Industriarbetarnas tidning

Kambodjanska skogs­arbetare i lönetvist

13 november, 2015

Skrivet av

70 kambodjaner fick jobb i den svenska skogen, men bolaget gick i konkurs. I stället för lönegaranti har några av dem fått kravbrev från kronofogden. Nu har tvisten hamnat i tingsrätten.

Det var under 2014 som runt 70 kambodjaner fick säsongsanställning på företaget Botnia Skog AB. Sent i december det året begärde företaget sig självt i konkurs. Då hade skogsarbetarna inte fått all lön och lönegarantin skulle träda in.

Innan utbetalningarna från lönegarantin hann genomföras, lämnade en kvinna – som är sambo med en tidigare styrelseledamot i Botnia Skog – in ekonomiska krav till Kronofogden mot 34 av skogsarbetarna. Elva av skogsarbetarna tog emot och skrev under handlingarna i Kambodja. Eftersom Kronofogden därmed hade ett pågående ärende stoppades utbetalningarna av lönegarantin till de elva personerna.

Skogsarbetarna avvisar kraven och hävdar att de har lurats att skriva under delgivningskvittot från Kronofogden. Via sina ombud förklarar skogsarbetarna att de kambodjanska jurister som kvinnan anlitat, lät dem tro att dokumenten handlade om deras lön och att de riskerade att bli utan ersättning om de inte skrev under. Totalt kräver kvinnan nästan 300 000 kronor från skogsarbetarna.

Kvinnan är själv från Kambodja, men bor sedan 2010 i Sverige tillsammans med en man som fram till den sista december 2013 var styrelseledamot i bolaget. Både han och kvinnan säger till Dagens Arbete att hon har lånat ut pengar när skogsarbetarna inte fick någon lön. Den lön som har betalats ut ska dessutom ha gått till kambodjanska bankkonton som skogsarbetarna inte kom åt i Sverige.

Mannen och kvinnan säger till Dagens Arbete att de båda har satt sig i skuld för att kunna låna ut pengar.

– Jag hjälpte dem mycket. De kunde komma hit och jobba. Folk är fattiga. Ett jobb i Sverige betyder att de kan köpa hus, land, boskap. De får ett bättre liv, säger kvinnan.

– Jag litade på dem att de skulle betala tillbaka när de fick lön. Men när företaget gick i konkurs ville de inte betala. Några har betalat tillbaka, men inte alla. Jag har förlorat mycket pengar.

Kvinnan är i dag styrelseledamot i moderbolaget till Botnia Skog AB. Även i detta bolag har hennes sambo varit ledamot.

Dagens Arbete har inte lyckats få svar på hur mycket lön skogsarbetarna har fått från Botnia Skog AB. Enligt konkursförvaltaren är det vissa som inte har fått lön alls. Enligt en kontaktperson i Kambodja har några fått runt 20 000 kronor före konkursen. En av skogsarbetarna som krävs på pengar säger till Dagens Arbete att han fick vänta nästan tre månader innan han fick sin första lön på cirka 16 000 kronor.

– Vi frågade varför inte lönen kom och fick till svar att de inte fått betalt från sin kund än. Det var bara en massa problem, säger han.

Mannen fick en utbetalning till. För sex månaders arbete säger han att han fick totalt knappt 50 000 kronor.

Det är vanligt att utländska skogsarbetare får kontant förskott för att bekosta mat och uppehälle när de är i Sverige, men i normala fall lånas pengarna ut av företaget och dras sedan av från lönen.

Dagens Arbete har sökt, men inte lyckats få kontakt med personen som var styrelseledamot för bolaget under 2014. Ärendet ligger nu i tingsrätten, där kvinnan har fått anstånd med att komma in med bevis till den 20 november.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

GS betalar kambodjaners rättshjälp

GS-facket har nu beslutat att hjälpa de säsongsanställda kambodjanska skogsarbetare som fick sin lönegaranti indragen och hamnade i tingsrätten. GS riktar samtidigt hård kritik mot de storbolag som anlitade den konkursmässiga arbetsgivaren.

”Alla varningsklockor ringde”

GS-facket varnade både Migrationsverket och kunden Holmen Skog för det konkursade bolaget.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Ett systemfel i branschen”

”Ett systemfel i branschen”

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tycker att skogsbolagen måste börja ta sitt ansvar.

Vem ska jobba i skogen?

Vem ska jobba i skogen?

När gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

Hon strider för skogsarbetarna

Hon strider för skogsarbetarna

Kristina kunde inte tyst se på när de rumänska skogsarbetarna vände hem i vrede.

Sveaskog trygg med sin kontroll

Sveaskog trygg med sin kontroll

Statliga Sveaskogs underentreprenör bryter mot kollektivavtalet och utreds för lagbrott. Och ett år efter dödsolyckan har inget av bolagen hjälpt rumänerna att få ut sina svenska försäkringspengar. Ansvaret ligger hos underentreprenören, säger Sveaskog.

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Ny kalender efter skandalen

Ny kalender efter skandalen

Kalendern med lättklädda kvinnor som poserade på skogsmaskiner väckte starka reaktioner. Nu samarbetar tillverkaren som låg bakom den med yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen – och tar fram en ny kalender.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.