Prispress driver fusk med löner i skogen
Skogsbolagens prispress tvingar entreprenörerna att fiffla med lönerna. Adam från Polen har aldrig blivit så lurad som när han kom till Sverige för att plantera träd.
Industriarbetarnas tidning
13 november, 2015
Skrivet av Marie Edholm
70 kambodjaner fick jobb i den svenska skogen, men bolaget gick i konkurs. I stället för lönegaranti har några av dem fått kravbrev från kronofogden. Nu har tvisten hamnat i tingsrätten.
Det var under 2014 som runt 70 kambodjaner fick säsongsanställning på företaget Botnia Skog AB. Sent i december det året begärde företaget sig självt i konkurs. Då hade skogsarbetarna inte fått all lön och lönegarantin skulle träda in.
Innan utbetalningarna från lönegarantin hann genomföras, lämnade en kvinna – som är sambo med en tidigare styrelseledamot i Botnia Skog – in ekonomiska krav till Kronofogden mot 34 av skogsarbetarna. Elva av skogsarbetarna tog emot och skrev under handlingarna i Kambodja. Eftersom Kronofogden därmed hade ett pågående ärende stoppades utbetalningarna av lönegarantin till de elva personerna.
Skogsarbetarna avvisar kraven och hävdar att de har lurats att skriva under delgivningskvittot från Kronofogden. Via sina ombud förklarar skogsarbetarna att de kambodjanska jurister som kvinnan anlitat, lät dem tro att dokumenten handlade om deras lön och att de riskerade att bli utan ersättning om de inte skrev under. Totalt kräver kvinnan nästan 300 000 kronor från skogsarbetarna.
Kvinnan är själv från Kambodja, men bor sedan 2010 i Sverige tillsammans med en man som fram till den sista december 2013 var styrelseledamot i bolaget. Både han och kvinnan säger till Dagens Arbete att hon har lånat ut pengar när skogsarbetarna inte fick någon lön. Den lön som har betalats ut ska dessutom ha gått till kambodjanska bankkonton som skogsarbetarna inte kom åt i Sverige.
Mannen och kvinnan säger till Dagens Arbete att de båda har satt sig i skuld för att kunna låna ut pengar.
– Jag hjälpte dem mycket. De kunde komma hit och jobba. Folk är fattiga. Ett jobb i Sverige betyder att de kan köpa hus, land, boskap. De får ett bättre liv, säger kvinnan.
– Jag litade på dem att de skulle betala tillbaka när de fick lön. Men när företaget gick i konkurs ville de inte betala. Några har betalat tillbaka, men inte alla. Jag har förlorat mycket pengar.
Kvinnan är i dag styrelseledamot i moderbolaget till Botnia Skog AB. Även i detta bolag har hennes sambo varit ledamot.
Dagens Arbete har inte lyckats få svar på hur mycket lön skogsarbetarna har fått från Botnia Skog AB. Enligt konkursförvaltaren är det vissa som inte har fått lön alls. Enligt en kontaktperson i Kambodja har några fått runt 20 000 kronor före konkursen. En av skogsarbetarna som krävs på pengar säger till Dagens Arbete att han fick vänta nästan tre månader innan han fick sin första lön på cirka 16 000 kronor.
– Vi frågade varför inte lönen kom och fick till svar att de inte fått betalt från sin kund än. Det var bara en massa problem, säger han.
Mannen fick en utbetalning till. För sex månaders arbete säger han att han fick totalt knappt 50 000 kronor.
Det är vanligt att utländska skogsarbetare får kontant förskott för att bekosta mat och uppehälle när de är i Sverige, men i normala fall lånas pengarna ut av företaget och dras sedan av från lönen.
Dagens Arbete har sökt, men inte lyckats få kontakt med personen som var styrelseledamot för bolaget under 2014. Ärendet ligger nu i tingsrätten, där kvinnan har fått anstånd med att komma in med bevis till den 20 november.
Därför blev den internationella metallfederationen IMF ett verktyg för den amerikanska säkerhetstjänsten.