Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Sluta snusa

Hur kan det vara så svårt att sluta? ”Efter ett år som tobaksfri så kommer du tänka, vad lätt det var, egentligen. Det handlar ju faktiskt bara om att inte ta en snus”, säger Björn Melin på Volvo PV i Skövde. Foto: MIKAEL LJUNGSTRÖM
Gollum i Sagan om ringen var så besatt av härskarringen att han både mördade och dog för den. Så funkade snusdosan för Björn Melin, bildlikt talat.

”Gå ihop i en grupp och hjälp varandra”

Gemensam kamp. Snus har en enorm dragningskraft, och Björn Melin fick återfall efter återfall. Till slut lyckades han bekämpa giftet -med hjälp av Sagan om ringen.

Snusare i Sverige

Den årliga försäljningen av snus i Sverige uppmäts till cirka 0,8 kilo per person som är 15 år eller äldre (uppgifter från 2012).

Antalet snusare uppskattas till över en miljon, varav 200 000 kvinnor. Snusning är betydligt vanligare i Sverige än i något annat land.

2012 snusade 21 procent av männen och 3 procent av kvinnorna dagligen.

Det var en kompis som erbjöd honom: ”Prova, det är jättegott.” Björn Melin var då 21 år och jobbade på en annan arbetsplats än nu. Han trivdes inte riktigt och stressade mycket. Så vad sjutton. Han tog en snus, och sedan en till. Det var inte gott i början, men det gav en ny ingrediens till tråkiga dagar.

– Jag tyckte att jobbet var trist och började snusa för att ha något annat att göra. En konstig anledning men så var det.

Efter tio år hade Björn bytt till Volvo PV i Skövde. Han hade också nått en punkt där han ville slippa vara slav under nikotinet. Han fick hjälp av en stödperson på företagshälsovården. Dessutom var det flera andra på företaget som också ville sluta.

– Vi pratade om det med varandra, det blev något gemensamt. Och stödet från företagshälsovården var mycket bra. Det är jag tacksam för i dag.

Samtidigt insåg han att grovjobbet måste han göra själv.

– Jag fick många återfall. Det kunde gå två dagar eller fyra veckor. När jag föll tillbaka snusade jag ett tag och sedan gjorde jag ett nytt försök. Satte ett nytt sluta-datum och försökte igen och igen. Massor av gånger.

Även om vissa människor har lättare att sluta än andra, är nikotinberoende som huvudregel mycket starkt. Björn drar en sagolik parallell – nämligen till den älskade men förtärande metallbiten i Sagan om ringen.

– Gollum kunde lika gärna ha hållit i en snusdosa. Men nu var det härskarringen. När hans sista ögonblick var kommet höll han kvar ringen. Precis så svag kände jag mig när beroendet var som starkast.

Medan återfallen pågick samlade han envetet på sig fakta om både snus och hur beroendet fungerar. Han såg hopkoket av kemikalier framför sig, och hur det påverkade hans hjärna.

För att sysselsätta och peppa sig själv läste han mycket, lyssnade på musik och ljudböcker. Han skapade också ett mantra, eller en ramsa, som han upprepade när suget försökte ta makten: ”Min vilja är av sten, till varje pris ska jag lyckas.”

– Det var tufft men det gick till slut. Gollum lyckades inte, men jag och Frodo gjorde det.

Andra i hans omgivning har förstås fortsatt. Ibland när han ser en dosa i fikarummet eller hemma hos en kompis far tanken genom huvudet. Kanske skulle man prova, bara en?

– Då är det bara att låta den tanken passera förbi.

Till syvende och sist är det ju tankarna som styr. Nikotin­hjälpmedel kan säkert hjälpa vissa, säger han, men han tror inte att de är avgörande.

– Min far försökte sluta med både cigaretter och snus massor av gånger. Han provade allt från nikotinplåster till akupunktur och någon sorts ring man skulle ha i örat. Inget fungerade. Han kom fram till att allt sitter i huvudet. För honom kom vändpunkten när han låg på sjukhus en natt och fick se några patienter som led av KOL. Då slutade han med tobak.

Svårt att sluta? Björn Melin tipsar.

Gå ihop

Är ni flera som vill sluta? Gå ihop i grupp och ta hjälp av varandra. Hör efter om vilken hjälp ni kan få av företagshälsovården.

Bestäm dig

Sätt ett datum när du ska sluta snusa. Håll det datumet. Man får återfall ibland. Sätt ett nytt datum. Om du vill kan du säga till folk att du har slutat, då blir det mer på riktigt.

Acceptera hur det känns

När du slutar får du abstinensbesvär, men det är inte farligt, det går över. Ibland kan känslorna svalla. Gråt när du måste. Var förbannad när du är förbannad, och så vidare.

Stärk viljan

Intala dig själv att det inte finns någon återvändo till ditt gamla liv. Ta fram din hand och knyt den framför dig och se din styrka av järn.

Ta hand om dig

Ta minut för minut. Var i nuet. Stressa inte. Lyssna på avslappningsmusik. Minska kraven på dig själv. Du är bra som du är.

Läs mer:


at@da.se

3Kommentarer

Ylva:

Min dåvarande man slutade med snus efter 40 års snusande när han började dricka Aloe Vera. Det GICK helt enkelt inte att snusa. Hans nya ”mun-kemi” gjorde att snus smakade skit. 🙂

Jan Lindman:

I juli år 2013 vid en ålder på 49 år slutade jag helt sonika med snus. Jag hade då snusat mer eller mindre oavbrutet sedan jag var femton. Jag började dagen efter frukost med att plocka fram snusdosan ur fickan för att baka en prilla. Men någonstans där hejdade jag mig och stoppade tillbaka snusdosan i fickan. Jag berättade inte för någon om detta inte ens min egen hustru fick veta någonting om mitt försök att sluta med snus. Den första dagen fortlöpte utan att jag la in en endaste snusprilla. Dagar passerade. Dagar blev till veckor. Veckor till månader. De första tre månaderna hade jag snus med mig vart än jag gick. Om någon frågade mig om jag kunde bjuda på en snus. Då bjöd jag på en snus. För egen del lät jag helt sonika bli att nyttja snus. Min hustru frågade mig under resans gång om jag hade slutat snusa. Jag svarade att ”det är möjligt”. Efter drygt tre månader gav jag bort snusstocken som jag hade haft liggande i frysen till en snusande arbetskollega. Nu är det tjugohundrasexton och jag har inte använt snus sedan dess. Jag har heller inte och har inte haft några problem med andra som snusar. Det stör mig inte det minsta.

Mikko:

Jag slutade snusa genom att inte köpa mer snus när sista dosan var slut och det var för flera år sen

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Här sitter jag och tuggar tuggummi"

KrönikaI fjol bad reportern Anna Tiberg DA:s läsare om hjälp att sluta snusa. Hon kom i kontakt med Björn i Skövde - men det tog ett år av kval och undanflykter innan hon verkligen gjorde som han sa.

1
  Foto: TT NYHETSBYRÅN

Tre löften – och ett rop på hjälp

NyårslöftetSluta snusa! Träna! Lära sig något nytt! Har ni sagt det förut? Det har vår reporter Anna Tiberg också. Därför har hon nu ett nytt sätt att närma sig nyårslöftet.

 

"Så blir du fri från snuset"

Läsarbrev"Intala dig själv att det inte finns någon återvändo till ditt gamla liv", skriver Björn på Volvo PV i Skövde.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

6

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.