Lönegapet på pappersbruken är större än någonsin
Skiljer tiotusentals kronor mellan högst och lägst betalda bruk ”Mer konkurrens om pengarna”
Parterna säger ja till 2,2 procent
Publicerad 2016-03-31, 19:01 Uppdaterad 2020-08-03, 16:32
Facken och arbetsgivarna inom industrin säger ja till slutbudet. Avtalet ger 2,2 procent på ett år, varav 0,2 procent sätts av till deltidspensionen.
Under dagen har fack och arbetsgivare inom industrin gått igenom slutbudet som de opartiska ordförandena (Opo) lämnade under förmiddagen. Båda parter har nu sagt ja. Det gamla avtalet löper ut vid midnatt natten till 1 april.
Avtalet blir på ett år och ger ett löneutrymme på 2,2 procent. Av detta ska 0,2 procent sättas av till deltidspensionen.
– Jag är väldigt nöjd med nivån. Vi har haft en hård fight om den rimliga nivån. Vi kan stå upp för det vi har sagt ända sedan i november – vi ska inte växla ner löneökningarna. Samtidigt lägger vi en god grund för reallöneökningen för våra medlemmar, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö .
Ni säger att det här är en normering, hur kan ni veta att de andra förbunden accepterar 2,2 procent?
– Vi är alltid i den situationen att vi träffar avtal först och kan inte i förväg veta hur nivån tas emot. Men vi har ingen anledning att tro att det inte kommer att respekteras.
Också IF Metalls ordförande Anders Ferbe verkade positiv:
– Vi hade fyra gemensamma krav från Facken inom Industrin – reallöneökningar, avsättning till pension, jämställdhet och arbetsmiljö. Vi har fått leverans inom alla områden och det är vi väldigt nöjda med.
Ferbe hävdar vidare att årets utfall är bra för båda parter:fortsätter:
– Med det här avtalet har vi också fortsatt normeringen på svensk arbetsmarknad. Värdemässigt ger avtalet samma värde som vi har i innevarande avtal.Det har en väldigt stor betydelse för många på arbetsmarknaden.
GS-fackets avtalssekreterare Tommy Andersson hävdar att motparten inte har fått igenom några av sina krav om möjligheten till lokala försämringar av kollektivavtalet.
– Det har varit ett rent ideologiskt försvarsarbete från vår sida. Vi har kämpat för våra rättigheter. Samtidigt har vi lyckats flytta fram positionerna.
Han får medhåll av IF Metalls förhandlare som också noterar att motparten inte lyckades förlänga den så kallade arbetstidskorridoren, vilket hade kunnat öppna för lördagsarbete.
– Ett rent avtal utan några försämringar. Det är en fantastisk framgång, säger Anders Ferbe.
Kravet från Facken inom industrin var från början 2,8 procent. I december gick arbetsgivarna ut med att löneökningarna måste hållas under 1 procent. I måndags lämnade de ett bud på 3,5 procent över två år, som facken sade nej till.
Arbetsgivarna är inte lika nöjda med avtalet. Teknikföretagens vd Åke Svensson säger på presskonferensen att det är bra att de har tecknat ett avtal eftersom det ger möjligheter att få ordning på arbetsmarknaden. Men:
– För oss i industrin är det här avtalet för högt. Det var därför vi erbjöd facken ett längre avtal på en lägre nivå. Med den här nivån är vi oroade för att inte kunna stärka konkurrenskraften. Det går ut över jobben i Sverige.
Även arbetsgivarna utgår från att avtalet nu blir ett märke för resten av arbetsmarknaden.
– Det är viktigt att det här betraktas som ett märke. Om inte andra parter respekterar det riskerar vi ytterligare arbetstillfällen, säger Marie Söderkvist på Livsmedelsföretagen.
Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten är besviken över resultatet av förhandlingarna.
– Det har varit ett låst läge och det beror på att vi har haft helt olika syn på den ekonomiska verkligheten. Vi kan se en globalt fallande tillväxt.
