Så påverkar räntehöjningen avtalsrörelsen

ANALYS USA:s centralbank höjer räntan för första gången på snart ett årtionde. Ett tecken på att den amerikanska ekonomin på allvar återhämtat sig efter finanskrisen. Räntehöjningen skakar om världsekonomin. Inklusive den kommande svenska avtalsrörelsen.

När en centralbank höjer sin styrränta är det som att bromsa en bil. En försiktig räntehöjning som den amerikanska – till mellan 0,25 till 0,50 procent – är som om foten lätt vilar på bromspedalen.

USA har inte tryckt på bromspedalen på närmare tio år. Tvärtom har den amerikanska centralbanken – genom flera år av nollränta – trampat gaspedalen i botten utan att motorn riktigt har svarat. Förrän nu.

USA:s ekonomi har fått upp farten under senare tid. Arbetslösheten är nere på 5 procent – till och med läge än i Tyskland. Bara i november skapades 211 000 nya jobb vilket ligger klart över den gräns som anses bra för ekonomin.

Prisökningarna har tagit fart och inflationstakten ligger några tiondelar under de 2 procent som centralbanken vill att den ska ligga på. Men den siffran tar inte med prisfallet på råvaror som olja och gas. Räknar man in det kraftiga prisfallet på råvaror hamnar inflationstakten betydligt under det tvåprocentiga målet.

Ett annat mått på ekonomins hetta är löneinflationen – prisökningar orsakade av löneökningar. Enligt de senaste noteringarna uppgår löneinflationen till 2,5 procent. Den högsta noteringen efter finanskrisen.

Allt detta visar att den amerikanska ekonomin mår hyfsat bra efter nära-döden-upplevelsen hösten 2008 i samband med finanskrisen. Den gången gjorde den amerikanska centralbanken allt för att undvika en depression likt den på 1930-talet. Den gjorde precis tvärtom mot vad man gjorde efter börskraschen 1929. Centralbanken tryckte ner räntorna till noll för att ge motorn bränsle. Utöver detta lanserade den då nyvalde president Obama ett gigantiskt – och från konservativt håll hårt kritiserat – stimulanspaket. Allt för att stimulera ekonomin.

Det gav till slut resultat. Den färska räntehöjningen är kvittot på det. Arbetslösheten är hälften mot i EU som valde åtstramning i stället för stimulans under de svåra åren.

Vad angår räntehöjningen oss? Och hur kan den påverka min lön? En hel del, faktiskt.

När USA höjer räntan lockas världens investerare att placera sina pengar i amerikanska statspapper. Och när fler köper dollar så stiger priset på dollarn. Dollarn blir dyrare i förhållande till andra valutor.

När dollarn blir dyrare sjunker den svenska kronan i värde mot dollarn. Det blir dyrare att resa till USA, men det är inte den enda effekten.

De företag som exporterar mycket till USA får bättre betalt för sina produkter. Volvo exempelvis, brukar aldrig må så bra som när dollarn är dyr. Sak samma för de företag som tar betalt i dollar. Vinsterna ökar, det blir mer pengar över till investeringar och kanske till och med löneökningar.

En annan effekt är att Sverige – med en dyrare dollar och billigare krona – kommer att ”importera” inflation. Vi får in prisökningar i landet eftersom kronan sjunker i värde och därför blir det dyrare att importera. Och det gillar Riksbanken som tycker att inflationen är alldeles för låg nu. Och det gillar också facken nu i tider av avtalsrörelse. Skälet är det här:

Eftersom vi inte har någon inflation i landet tycker arbetsgivarna att man inte ska betala ut några löneökningar. De senaste åren har varit dyra för företagen, säger de. Skälet är att löneökningarna legat betydligt över inflationstakten som ju varit…noll. Reallöneökningarna har varit större än vad företagen tål och därför bör nu löneökningarna växlas ned, enligt arbetsgivarna.

Facken har å sin sida, med Riksbankens stöd, argumenterat för att inflationen är på väg tillbaka. En dyrare dollar och försvagade krona kommer att skynda på den utvecklingen. Kan man se att inflationen är tillbaka in i ekonomin igen så faller arbetsgivarnas argument, enligt facken.

Men det finns frågetecken kring den amerikanska räntehöjningen. Är den tillräckligt försiktig så att den inte knäcker den trots allt ganska sköra konjunkturen? Dyrare dollar gör ju exporten från USA dyrare och rusar dollarn i värde riskerar den amerikanska exporten att knäckas.

Det sägs ofta nu att vi går mot riktigt hyfsade tider. Inte bara onsdagskvällens signaler från den amerikanska centralbanken vittnar om det. Även den svenska Riksbanken talar i optimistiska ordalag. I samband med sitt räntebesked (fortsatt minusränta, fortsatt nedtryckt gaspedal) häromdagen sa Riksbanken att konjunkturen stärks och arbetslösheten faller. Men: inflationen har inte riktigt tagit fart. Visst, den stiger. Men den är ”ännu inte på fast mark” enligt Riksbanken. För nästa år, däremot spår Riksbanken att inflation hamnat på fastare mark: 1,7 procent om man räknar bort bostadsräntorna. Industrins fack har krävt höjda löner med 2,8 procent.

Räntehöjningen kommer precis när industrins parter just ska växla avtalskrav med varandra. Innehållet i de kravlistorna förändras knappast av den amerikanska centralbankens räntehöjning. Men tonläget, argumentationen – och kanske i slutändan också utfallet?