Industriarbetarnas tidning

Pension på deltid – så funkar det

25 januari, 2016

Skrivet av

DA reder ut Att gå ner i tid efter 60 och behålla lönen – så ska fler industriarbetare klara att stanna längre i arbetslivet. Möjligheten finns redan för medlemmar i IF Metall och GS. Nu vill facken öka takten på sparandet till deltidspensionen.

Avtal inom GS och IF Metall med deltidspension:

Allokemisk industri
Buteljglasindustri
Byggnadsämnesindustrin
Explosivämnesindustrin
Gemensamma Metall
Glasindustrin
IMG-avtalet
Industriavtalet
Kemiska fabriker
Läder- och sportartiklar
Motorbranschavtalet
Oljeraffinaderier
Skogsavtalet
Sockerindustrin
Stenindustrin
Stoppmöbelindustriavtalet Sågverksavtalet
Teknikavtalet
TEKO-avtalet
Träindustriavtalet
Tvättindustrin
Virkesmätningsavtalet
Återvinningsföretag

da-reder-ut-tabell

Vi har kollat hur mycket de extra deltidspremierna räcker till. Eftersom du även kan använda din vanliga avtalspension på det här sättet kan du ta ut mer än så här, men ju mer du tar ut desto lägre ersättning får du när du väl går i pension på heltid.

Inga beräkningar kan ge säkra svar eftersom utfallet bland annat beror på hur mycket pengarna växer. Exemplen utgår från att avkastningen på premierna i snitt är 2 procent högre än reallöneökningen.

Extra premier

Från och med 2013 sätter din arbetsgivare in extra premier till din vanliga avtalspension (om du jobbar på ett företag med något av kollektivavtalen i listan till höger). Premien betalas från din första arbetsdag, oavsett anställningsform och ålder.

Beroende på avtal varierar premien mellan 0,5 och 1,6 procent. Ett av kraven från GS och IF Metall i årets avtalsrörelse är att premierna ska höjas.

Jobba mindre – behåll lönen

När du fyllt 60 kan du gå ner i tid och välja hur stor del av din förlorade inkomst du vill ersätta med hjälp av deltidspensionen. Det finns förstås vissa begränsningar.

Kollektivavtal krävs

Uppgörelsen gäller bara på arbetsplatser med kollektivavtal. Andra arbetsgivare gör inga extra premieinbetalningar (det är inte säkert att de betalar för någon avtalspension alls) och du har inte lika stark rätt att gå ner i tid.

Arbetsgivaren kan neka

Du ansöker om deltid sex månader i förväg och kan ha önskemål om hur arbetstiden ska se ut – jobba mindre varje dag eller färre dagar i veckan till exempel, men det måste fungera för din arbetsgivare också.
Tycker arbetsgivaren att deltid (oavsett form) stör verksamheten på ett ”beaktansvärt sätt” kan du nekas deltid, men då går facket in och förhandlar. Kan störningarna åtgärdas har arbetsgivaren inte rätt att säga nej.

Tar lång tid

Systemet med deltidspension infördes först 2013 så det kommer att ta många år innan tillräckligt mycket extra pengar har satts in för att bekosta deltid med bibehållen lön under någon längre period. Titta på räkneexemplen här intill.

En del av pensionen

De extra premierna sätts in på samma konto som din vanliga avtalspension. Varken du eller försäkringsbolaget vet hur mycket av din totala avtalspension som kommer från deltidspremierna.

Funderar du på att jobba deltid efter 60 – kontakta ditt försäkringsbolag för att diskutera hur mycket du kan ta ut för att få en rimlig inkomst och hur det påverkar din framtida ersättning.

Din vanliga avtalspension kan användas på det här sättet även om din arbetsplats inte omfattas av deltidspensionen.

Frivilligt

Om du inte vill gå ner i tid ligger pengarna helt enkelt kvar tills du vill ta ut din avtalspension.

Försäkringen följer med dig

Premierna betalas in till försäkrings­bolag där de ligger kvar på ditt konto oavsett om du byter jobb eller om din arbetsgivare skulle gå i konkurs.

I stället för lön

Premierna som din arbetsgivare betalar in har du själv bekostat. En del av löneökningarna har nämligen bytts ut mot premier.
Så här: Fack och arbetsgivare enades vid senaste avtalsrörelsen om att det fanns utrymme för 6,8 procents löneökningar på tre år. Beroende på vilket avtal som gäller på din arbetsplats har mellan 0,5 och 1,6 procentenheter i stället omvandlats till premier.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal ”banbrytande”. Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en ”för hög, men ändå rimlig nivå”.

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

”Höj de lägsta lönerna”

”Höj de lägsta lönerna”

Lägstalöner, mindre övertid, arbetsmiljö. Dagens Arbete frågade några av de 170 ombuden på avtalsrådet vilka som är de viktigaste frågorna i kommande avtalsrörelse.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?