Industriarbetarnas tidning

Parterna säger ja till 2,2 procent

31 mars, 2016

Skrivet av Marie Edholm Harald Gatu

Facken och arbetsgivarna inom industrin säger ja till slutbudet. Avtalet ger 2,2 procent på ett år, varav 0,2 procent sätts av till deltidspensionen.

Under dagen har fack och arbetsgivare inom industrin gått igenom slutbudet som de opartiska ordförandena (Opo) lämnade under förmiddagen. Båda parter har nu sagt ja. Det gamla avtalet löper ut vid midnatt natten till 1 april.

Avtalet blir på ett år och ger ett löneutrymme på 2,2 procent. Av detta ska 0,2 procent sättas av till deltidspensionen.

– Jag är väldigt nöjd med nivån. Vi har haft en hård fight om den rimliga nivån. Vi kan stå upp för det vi har sagt ända sedan i november – vi ska inte växla ner löneökningarna. Samtidigt lägger vi en god grund för reallöneökningen för våra medlemmar, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö .

Ni säger att det här är en normering, hur kan ni veta att de andra förbunden accepterar 2,2 procent?

– Vi är alltid i den situationen att vi träffar avtal först och kan inte i förväg veta hur nivån tas emot. Men vi har ingen anledning att tro att det inte kommer att respekteras.

Också IF Metalls ordförande Anders Ferbe verkade positiv:

– Vi hade fyra gemensamma krav från Facken inom Industrin – reallöneökningar, avsättning till pension, jämställdhet och arbetsmiljö. Vi har fått leverans inom alla områden och det är vi väldigt nöjda med.

Ferbe hävdar vidare att årets utfall är bra för båda parter:fortsätter:

– Med det här avtalet har vi också fortsatt normeringen på svensk arbetsmarknad. Värdemässigt ger avtalet samma värde som vi har i innevarande avtal.Det har en väldigt stor betydelse för många på arbetsmarknaden.

GS-fackets avtalssekreterare Tommy Andersson hävdar att motparten inte har fått igenom några av sina krav om möjligheten till lokala försämringar av kollektivavtalet.
– Det har varit ett rent ideologiskt försvarsarbete från vår sida. Vi har kämpat för våra rättigheter. Samtidigt har vi lyckats flytta fram positionerna.

Han får medhåll av IF Metalls förhandlare som också noterar att motparten inte lyckades  förlänga den så kallade arbetstidskorridoren, vilket hade kunnat öppna för lördagsarbete.
– Ett rent avtal utan några försämringar. Det är en fantastisk framgång, säger Anders Ferbe.

Kravet från Facken inom industrin var från början 2,8 procent. I december gick arbetsgivarna ut med att löneökningarna måste hållas under 1 procent. I måndags lämnade de ett bud på 3,5 procent över två år, som facken sade nej till.

Arbetsgivarna är inte lika nöjda med avtalet. Teknikföretagens vd Åke Svensson säger på presskonferensen att det är bra att de har tecknat ett avtal eftersom det ger möjligheter att få ordning på arbetsmarknaden. Men:

– För oss i industrin är det här avtalet för högt. Det var därför vi erbjöd facken ett längre avtal på en lägre nivå. Med den här nivån är vi oroade för att inte kunna stärka konkurrenskraften. Det går ut över jobben i Sverige.

Även arbetsgivarna utgår från att avtalet nu blir ett märke för resten av arbetsmarknaden.
– Det är viktigt att det här betraktas som ett märke. Om inte andra parter respekterar det riskerar vi ytterligare arbetstillfällen, säger Marie Söderkvist på Livsmedelsföretagen.
Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten är besviken över resultatet av förhandlingarna.
– Det har varit ett låst läge och det beror på att vi har haft helt olika syn på den ekonomiska verkligheten. Vi kan se en globalt fallande tillväxt.

Facken inom industrin består av IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Industrins arbetsgivare är organiserade i Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM (innovations- och kemiindustrierna), Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Skogs- och Lantarbetsgivarna samt Grafiska Företagen.

 

 

 

 

 

 

11 kommentarer till “Parterna säger ja till 2,2 procent

  • Alldeles för lågt, hade hellre sett en konflikt.
    Om det är 12 månader så borde det kosta arbetsgivarna mer – 4% hade varit en bra nivå.

  • Hade förväntat mig lite mer, kan tycka att ett avtal på ett år borde generera minst 3%. Det är inga fruktansvärda siffror utan realistiska siffror. Att vi sitter med dessa små skvättar till löneökningar beror på att tekniksidan vet så väl att facken ALDRIG kommer att strejka. Känner så många som inte är med i facken pga att dom vet att dom ALDRIG kommer och våga eller vilja strejka.

