Kampen om din arbetstid
Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.
Industriarbetarnas tidning
25 januari, 2016
Skrivet av Marie Edholm
DA reder ut Att gå ner i tid efter 60 och behålla lönen – så ska fler industriarbetare klara att stanna längre i arbetslivet. Möjligheten finns redan för medlemmar i IF Metall och GS. Nu vill facken öka takten på sparandet till deltidspensionen.
Allokemisk industri
Buteljglasindustri
Byggnadsämnesindustrin
Explosivämnesindustrin
Gemensamma Metall
Glasindustrin
IMG-avtalet
Industriavtalet
Kemiska fabriker
Läder- och sportartiklar
Motorbranschavtalet
Oljeraffinaderier
Skogsavtalet
Sockerindustrin
Stenindustrin
Stoppmöbelindustriavtalet Sågverksavtalet
Teknikavtalet
TEKO-avtalet
Träindustriavtalet
Tvättindustrin
Virkesmätningsavtalet
Återvinningsföretag
Vi har kollat hur mycket de extra deltidspremierna räcker till. Eftersom du även kan använda din vanliga avtalspension på det här sättet kan du ta ut mer än så här, men ju mer du tar ut desto lägre ersättning får du när du väl går i pension på heltid.
Inga beräkningar kan ge säkra svar eftersom utfallet bland annat beror på hur mycket pengarna växer. Exemplen utgår från att avkastningen på premierna i snitt är 2 procent högre än reallöneökningen.
Från och med 2013 sätter din arbetsgivare in extra premier till din vanliga avtalspension (om du jobbar på ett företag med något av kollektivavtalen i listan till höger). Premien betalas från din första arbetsdag, oavsett anställningsform och ålder.
Beroende på avtal varierar premien mellan 0,5 och 1,6 procent. Ett av kraven från GS och IF Metall i årets avtalsrörelse är att premierna ska höjas.
När du fyllt 60 kan du gå ner i tid och välja hur stor del av din förlorade inkomst du vill ersätta med hjälp av deltidspensionen. Det finns förstås vissa begränsningar.
Uppgörelsen gäller bara på arbetsplatser med kollektivavtal. Andra arbetsgivare gör inga extra premieinbetalningar (det är inte säkert att de betalar för någon avtalspension alls) och du har inte lika stark rätt att gå ner i tid.
Du ansöker om deltid sex månader i förväg och kan ha önskemål om hur arbetstiden ska se ut – jobba mindre varje dag eller färre dagar i veckan till exempel, men det måste fungera för din arbetsgivare också.
Tycker arbetsgivaren att deltid (oavsett form) stör verksamheten på ett ”beaktansvärt sätt” kan du nekas deltid, men då går facket in och förhandlar. Kan störningarna åtgärdas har arbetsgivaren inte rätt att säga nej.
Systemet med deltidspension infördes först 2013 så det kommer att ta många år innan tillräckligt mycket extra pengar har satts in för att bekosta deltid med bibehållen lön under någon längre period. Titta på räkneexemplen här intill.
De extra premierna sätts in på samma konto som din vanliga avtalspension. Varken du eller försäkringsbolaget vet hur mycket av din totala avtalspension som kommer från deltidspremierna.
Funderar du på att jobba deltid efter 60 – kontakta ditt försäkringsbolag för att diskutera hur mycket du kan ta ut för att få en rimlig inkomst och hur det påverkar din framtida ersättning.
Din vanliga avtalspension kan användas på det här sättet även om din arbetsplats inte omfattas av deltidspensionen.
Om du inte vill gå ner i tid ligger pengarna helt enkelt kvar tills du vill ta ut din avtalspension.
Premierna betalas in till försäkringsbolag där de ligger kvar på ditt konto oavsett om du byter jobb eller om din arbetsgivare skulle gå i konkurs.
Premierna som din arbetsgivare betalar in har du själv bekostat. En del av löneökningarna har nämligen bytts ut mot premier.
Så här: Fack och arbetsgivare enades vid senaste avtalsrörelsen om att det fanns utrymme för 6,8 procents löneökningar på tre år. Beroende på vilket avtal som gäller på din arbetsplats har mellan 0,5 och 1,6 procentenheter i stället omvandlats till premier.
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.
När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.