillfrågad om han ville jobba 06–22 när DA besökte Iggesund. Han tackade nej. Foto: Philippe Rendu
Möjlighet att få en längre sammanhängande ledighet och viljan att ställa upp för varandra är anledningar till att anställda på Iggesund ibland jobbar ”dubbeljacken”, som de dubbla passen kallas. Foto: Philippe Rendu
36 timmar var Lasse Johanssons värstingskift på 90-talet. Han har en känsla av att de långa skiften blir fler och fler. Foto: Philippe Rendu

Iggesund kör med värstingskift

Arbetstider. Jobba 16 timmar i sträck? Ingen ovanlighet på Iggesund när de anställda blir färre och många vill tjäna mer. Och reglerna är luddiga.

Trötthet en riskfaktor

Att jobba långa pass gör dig trött, och ökar risken för olyckor. En studie har visat att risken att skada sig var dubbelt så hög om man jobbade 12 timmar. Vid 16-timmarspass var ­risken mer än tre gånger så hög.

Störst är risken för skador om du jobbar ensam, har ett monotont eller fysiskt tungt jobb.

Långa arbetspass har även kopplats till ökad risk för depression och ökat alkoholintag.

Jobbar du långa pass är det extra viktigt med ordentliga pauser, speciellt en ordentlig matpaus, så du får återhämta dig.

Ännu viktigare är en rejäl vila mellan passen. Enligt EU:s regler ska dygnsvilan vara minst 11 timmar, men det kan avtalas bort.

Forskare anser att du behöver minst 13–14 timmars dygnsvila.
11 timmars dygnsvila kan fungera ett kort tag.

Det skiljer sig mycket från person till person hur bra man klarar långa arbetspass.

På Holmen Iggesund kallas värstingskiften ”dubbel­jacken”. Sexton timmars arbete i ett sträck.

– Lustigt att du ställer frågan. Jag tackade just nej till att jobba extra innan du dök upp, säger Magnus Svenskas.

Vi sitter i pausutrymmet intill barktrummans manöverrum. Medan kollegorna stämmer av månadens V75-spel, sitter jag och Magnus och diskuterar arbetstid, skiftgång och ”värstingskift”.

Magnus Svenskas är 44 år och relativt nyanställd. Han har bara sex år på Iggesund bakom sig.

En gång i sin ungdom började han på Matfors pappersbruk. Sedan jobb på en skidanläggning och på ungdomshem.

Numera drar han in lön som indunstare – men söker sig gärna upp till kompisarna på barktrumman, som var hans första anhalt på Iggesund.

– Jag har aldrig haft ett dagtidsjobb, säger han begrundande.

I Matfors jobbade han skift. Och när han hyrde ut och lagade skidor handlade det om helger och kvällsjobb.

– Och på ungdomshemmet kunde man jobba tre dygn i sträck. Då sov man även där.

Visserligen var ledigheterna långa däremellan. Men ändå. Det var ett jobb som slet och de flesta stod ut i två, tre år.

– Själv jobbade jag i tio år!

Magnus berättar att hans barn aldrig uppfattade att han jobbade när de var små. Vilket han kan förstå.

– Jag hade mycket tid för barnen på dagarna, mycket hämtande och skjutsande.

”Detta som en effekt av att vi blir allt färre. Hundra anställda ska bort fram till 2017.”

Numera jobbar han sexskift och när DA är på besök gör han sitt förmiddagspass (06.00–14.00) i sodahuset.
Just i dag fick han frågan om han inte kunde köra eftermiddagspasset (14.00–22.00) också.

– Men det gick inte. Min fru är i Gävle och det är jag som hämtar yngsta dottern i skolan. Dessutom får jag hem ved under eftermiddagen.

– Så jag tackade nej.

Magnus Svenskas menar att har man två minderåriga barn och en fru som jobbar mycket, kan man inte ställa upp på vad som helst.

– Det finns andra som är mer fria. Själv ligger jag lågt och har sagt ifrån att jag har svårt.

Magnus menar att den tiden kommer längre fram när han både kan jobba extra och köra dubbelskift. Han misstänker därför att frågan från arbetsledningen om att jobba extra blir allt vanligare framöver.

– Detta som en effekt av att vi blir allt färre. Hundra anställda ska bort fram till 2017.

Lasse Johansson, 56 år, klev innanför grindarna på Iggesund direkt efter gymnasiet. Nu har han varit där i snart fyrtio år.

– Jag har jobbat med allt och just nu är jag operatör på renseriet.

Han håller med Magnus om att trycket på de anställda ökat för varje år som gått.
– Ja, det har blivit värre. Vi är färre anställda som ska jobba alltmer.

Tänker han tillbaka, så upplever han att ”värstingskiften” var mer sällsynta förr.
– Det är i alla fall min uppfattning.

Han tar renseriet som exempel. Där är alla lite till åren och kan vara borta av olika skäl. Då ställer man upp och hoppar in för varandra när det behövs. Med andra ord kan det bli ett dubbelskift då och då.

– Det är inget tvång … och skulle jag vara borta hoppar arbetskompisarna in för mig. Vi ställer upp för varandra.

Vilket är hans eget ”värstingskift”?

Lasse Johansson funderar. Söker i minnet. Det var nog när han jobbade dagtid på transportsidan i mitten av nittiotalet.

– Då jobbade jag 36 timmar i sträck och var rejält mosig efteråt …
– Vi hade snöjour och då fanns ingen arbetstidsbegränsning.

Lasse Johansson är väl medveten om dygnsviloregeln i avtalet.
– Men jag är inte lika säker på att alla är det, säger han.

Generellt sett menar han att skiftgången sliter på kroppen.
– Sömnen blir sämre och jag tror att vi som jobbar skift värderar vår lediga tid mer med stigande ålder.

Inför varje nytt år kan de anställda välja hur många utfyllnadsskift de vill göra.
– Många har ett rikt friluftsliv med jakt och fiske och kanske väljer bort skiften av den anledningen.
– Vill jag tjäna mindre, ja då väljer jag färre U-skift.


gw@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Kräver skadestånd för långa arbetspass

arbestiderEn sommarvikarie som jobbade 27 arbetsdagar i sträck, brott mot veckovilan samt anställda som jobbat 16-timmarsskift tre dagar på raken. Pappers kräver 150 000 i skadestånd för brott mot arbetstidsreglerna.

1
 

Luddiga regler öppnar för långa skift

På Iggesund har facket och företaget olika syn på dubbelskiften och dygnsviloregeln.

 

"Företagen orkar inte stå emot facken"

Pappers centralt anser att dygnsviloregeln är för tam, arbetsgivarna säger att det är svårt att stå emot kravet på längre ledighet.

2
 

Läs mer från Dagens Arbete:

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

SCA miljardsatsar i Obbola

”Det är fantastiskt. Jätteroligt!” Det säger Leif Berglund, samordnande huvudskyddsombud på Obbola, om SCA:s jättesatsning på bruket.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.