Industriarbetarnas tidning

Kambodjanska skogs­arbetare i lönetvist

13 november, 2015

Skrivet av

70 kambodjaner fick jobb i den svenska skogen, men bolaget gick i konkurs. I stället för lönegaranti har några av dem fått kravbrev från kronofogden. Nu har tvisten hamnat i tingsrätten.

Det var under 2014 som runt 70 kambodjaner fick säsongsanställning på företaget Botnia Skog AB. Sent i december det året begärde företaget sig självt i konkurs. Då hade skogsarbetarna inte fått all lön och lönegarantin skulle träda in.

Innan utbetalningarna från lönegarantin hann genomföras, lämnade en kvinna – som är sambo med en tidigare styrelseledamot i Botnia Skog – in ekonomiska krav till Kronofogden mot 34 av skogsarbetarna. Elva av skogsarbetarna tog emot och skrev under handlingarna i Kambodja. Eftersom Kronofogden därmed hade ett pågående ärende stoppades utbetalningarna av lönegarantin till de elva personerna.

Skogsarbetarna avvisar kraven och hävdar att de har lurats att skriva under delgivningskvittot från Kronofogden. Via sina ombud förklarar skogsarbetarna att de kambodjanska jurister som kvinnan anlitat, lät dem tro att dokumenten handlade om deras lön och att de riskerade att bli utan ersättning om de inte skrev under. Totalt kräver kvinnan nästan 300 000 kronor från skogsarbetarna.

Kvinnan är själv från Kambodja, men bor sedan 2010 i Sverige tillsammans med en man som fram till den sista december 2013 var styrelseledamot i bolaget. Både han och kvinnan säger till Dagens Arbete att hon har lånat ut pengar när skogsarbetarna inte fick någon lön. Den lön som har betalats ut ska dessutom ha gått till kambodjanska bankkonton som skogsarbetarna inte kom åt i Sverige.

Mannen och kvinnan säger till Dagens Arbete att de båda har satt sig i skuld för att kunna låna ut pengar.

– Jag hjälpte dem mycket. De kunde komma hit och jobba. Folk är fattiga. Ett jobb i Sverige betyder att de kan köpa hus, land, boskap. De får ett bättre liv, säger kvinnan.

– Jag litade på dem att de skulle betala tillbaka när de fick lön. Men när företaget gick i konkurs ville de inte betala. Några har betalat tillbaka, men inte alla. Jag har förlorat mycket pengar.

Kvinnan är i dag styrelseledamot i moderbolaget till Botnia Skog AB. Även i detta bolag har hennes sambo varit ledamot.

Dagens Arbete har inte lyckats få svar på hur mycket lön skogsarbetarna har fått från Botnia Skog AB. Enligt konkursförvaltaren är det vissa som inte har fått lön alls. Enligt en kontaktperson i Kambodja har några fått runt 20 000 kronor före konkursen. En av skogsarbetarna som krävs på pengar säger till Dagens Arbete att han fick vänta nästan tre månader innan han fick sin första lön på cirka 16 000 kronor.

– Vi frågade varför inte lönen kom och fick till svar att de inte fått betalt från sin kund än. Det var bara en massa problem, säger han.

Mannen fick en utbetalning till. För sex månaders arbete säger han att han fick totalt knappt 50 000 kronor.

Det är vanligt att utländska skogsarbetare får kontant förskott för att bekosta mat och uppehälle när de är i Sverige, men i normala fall lånas pengarna ut av företaget och dras sedan av från lönen.

Dagens Arbete har sökt, men inte lyckats få kontakt med personen som var styrelseledamot för bolaget under 2014. Ärendet ligger nu i tingsrätten, där kvinnan har fått anstånd med att komma in med bevis till den 20 november.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Prispress driver fusk med löner i skogen

Prispress driver fusk med löner i skogen

Skogsbolagens prispress tvingar entreprenörerna att fiffla med lönerna. Adam från Polen har aldrig blivit så lurad som när han kom till Sverige för att plantera träd.

GS betalar kambodjaners rättshjälp

GS-facket har nu beslutat att hjälpa de säsongsanställda kambodjanska skogsarbetare som fick sin lönegaranti indragen och hamnade i tingsrätten. GS riktar samtidigt hård kritik mot de storbolag som anlitade den konkursmässiga arbetsgivaren.

”Alla varningsklockor ringde”

GS-facket varnade både Migrationsverket och kunden Holmen Skog för det konkursade bolaget.

Kamraterna blev kvar i kriget

Kamraterna blev kvar i kriget

Efter två år med pandemi och krångel med inreseregler såg Joakim Gustafsson fram emot ett normalt år. Då blev det krig och hälften av personalen fastnade i Ukraina.

Får inte arbetstillstånd på grund av kriget

Får inte arbetstillstånd på grund av kriget

Migrationsverket avslår ukrainska skogsarbetares ansökan om arbetstillstånd. Motivering: på grund av kriget finns en risk att de inte lämnar Sverige när säsongen är slut.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Ett systemfel i branschen”

”Ett systemfel i branschen”

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tycker att skogsbolagen måste börja ta sitt ansvar.

Vem ska jobba i skogen?

Vem ska jobba i skogen?

När gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

Hon strider för skogsarbetarna

Hon strider för skogsarbetarna

Kristina kunde inte tyst se på när de rumänska skogsarbetarna vände hem i vrede.

Dagens Arbete historia Nya avsnitt ute nu!

Vägen till internationalen 

Vägen till internationalen 

Därför blev den internationella metallfederationen IMF ett verktyg för den amerikanska säkerhetstjänsten.

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut i dag?

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigfors, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet.

Kampen om makten på jobbet

Kampen om makten på jobbet

Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? Jan Scherman, som en gång skrev en rasande debattbok i ämnet, gästar Dagens Arbete Historia.

Helene Ugland – braständaren som försvann

Helene Ugland – braständaren som försvann

I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort.

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? 

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.