Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Vi som fångade för många dagar

18 februari, 2016

Skrivet av

Malena Ernman är opersångerska och debattör.
Malena Ernman är opersångerska och debattör.

I filmen Döda poeters sällskap så utmanar Robin Williams en stel, disciplintyngd skolmiljö och lär eleverna betydelsen av carpe diem. Fånga dagen. Resultatet blev en lysande film fylld av lika lysande skådespelarinsatser vars berättelse hyllades världen över. Det var en film som, minst sagt, låg helt rätt i tiden. Det märks inte minst på hur man lyckades ta ett uttryck som redan fanns överallt och göra det till sitt eget på ett helt organiskt och trovärdigt sätt. Carpe diem var filmens budskap och plötsligt fanns den tusenåriga klichén ännu mera överallt.

Vi blev bra på det där med att fånga dagen. Väldigt bra. Och det var tur för vi levde i en tid då det lämpade sig extra bra att just fånga dagar; muren föll och gränserna öppnade sig. Vi reste varv på varv runt jorden och världen krympte för varenda minut. Flygbiljetter blev billigare, välfärden ökade och plötsligt var ordet weekendresa inte längre någonting som bara hörde hemma i vokabulären hos extrema höginkomsttagare på Strandvägen i Stockholm.

Alla hade självklart inte råd att överväga lite jetlag för möjligheten att få shoppa loss på Manhattan under random helg i oktober… men ganska många hade det. Alla hade inte råd att ligga vid en strand i Sydostasien när den svenska vintern härjade som värst kring gator, åkrar och perronger. Men ganska många hade det. Ganska många fler än vi någonsin kunnat drömma om när vi klev ut från biosalongerna den där hösten 1989, med Robin Williams ord redan ekandes i vår ryggmärg. Carpe diem, sa salig Robin, och vi gick ut i världen och gjorde just precis det.

Vi fångade dagen! Och vi gjorde det med eftertryck.

Vårt ekologiska fotavtryck i Sverige är stort. Det finns de länder vars avtryck är större men faktum är att det skulle krävas nästan fyra jordklot om alla på jorden levde som vi gör i Sverige.

Idag, tjugofem år senare, så börjar vi sakta inse att när vi gick ut för att fånga dagen så fångade vi inte bara en dag, eftersom det ekologiska priset för den där fångade dagen ofta var hela veckor och ibland hela månader och kvartal – allt i vår jakt efter drinkar i solnedgångar, ett nytt kök i dansk design eller ett par skitsnygga skor som inte gick att köpa någonstans hemma i den fjällhöga nord.

En onsdagmorgon i januari går jag runt i ett helt öde Mall of Scandinavia, den nya jättegallerian i Solna. Den generösa ekinteriören välkomnar mig tillsammans med otaliga butiker fulla med saker som fyller liknande gallerior i varenda stadsdel runt hela världen. På gatan utanför skymtar jag en barnfamilj på väg in i Migrationsverkets lokaler. De ser stressade ut. Inte så där men skynda er nu ungar så vi hinner i tid till dagis – stressade. Nej, den här familjen signalerar en helt annan stress. En allvarlig, långsam stress. En stress som man i Sverige nästan bara ser i sjukhuskorridorer.

Jag lämnar Mall of Scandinavia tomhänt. Jag åker hem och beslutar mig för att inte på något sätt försöka fånga onsdagen den tjugonde januari 2016. Jag tänker låta den här dagen löpa. Istället så sätter jag mig och dricker kaffe och tänker att någon borde göra en riktigt, riktigt bra film om sisådär 10-15 år där budskapet är ordet måttfullhet.

Genom köksfönstret ser jag hur januariljuset redan har tagit sig en månad från vintersolståndet. Jag klappar hunden som sover vid mina fötter och plötsligt ler jag åt salig Robin i sin himmel; jag gjorde det i alla fall. Jag fångade den tjugonde januari 2016. Och faktum är, att jag hade inte ens behövt lämna köksbordet.

Malena Ernman, Opersångerska och debattör

10 kommentarer till “Vi som fångade för många dagar

  • Suverän beskrivning av Malena och så skönt att läsa. Engagemang och visa ord från en medmänniska med fötterna på jorden och som också är en firad operasångerska.

  • Fantastiskt bra skrivet, Fångar på pricken en tom dag i en galleria och så slutknorren: måttfullhet. Länge sedan jag kom i kontakt med eller hörde det ordet.

  • Malena Erman är en värdig, klok och inte bara skönsjungande artist men också med stort civilkurage höjer rösten till oss för de minsta och känsligaste …

  • Jag har fångatt för många elefanter i mitt liv! Ibland hade jag hoppss de vore myror istället… Men ögonblick och närhet kan aldrig fångas för mycket! Bara som ett skarpt och tveggat svärd som rensar trädet från de ruttna och dåliga grenarna…

  • Hon har inget mer att tillägga än det som redan sagts. Fattar inte hur hon kan få betalt för att skriva sina fullständigt visionslösa floskler!

  • Rakryggad, konkret och engagerad är Malena, som liksom andra verbala sanningssägare får hon många välförtjänta följare. För att citera en annan, nämligen Marcus Birro:” Frihet utan gemensamma värderingar är ingen frihet alls”. Har vi blivit så valhänta med ”friheten” att vi inte inser att den har ansvar och reflekterande som släktingar?

  • Det är just det som är problemet – att fånga dagen är ett varumärke, en image, något som kan säljas. Köp fula skor som sabbar ryggen, fula bilar som sabbar miljön, fånga dagen genom konsumtion. Allt är en image, till och med själen.

Lämna ett svar till H Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

I år önskar jag mig ett mirakel

I år önskar jag mig ett mirakel

Malena Ernman har för första gången på länge en tydlig önskan till jul.

Volontären fick pris – men sen då?

Årets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

”Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?”

”Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Men lösningen ligger alltid hos någon annan”, skriver Malena Ernman.

Vi måste offra världen för klimatets skull

Jag har alltid varit flygrädd. Jag har alltid avskytt precis allt som har med flygresor att göra. Utom när man väl har landat förstås.

Karusellen snurrar allt snabbare

Hur fort är fort nog? Alla klarar inte av att anpassa sig till den uppskruvade hastigheten.

Det älskar jag med Sverige

”I en bred och inkluderande nationalism får alla människor plats” skriver Malena Ernman i en krönika.

”Gör läxan, Morgan Johansson”

”Gör läxan, Morgan Johansson”

Osanna klyschor när Morgan Johansson svarar på hanteringen av de unga ensamkommande och nya gymnasielagen, skriver Marga Sandström från organisationen Världen i Värmland.

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Kajsa Borgnäs: Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik.

Stoppa smittan allas ansvar

Läget är allvarligt. Det vi i somras trodde skulle vara en höst av lättnader för att allt gick åt rätt håll har nu förbytts i djup oro över en smittspridning som bara ökar. En andra våg tycks obönhörligen ha svept över Europa liksom Sverige. Regeringen och folkhälsomyndigheten inför därför nu stränga restriktioner som innebär att […]

Vad SR-bossen borde ha sagt

Vad SR-bossen borde ha sagt

Sveriges Radio är inte en rasistisk arbetsplats. Men rasismen finns även där, skriver Alexandra Pascalidou.

Nya gymnasielagen

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Hundratals unga ensamkommande måste hitta fasta jobb innan jul för att få stanna i Sverige. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) tycker att Sverige varit generösa mot gruppen – men föreslår nu vissa lättnader på grund av pandemin.