”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Slutspurt i avtalsrörelsen

DA reder ut varför avtalsrörelsen kärvar

Avtalsrörelsen kärvar och industrifacken talar om konflikt. Vad händer nu? DA reder ut det trassliga spelet om din nya lön och dina arbetsvillkor.

Just nu är det tyst från förhandlingarna. Efter arbetsgivarnas nej till 2-årsavtal har avtalsrörelsen hamnat i baklås.

Det kärvar mer än vanligt den här gången. I tre månader har förhandlingarna pågått mellan å ena sidan facken inom industrin (IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges ingenjörer) och å andra sidan arbetsgivarna.

Sedan första mars har parterna fått hjälp av de opartiska ordförandena, Opo. Tanken är att Opo ska se till att få fram ett avtal i rätt tid. Alltså före mars månads utgång.

Varför är det så viktigt att avtalet blir klart i tid?

För att kunna komma först. Är det något som facken inom industrin och arbetsgivarna är ense om så är det att industrins avtal ska ”sätta märket” för resten av arbetsmarknaden. Industrins avtal ska vara normerande, som det brukar heta. Inga avtalsområden ska få mer än industrin.

Om andra hinner före industrin, vad händer då?

Då förlorar industrins avtal sin roll som riktmärke. I så fall hotar avtalskaos och huggsexa som på 1980-tralet, menar de som värnar Industriavtalet. Många känner sig heller inte bundna av industrins märke. Exempelvis har 6F-facken (Byggnads, Målarna, Elektrikerna, Fastighets och Seko) krävt högre löneökningar än vad industrins fack har gjort. Och deras avtal går också ut nu sista mars.

Varför kommer inte arbetsgivarna och facken inom industrin överens?

Man tycks stå alltför långt ifrån varandra. Inte minst när det gäller lönerna. Arbetsgivarna kan tänka sig ett ettårigt avtal på 0,5 procent. Facken kräver 2,8 procent.

Gäller det bara lönerna?

Nej, det gäller också frågor om inflytande och flexibilitet. Till exempel hur länge och när du ska jobba.

Hur då?

Den största arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen vill att arbetsgivaren ska kunna variera arbetstiden med 5 timmar i veckan. Det skulle öppna för lördagsarbete.  En annan stor arbetsgivarorganisation, Ikem (plast, kemi, läkemedel), vill ge den enskilde arbetsgivaren rätt att variera arbetsdagen med 2 timmar – om man inte kommer överens med den lokala fackklubben om något annat. Med sådana här ”arbetstidskorridorer” minskar de anställdas inflytande över arbetstiderna, enligt facket.

Löner och arbetstider. Finns det fler frågor där parterna står långt ifrån varandra?

Definitivt. Det finns särskilt en fråga på Teknikavtalet som är det största avtalsområdet och som vill vara först ut. Den riktigt heta frågan handlar om ”kollektivavtalets disposivitet”.

Vad menas med det?

Att du kan få jobba för löner som ligger under och på arbetsvillkor som är sämre än vad som anges i kollektivavtalet. ”Disposivitet” betyder att något inte är bindande. Arbetsgivarna inom verkstadsindustrin vill inte att det riksomfattande kollektivavtalet ska vara bindande för alla arbetsplatser.  Tvärtom ska den enskilde arbetsgivaren kunna komma överens med den lokala fackklubben om lägre löner och sämre villkor än vad som står i kollektivavtalet.

Hur motiverar arbetsgivarna det?

De ekonomiska förutsättningarna ser så olika ut för olika företag, menar man. Teknikföretagen säger att man lokalt ska kunna ”komma överens om villkor som är anpassade till verksamhetens situation”. Ett företag ska inte ens behöva vara bundet att betala ut lönehöjningar. ”Hela löneavtalen inklusive utrymmet för lönerevision ska vara lokalt dispositiva”, heter det i Teknikföretagens avtalsbud från i december.

Men det är väl egentligen inget nytt?

Nej, man kan säga att arbetsgivarna i verkstadsindustrin drivit det kravet i snart 25 år. Utan framgång.

Skulle de vara närmare ett genombrott den här gången?

Skillnaden mot tidigare är att nu har inte kravet kunnat sorteras bort från förhandlingarna.

Hur då ”sorteras bort”?

Det har med förhandlingsgången att göra. Den normala gången har varit att Opo först föreslår en skiss för parterna. Inga siffror, inget konkret utan i stort sett bara hur långt avtalet skulle kunna vara. När Opo fått ja på sin skiss går de vidare och återkommer med ett mer konkret första förslag till nytt avtal. När de är klara med det förslaget återstår slutbudet. Under gången brukar de riktigt heta frågorna – där facket och arbetsgivarna står riktigt långt ifrån varandra – kunna sorters bort för att möjliggöra ett nytt avtal.

Och i år?

Nu finns inte ens en skiss eftersom arbetsgivarna sa nej till den. Inte heller något första avtalsförslag. Det här innebär att inga svåra frågor har försvunnit under resans gång. Opo har inte kommit någonstans och snart går tiden ut.

Vad innebär det?

Att facken och arbetsgivarna inte kommit närmare varandra. De stora skillnaderna finns kvar inför slutrundan. Både vad gäller löneökningarnas storlek, arbetstiderna och frågan om man ska kunna träffa lokala avtal som är sämre än kollektivavtalet.

Och därmed ökar konfliktrisken?

Ja, eftersom skillnaderna fortfarande är så pass stora. Om arbetsgivarnas krav på ”disposivitet” ligger kvar och det blir konflikt så blir det av all att döma en konflikt om hela kollektivavtalet, inte om någon procent hit eller dit.

