Industriarbetarnas tidning

Gösta ropade in fanan som försvann

29 april, 2016

En av Sveriges första fackföreningsfanor var spårlöst försvunnen men dök nyligen plötsligt upp på auktion. Då tog  en hedersmedlem i IF Metall den gamla gjutarefanan i egna händer.

Några årtal runt fanan:

1888 – Svenska Jern- och metallarbetareförbundet bildas 28 maj

1889 – Gjutarefackföreningen i Eskilstuna stiftas 15 februari

1889 – Sveriges socialdemokratiska arbetarparti bildas 23 april

1893 – Svenska gjutareförbundet bildas

1898 – LO bildas 7 augusti

Det kom ett mejl till Gösta Fagerholms inkorg. En kollega på Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap hade noterat att en fackföreningsfana dykt upp på en auktionssajt. Den knapphändiga informationen sa inte mycket, men Gösta visste att fanan var speciell. På den stod i handbroderade guldbokstäver ”Gjutarefackföreningen i Eskilstuna”, och årtalet 1889.

– ”Herregud, det är innan partiet bildades. Och långt innan LO”, minns jag att jag tänkte, säger Gösta Fagerholm.

Sagt och gjort. Gösta la ett bud på några hundra kronor. Det räckte för att fanan efter ett par dagar skulle bli hans.

– Det är en av de första fackföreningsfanorna som överhuvudtaget har funnits i Sverige. Det kan vi slå fast på en gång.

Den här fanan från Eskilstuna har faktiskt varit lite av ett mysterium. När LO 1998 skulle fylla 100 år gjordes en stor inventering av fanorna i förbunden. Då fick man klart för sig att det funnits en mycket gammal fana från Eskilstuna. Problemet var att den inte gick att hitta.

Fram tills nu, det vill säga. Exakt var fanan funnits och hur den till slut hamnade på auktion är inte känt. Fanan är förmodligen tillverkad någon gång på 1890-talet, men är fortfarande i mycket gott skick.

– Alla begriper att den här sömnaden inte kom till på en eftermiddag. Det är ett kvalificerat arbete som ligger bakom. Det gladde mig när jag vecklade ut fanan och fick se den, säger Gösta Fagerholm.

Är det någon som har koll på historien om svenska gjuteriarbetare är det Gösta Fagerholm. Han började på Åminne järnbruk redan 1948. Senare blev det totalt 42 år som ombudsman i IF Metall, Byggnads och ABF. Han har även, bland mycket annat, varit ordförande i Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap.

Förutom att Gösta själv är gammal gjutare och hedersmedlem i IF Metall, finns en annan personlig historia som gör att han känner lite extra för den gamla fanan från Eskilstuna.

– Det har varit något som grämt mig lite i 60 år, för vi lyckades aldrig få ihop pengar när vi skulle samla till en fana på Åminne bruk.

Känns det som en liten revansch nu?

 – På något vis fick jag nu möjlighet att göra något jag inte fick göra då. Så det finns i mitt hjärta.

Tycker du att fanan är vacker?

 –  Det vackra vill jag inte uttala mig om. Jag känner mer för historien, och jag garanterar att det är hustrur till gamla gjutare som har suttit och handgrejat den här. För det fanns inga fanfabriker på den tiden.

Fanan ska nu tas om hand av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, och flyttas till Runöskolan där en större samling av gamla fanor finns.

Varför är det viktigt att spara på gamla fanor?

 – Det visar behovet av att ha något som man kan titta på, samlas kring och vara stolta över. Något fint att kunna ta fram.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.