Industriarbetarnas tidning

Målning räddar jobben när orderna tryter

11 april, 2016

Världar som möts. Kombinationen av god svensk träkvalitet och japansk företagskultur har bäddat för en udda succé på fler än ett sätt. På Tomoku Hus i hjärtat av Dalarna möts det bästa av två världar.

Tomoku Hus AB

Startade 1991. Företaget är dotterbolag till Tomoku Company Ltd, som är majoritets­ägare.

Mellan 2011 och 2015 har nästan 6 000 trähus producerats.

Drygt 60 personer arbetar på fabriken i Insjön. Av de 51 kollektivanställda är 45 med i facket. Styrelsen och vd:n är japansk.

Sedan starten 1991 har Tomoku Hus i Insjön specialiserat sig på att tillverka svenska trähus för den japanska marknaden. Vid en första anblick är det svårt att ana att företaget är japanskt, men tittar man noga ser man en och annan rödvit flagga skymta förbi i lokalerna. Dessutom arbetar Tomoku sedan länge med de japanska metoderna Lean production och 5S. Men även på ett annat plan gör den japanska företagskulturen sig påmind – synen på de anställda.

Trots att Tomoku under den senaste tiden haft lägre orderingång, mycket på grund av lagerjusteringar i Japan, har företaget inte sagt upp någon fast personal på flera år.

– Det är lite av det japanska. Det finns en annan relation till de anställda, och det är nästan som en hederssak att inte säga upp fast anställda. De försöker med alla möjliga medel att hitta alternativa uppgifter, så vi inte ska behöva permittera, säger Joel Snell på GS-klubben.

Det lägre personalbehovet har till viss del löst sig naturligt med pensionsavgångar, men också för att företaget satsat på sina anställda och sina lokaler.

– Vid varje nedgång försöker vi investera i vår personal med till exempel utbildning, men också i våra byggnader, säger fabrikschefen Lotta Åhlander.

Det har understundom lett till lite udda arbetsuppgifter för per­s­­­onalen. Allt från att måla fasader till att klippa häckar och rensa hängrännor.

Företaget betalade även röjsågsutbildning för ett antal anställda för att snygga upp i omgivningarna runt om fabriken. En av dem var Erik Häggberg.

– Det är kanon. I stället för att ta in en firma att göra det, resonerade man att vi kunde göra det själva. På ett annat företag hade man sagt upp tio personer direkt. För min del har det varit jätteskönt att ibland få jobba utomhus.

Nyckeln har varit frivillighet, och det har hittills inte varit svårt att få folk att skriva upp sig för de alternativa sysslorna.

– Vår största skatt är våra anställda. Vi vill bara dra ner på personal i yttersta nödfall, och dessutom är det dyrt att investera i ny personal. Det kostar mycket pengar och extremt mycket tid, säger Lotta Åhlander, samtidigt som hon påpekar att de alternativa sysslorna kan vara svåra att hålla på med under alltför långa perioder.

– Det är uppe för diskussion. Hur länge man skulle kunna göra detta, utan att få en för stor ekonomisk förlust.

I dag ser prognoserna från Japan lite bättre ut, och förhoppningen är att produktionstakten åter ska öka.

Ni har funnits sedan 1991, ingår det i japansk företagskultur att fira 25 år?
– Vi kommer nog inte ha någon stor fest likt den vi hade när vi firade 20. Det gäller att hålla hårt i plånboken, men annars hade de säkert velat ha en fest. Japaner gillar fest, säger Lotta Åhlander.

Exportsuccén från dalarna

GS-tomaku-husSvenska modulträhus i Japan låter kanske som en udda kombination. Faktum är dock att vårt nordiska trä har mycket gott anseende, och framstår som exklusivt i Japan. Dessutom finns det logistiska fördelar med Tomokus färdigbyggda husdelar och fönster.

– Det är den goda svenska träkvaliteten som lockar. Japan har mycket skog, men inte av furu och gran som vi har här. Sedan är det bra med våra prefabricerade block som är små och effektiva att lasta i containrar, som i sin tur är billigare att skicka till Asien än tvärtom. Det blir en bra logistik, säger Lotta Åhlander, fabrikschef på Tomoku Hus.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.