Industriarbetarnas tidning

Musik utan gränser

5 februari, 2016

Skrivet av Malin Clausson & Lisa Thanner

Lisa Thanner
Lisa Thanner

I 40 år har musikrörelsen Sistema lärt barn i utsatta områden spela instrument men också fostrat dem till att bli goda medborgare. Idag finns El Sistema över hela världen, bland annat i Sverige.

Lisa Thanner

Född 1960.
Utbildad på Fotoskolan i Göteborg och Göteborgs universitet.
Fotograf på GP sedan 1993, men verksam med egna projekt vid sidan om.
Har nyligen utkommit med ­boken El Sistema – svensk kulturskola i förändring tillsammans med journalisten Malin Clausson.
Har prisats i fototävlingen Årets bild och fick ­Arbetets museums dokumentärfotopris 2010.

Musikern, ekonomen, filosofen och politikern José Antonio Abreu grundade orkesterverksamheten El Sistema i Venezuela 1975. Historien om hur han samlade elva unga musiker i ett garage för att starta ett socialt projekt mot fattigdom är legendarisk.

65 länder har hittills tagit efter. En av fixstjärnorna, världsdirigenten Gustavo Dudamel, beskriver det som ett system som producerar bättre medborgare: ”Det som krävs för att lära dig att spela i orkester, hård övning, disciplin, att fungera i samspel med andra, det är precis de verktyg du behöver för att skapa dig ett bra liv också utanför musiken.”

I februari 2015 firades 40-årsjubileet i Venezuela. 2015 firade också El Sistema Sverige fem år sedan starten i Hammarkullen. I dag finns verksamheten i ett 20-tal kommuner och sysselsätter 7 000 barn på fritiden.

I Sverige syftar El Sistema till att motverka segregation och klassklyftor och stärka den kommunala kulturskolan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.