Industriarbetarnas tidning

Kambodjanska skogs­arbetare i lönetvist

13 november, 2015

Skrivet av

70 kambodjaner fick jobb i den svenska skogen, men bolaget gick i konkurs. I stället för lönegaranti har några av dem fått kravbrev från kronofogden. Nu har tvisten hamnat i tingsrätten.

Det var under 2014 som runt 70 kambodjaner fick säsongsanställning på företaget Botnia Skog AB. Sent i december det året begärde företaget sig självt i konkurs. Då hade skogsarbetarna inte fått all lön och lönegarantin skulle träda in.

Innan utbetalningarna från lönegarantin hann genomföras, lämnade en kvinna – som är sambo med en tidigare styrelseledamot i Botnia Skog – in ekonomiska krav till Kronofogden mot 34 av skogsarbetarna. Elva av skogsarbetarna tog emot och skrev under handlingarna i Kambodja. Eftersom Kronofogden därmed hade ett pågående ärende stoppades utbetalningarna av lönegarantin till de elva personerna.

Skogsarbetarna avvisar kraven och hävdar att de har lurats att skriva under delgivningskvittot från Kronofogden. Via sina ombud förklarar skogsarbetarna att de kambodjanska jurister som kvinnan anlitat, lät dem tro att dokumenten handlade om deras lön och att de riskerade att bli utan ersättning om de inte skrev under. Totalt kräver kvinnan nästan 300 000 kronor från skogsarbetarna.

Kvinnan är själv från Kambodja, men bor sedan 2010 i Sverige tillsammans med en man som fram till den sista december 2013 var styrelseledamot i bolaget. Både han och kvinnan säger till Dagens Arbete att hon har lånat ut pengar när skogsarbetarna inte fick någon lön. Den lön som har betalats ut ska dessutom ha gått till kambodjanska bankkonton som skogsarbetarna inte kom åt i Sverige.

Mannen och kvinnan säger till Dagens Arbete att de båda har satt sig i skuld för att kunna låna ut pengar.

– Jag hjälpte dem mycket. De kunde komma hit och jobba. Folk är fattiga. Ett jobb i Sverige betyder att de kan köpa hus, land, boskap. De får ett bättre liv, säger kvinnan.

– Jag litade på dem att de skulle betala tillbaka när de fick lön. Men när företaget gick i konkurs ville de inte betala. Några har betalat tillbaka, men inte alla. Jag har förlorat mycket pengar.

Kvinnan är i dag styrelseledamot i moderbolaget till Botnia Skog AB. Även i detta bolag har hennes sambo varit ledamot.

Dagens Arbete har inte lyckats få svar på hur mycket lön skogsarbetarna har fått från Botnia Skog AB. Enligt konkursförvaltaren är det vissa som inte har fått lön alls. Enligt en kontaktperson i Kambodja har några fått runt 20 000 kronor före konkursen. En av skogsarbetarna som krävs på pengar säger till Dagens Arbete att han fick vänta nästan tre månader innan han fick sin första lön på cirka 16 000 kronor.

– Vi frågade varför inte lönen kom och fick till svar att de inte fått betalt från sin kund än. Det var bara en massa problem, säger han.

Mannen fick en utbetalning till. För sex månaders arbete säger han att han fick totalt knappt 50 000 kronor.

Det är vanligt att utländska skogsarbetare får kontant förskott för att bekosta mat och uppehälle när de är i Sverige, men i normala fall lånas pengarna ut av företaget och dras sedan av från lönen.

Dagens Arbete har sökt, men inte lyckats få kontakt med personen som var styrelseledamot för bolaget under 2014. Ärendet ligger nu i tingsrätten, där kvinnan har fått anstånd med att komma in med bevis till den 20 november.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

GS betalar kambodjaners rättshjälp

GS-facket har nu beslutat att hjälpa de säsongsanställda kambodjanska skogsarbetare som fick sin lönegaranti indragen och hamnade i tingsrätten. GS riktar samtidigt hård kritik mot de storbolag som anlitade den konkursmässiga arbetsgivaren.

”Alla varningsklockor ringde”

GS-facket varnade både Migrationsverket och kunden Holmen Skog för det konkursade bolaget.

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

Sveaskog trygg med sin kontroll

Sveaskog trygg med sin kontroll

Statliga Sveaskogs underentreprenör bryter mot kollektivavtalet och utreds för lagbrott. Och ett år efter dödsolyckan har inget av bolagen hjälpt rumänerna att få ut sina svenska försäkringspengar. Ansvaret ligger hos underentreprenören, säger Sveaskog.

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Vem ska jobba i skogen?

Vem ska jobba i skogen?

När gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.