Industriarbetarnas tidning

Fler bostäder räcker inte

19 april, 2016

Skrivet av

dennis-ledarpraktikLedare Mehmet Kaplans avgång är ett utmärkt tillfälle för regeringen att omlansera bostadspolitiken. Den måste gynna dem som faktiskt befinner sig i bostadsbrist.

Om skribenten:

Dennis Jörnmark Callstam är 24 år och journalist från Göteborg. Gör i två veckor praktik på Dagens Arbete genom Aftonbladets och LO:s utbildning för unga ledarskribenter.

Tidigt under Kaplans ministerperiod meddelade Boverket att 700 000 nya bostäder behövdes på tio år. Den siffran har blivit ett mantra för Kaplan, som argumenterat för att byggregler måste förenklas och byggprocesser effektiviseras för att lösa situationen. Men i själva verket kommer ett planlöst byggande inte förbättra läget nämnvärt.

Självklart behövs fler bostäder, särskilt i de tre storstadsregionerna. Men med nuvarande system kommer den typen av åtgärder inte göra någon förändring för särskilt många av de 300 000 mellan 20 och 27 som saknar eget hem. Det beror på att hyresrätter blivit så dyra att bo i att väldigt få bostadslösa faktiskt kan flytta dit. 50 kvadratmeter i nybyggda Kville på Hisingen i Göteborg kostar 8 855 kronor – vilken ung vuxen, nyanländ eller arbetare har råd med det?

Det här är en effekt av allmännyttans utförsäljningar tillsammans med den avreglerade bostadsrättsmarknaden. Med politiska styrmedel har bostadsrätternas pris och svenskarnas belåningsgrad kunnat skjuta i höjden. Således blir det betydligt mer ekonomiskt hållbart för enskilda företag att bygga bostadsrätter än hyresrätter. Och när politiker kräver hyresrätter byggs de så dyrt som möjligt för att generera maximala intäkter till ägaren.

I Facebookgrupper handlas sedan med andrahandskontrakten. I ”Lägenheter Stockholm” hyr någon ut en tvåa i centrala stan för 20 000 kronor i månaden samt två depositionshyror. I motsvarande grupp i Göteborg finns ettor för 11 000. För den rike råder ingen bostadsbrist. Hen kan hitta en långsiktig lösning på Hemnet och en kortsiktig på Facebook eller Blocket.

Men för industriarbetares barn, arbetslösa, nyanlända och studenter kommer ett ökat byggande ensamt inte lösa några problem. Månadshyrorna måste bli lägre. Borgerliga debattörer som sett samma problem argumenterar för marknadshyror – något som givetvis kommer leda till ökad segregation. Vad som behövs är att allmännyttan utökar sitt bestånd, framförallt i välbärgade och centrala delar av kommuner med bostadsbrist. Sedan måste staten kraftigt subventionera hyreskostnaderna.

I Sverige 2016 behövs en bostadspolitik som verkar mot ökade klassklyftor genom att minska segregation. Och den föds inte ur ränteavdrag och utförsäljningar. Det behövs starka statliga styrmedel. Nästa bostadsministers beslut måste få gynna de som inte har bostad, inte de som har pengar.

En kommentar till “Fler bostäder räcker inte

  • Mycket bra skrivet! Det behövs fler enklare hyreslägenheter där en lägre hyra är viktigare än standarden. Fler hyresrätter sänker arbetslösheten.

Lämna ett svar till Ljilja Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Arbetarna ska ställa lönekrav – inte Svenskt Näringsliv

Arbetarna ska ställa lönekrav – inte Svenskt Näringsliv

”Alla som är utsatta på dagens arbetsmarknad – vare sig de är studenter, flyktingar eller utförsäkrade – har gemensam sak”, skriver Dennis Jörnmark Callstam i en gästkrönika.

”Skatteflykt handlar om ideologi”

”Panamaskandalen är tveklöst ett av historiens största journalistiska avslöjanden, och ett drama som kommer pågå flera månader till. Men framförallt är den kanske en påminnelse om en stor skiljelinje i moralfrågor mellan högern och vänstern”, skriver Dennis Jörnmark Callstam.

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.