Vad är det som är särskilt svårsmält för arbetsgivarna?

Nivån på fackens lönekrav förstås. De tycker 2,8 procent är alldeles för mycket och hänvisar bland annat till den obefintliga inflationen och osäkra exportmarknaden. De vill heller inte ha några individgarantier eller höjningar av avtalens lägsta löner. Dessutom vill de bestämma mer över arbetstiderna och inte behöva köpslå med det lokala facket. Det måste bli enklare och billigare att göra arbetstiderna mer flexibla, säger Teknikföretagen.

Vilket är det troligaste scenariot framöver?

Svårt att säga, men med tanke på att tiden är knapp så talar mycket för att Opo lägger ett slutbud direkt – utan att ha kunnat plocka bort de riktigt heta och svårsmälta kraven. Och då står vi för en mycket komplicerad situation som mycket väl kan utmynna i konflikt.

Vad innebär konflikt?

Att facken kan låta sina medlemmar exempelvis vägra övertid. Facket kan också blockera nyanställningar, ta ut vissa företag i strejk och begära sympatiåtgärder från andra fackförbund. Arbetsgivarna kan å sin sida stänga ute fackens medlemmar från sina jobb, det kallas lockout.

Blir det konflikt direkt om inget avtal finns den sista mars?

Nej, inte nödvändigtvis. Om förhandlingarna drar över tid kan parterna antingen förlänga (prolongera på avtalssvenska) det avtal som gäller idag. Eller säga upp avtalet. Prolongeras inte avtalet går vi in i ett avtalslöst tillstånd. Då har parterna rätt att varsla om konflikt. Men Opo kan skjuta upp en stridsåtgärd i sju eller i vissa fall 14 dagar.

Om det blir konflikt, vad kan hända då?

Vanligtvis börjar facken med en övertidsblockad. Det vill säga: inga medlemmar befattar sig med övertidsarbete. Det kan slå hårt mot företagen.

Varför skulle en övertidsblockad vara så effektiv?

Företagen är beroende av att det jobbas övertid. Många företag har hållit nere antalet fast anställda och blir det mycket att göra får folk jobba över. Övertid är en del av flexibiliteten. Den flexibla industri vi har sedan 20-25 år tillbaka innebär att man jobbar ”just in time”.  Det vill säga: produkterna ska fram på kortast möjliga tid efter att man har fått in en order. Därför är företagen beroende av ”precisions-bemanning”. Rätt antal människor i produktionen vid rätt tidpunkt. ”Just in time”-produktionen är mycket störningskänslig och därför skulle sannolikt en övertidsblockad vara mycket kännbar. För facket har en övertidsblockad den fördelen att den både är verkningsfull och billig.  Man behöver ju inte betala ut något strejkunderstöd. IF Metall kan låta sin strejkkassa på 8,7 miljarder kronor ligga orörd samtidigt som man tillgriper kännbara stridsåtgärder.

Det har ju varit arbetsfred så länge. Vilka erfarenheter finns det av övertidsblockader?

20 år har gått sedan den senaste konflikten i verkstadsindustrin. Dåvarande Metall blockerade övertiden och fick till slut igenom ett avtal som man var rätt nöjt med. Dels lyckades facket påbörja en arbetstidsförkortning. Dels förhindrades arbetsgivarnas försök att tillåta lokala försämringar av kollektivavtalet. Det var just efter den avtalsrörelsen som parterna satte sig ner och förhandlade fram en ny förhandlingsordning, Industriavtalet.

Har det varit någon konflikt inom industrin under Industriavtalets snart 20 åriga historia?

Bara en gång. Våren 2010, då Pappers strejkade. Efteråt sa arbetsgivarna upp Industriavtalet och ville förhandla om det. Ett nytt Industriavtal fanns på plats året efter, men utan Pappers som valde att lämna samordningen inom industrin.

 

Läs mer:


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pusslet alla har en åsikt om

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

3

Bättre flöde utan dyra fikaraster

Toyotas grannföretag Aros Electronics införde också sextimmarsdag. Men här förkortades i stället drifttiden från 16 till 12 timmar. På köpet fick de jämnare flöde i produktionen.

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

2

Parterna samlas för påskuppgörelse

GS-facket har rensat bordet inför slutförhandlingen som startar i påskhelgen, IF Metall bär med sig ett antal tunga frågor. Avtalet går ut om nio dagar.

Striden om tiden

DA reder utVarför är arbets­givarnas krav på anpassad arbetstid ett rött skynke för facken?

Arbetstidskontot - ett älskat val i fara

I årets avtalsrörelse kräver Pappers en fortsatt påfyllning av arbetstidskontot – men arbetsgivarna spjärnar emot.

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Arbetstidskorridoren ger arbetsgivaren möjlighet att bestämma mer över när du ska jobba. Nu vill arbetsgivarna att den förlängs och därigenom öppna för lördagsarbete.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Avtalsrörelsen kan skjutas fram

Avtalsrörelsen kan komma att skjutas fram. Det pågår diskussioner bland fackförbunden. Men ännu har inget meddelats officiellt.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

LönAvtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

”Låglönesatsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

ArbetstidArbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

1

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Avtal 2020Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

4

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

2

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4
Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

Skiftschemat delar Grycksbo

Avtal 2020Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

1

Pappers hoppas på högre lönelyft än det finländska

Avtal 2020I måndags avslutades en cirka två veckor lång strejk på finländska pappersbruk.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.