  • Är besviken får jag säga.
    Känns som att IF Metall lade sig ner ännu en gång.
    Visst avtalet ligger på 12 månader.
    Men då riktmärket var 2.8% så hade jag tyckt iaf 2.5%

    Nu blir det 2,2% varav 0,2% till delpensionen dvs reallöneökningen blir 2%
    Ja inte blir man något rikare inom industrin och kommer aldrig att bli det verkar det som.
    Många andra områden lyckas bättre än industrifacken och IF Metall med övriga har nu många besvikna medlemmar

  • Som alla vet så bygger avtal på att ge och ta. Varför är det aldrig någon information om vad som arbetsgivarna fick igenom?

  • 2,2% 😉 räcker gott och väl för att arbetsgivarna ska vara både mkt nöjda och ännu en gång inse hur lätt det är att hålla låga löner för arbetarna som genererar alla vinsterna och tjänstemännens höga löner!

  • En seger,kunde gärna varit mer ,det viktiga var att vi inte godkände arbetsgivarnas försämrings krav.

  • Reallöneökning?
    De 2 procenten ger 650 kr i löneökning, men skatten tar 350 kr och hyreshöjningen 425 kr så vad blir kvar av höjningen ?!!

  • Deras löner har ökat mest
    IF Metall och Vårdförbundet har höjt ordförandenas löner mest de senaste fem åren, med 20–30 procent. Samtidigt har de bara lyckats höja sina medlemmars löner med i snitt 11 procent under samma tid.
    2010 var det nuvarande statsminister Stefan Löfven (S) som höll i ordförandeklubban på IF Metall. Han hade då 59 000 kronor i månadslön. Hans efterträdare Anders Ferbe har idag 77 082 kronor i månaden, det är en ökning med drygt 30 procent på fem år.

  • Jämlikheten är inte räddad. Den s.k. stupstocken för lägsta löneökning hamnar på 1,47kr enligt Livs medan genomsnittlig höjning är 2,94kr. Detta drabbar kvinnor, ungdomar och invandrare. Och naturligtvis mindre arbetsplatser utan klubb.

  • ”Varför är det aldrig någon information om vad som arbetsgivarna fick igenom?”

    för att svara på din fråga kan jag tala om för dig att Sverige är det enda landet i Europa där fackliga förhandlingar sker bakom stängda dörrar, finns ingen lag som säger att det måste finnas någon slags rapport på vad som framförhandlades, dvs. du vet aldrig om något vart tex. ”köpt”. Det är ganska konstigt med tanke på vi försöker och vara moderna i allt annat förutom när det kommer till dina rättigheter som arbetare. Arbetsgivaren har mer rätt på sin sida än vad du som arbetstagare har och det är ganska roligt med tanke på att du som arbetare befinner dig i en utsatt situation dagligen i ditt arbete, det känns naturligare att arbetaren skall ha mer rätt än arbetsgivaren vars intresse är att tjäna mer & mer pengar till den större utsugningsgrad för varje år som går.

  • Hos oss säger man att avtalet ger 2% på avtalets genomsnittslön vilket ger ett krontal på 514,82kr/månad. Detta enligt direktiv från Ikem. Stämmer detta så får vi inte ens 2%. Någon som vet?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Rätt till deltid och pengar i plånboken

Pappers avtal är nu klart. Det är på ett år, ger 2,2 procents lönelyft eller 608 kronor i månaden. Avtalet har också en mycket tydlig pensionsprofil, med bland annat rätt till delpension från 60 års ålder.

Återgång till ett klassiskt byte

En nöjd fackbas, som slapp undan ”ökad flexibilitet”. En djupt besviken förhandlingschef på Teknikföretagen, som ”saknade grejer att byta”. Årets avtal innebär en återgång till att köpa arbetsfred med pengar, skriver DA:s Harald Gatu.

”Industrins parter har gjort sitt”

”Industrins parter har gjort sitt”

DA:s chefredaktör Helle Klein kallar avtalet ett fiasko för arbetsgivarna, men betonar vikten av att båda parter vunnit fortsatt arbetsfred.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

LO sätter ned foten i avtalsrörelsen

LO och Svenskt Näringsliv gör gemensam sak och rekommenderar de parter som ännu inte träffat avtal att följa ”märket” som har satts för industrin.

”Facket ägnar sig åt ett slags diktatförhandlingar”

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe rasar mot det han kallar fackens ”diktatförhandlingar” och säger att man nu ska utreda om industriavtalet ska sägas upp. IF Metalls Anders Ferbe ger dock svar på tal.

Pappers : Vårt avtal kommer på fredagen

Pappers räknar med att ha ett avtal klart under fredagen. Ordförande Matts Jutterström kallar fredagskvällens besked för ”en skaplig uppgörelse”

Arbetsgivarna släpper kravet på ökad flexibilitet

Industrins arbetsgivare erbjuder facken ett 2-årsavtal på 3,5 procent. Dessutom släpper de kravet på ökad flexibilitet.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.