Facken inom industrin består av IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Industrins arbetsgivare är organiserade i Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM (innovations- och kemiindustrierna), Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Skogs- och Lantarbetsgivarna samt Grafiska Företagen.
Marie Edholm Harald Gatu
Alldeles för lågt, hade hellre sett en konflikt.
Om det är 12 månader så borde det kosta arbetsgivarna mer – 4% hade varit en bra nivå.
Hade förväntat mig lite mer, kan tycka att ett avtal på ett år borde generera minst 3%. Det är inga fruktansvärda siffror utan realistiska siffror. Att vi sitter med dessa små skvättar till löneökningar beror på att tekniksidan vet så väl att facken ALDRIG kommer att strejka. Känner så många som inte är med i facken pga att dom vet att dom ALDRIG kommer och våga eller vilja strejka.
Är besviken får jag säga.
Känns som att IF Metall lade sig ner ännu en gång.
Visst avtalet ligger på 12 månader.
Men då riktmärket var 2.8% så hade jag tyckt iaf 2.5%
Nu blir det 2,2% varav 0,2% till delpensionen dvs reallöneökningen blir 2%
Ja inte blir man något rikare inom industrin och kommer aldrig att bli det verkar det som.
Många andra områden lyckas bättre än industrifacken och IF Metall med övriga har nu många besvikna medlemmar
Som alla vet så bygger avtal på att ge och ta. Varför är det aldrig någon information om vad som arbetsgivarna fick igenom?
2,2% 😉 räcker gott och väl för att arbetsgivarna ska vara både mkt nöjda och ännu en gång inse hur lätt det är att hålla låga löner för arbetarna som genererar alla vinsterna och tjänstemännens höga löner!
En seger,kunde gärna varit mer ,det viktiga var att vi inte godkände arbetsgivarnas försämrings krav.
Reallöneökning?
De 2 procenten ger 650 kr i löneökning, men skatten tar 350 kr och hyreshöjningen 425 kr så vad blir kvar av höjningen ?!!
Deras löner har ökat mest
IF Metall och Vårdförbundet har höjt ordförandenas löner mest de senaste fem åren, med 20–30 procent. Samtidigt har de bara lyckats höja sina medlemmars löner med i snitt 11 procent under samma tid.
2010 var det nuvarande statsminister Stefan Löfven (S) som höll i ordförandeklubban på IF Metall. Han hade då 59 000 kronor i månadslön. Hans efterträdare Anders Ferbe har idag 77 082 kronor i månaden, det är en ökning med drygt 30 procent på fem år.
Jämlikheten är inte räddad. Den s.k. stupstocken för lägsta löneökning hamnar på 1,47kr enligt Livs medan genomsnittlig höjning är 2,94kr. Detta drabbar kvinnor, ungdomar och invandrare. Och naturligtvis mindre arbetsplatser utan klubb.
”Varför är det aldrig någon information om vad som arbetsgivarna fick igenom?”
för att svara på din fråga kan jag tala om för dig att Sverige är det enda landet i Europa där fackliga förhandlingar sker bakom stängda dörrar, finns ingen lag som säger att det måste finnas någon slags rapport på vad som framförhandlades, dvs. du vet aldrig om något vart tex. ”köpt”. Det är ganska konstigt med tanke på vi försöker och vara moderna i allt annat förutom när det kommer till dina rättigheter som arbetare. Arbetsgivaren har mer rätt på sin sida än vad du som arbetstagare har och det är ganska roligt med tanke på att du som arbetare befinner dig i en utsatt situation dagligen i ditt arbete, det känns naturligare att arbetaren skall ha mer rätt än arbetsgivaren vars intresse är att tjäna mer & mer pengar till den större utsugningsgrad för varje år som går.
Hos oss säger man att avtalet ger 2% på avtalets genomsnittslön vilket ger ett krontal på 514,82kr/månad. Detta enligt direktiv från Ikem. Stämmer detta så får vi inte ens 2%. Någon som vet?